lördagen den 29:e januari 2011

Spikat datum för ölbloggarträffen

Jag vill bara meddela lite snabbt att datumet för ölbloggarträffen på Slottskällan i vår nu har spikats till den 21:a mars. Jag har inte riktigt tid att sammanställa mer info idag utan återkommer under morgondagen eller på måndag till er som anmält intresse. Det ser i alla fall ut som att vi siktar på att dra igång till klockan 18. Åsikter och invändningar mot detta mottages snarast.

Ni som har anmält ert intresse på Doodlelistan får gärna skicka ett mail till mig på johan.lenner.5279(at)student.uu.se för er slutgiltiga anmälan för deltagande. Om det är någon som tidigare har missat detta och känner att de kan och vill delta så är det bara att höra av sig så ska vi se om det går att lösa, platserna är dock i första hand reserverade till de som redan anmält intresse.

tisdagen den 25:e januari 2011

Ölsvamlarns hembrygder

I samband med Belgofesten i lördags fick jag några hembrygda öl av ölsvamlarn Stefan som han bryggt tillsammans med sitt bryggargäng. De tre flaskorna var Nutty Puh Porter, Hoppy Dick och Children of the Hops och eftersom jag drack hembrygd öl för första gången på Belgofesten så blev detta de första hembrygda öl utanför de belgiska stilarna jag provat. Jag var så nyfiken på dem att jag inte kunde vänta, utan har druckit en per kväll de senaste tre dagarna. Överlag har det varit mycket bra öl och jag tänkte nu göra något jag inte brukar göra här på bloggen, nämligen recensera öl rakt upp och ner.

Nutty Puh Porter är en specialvariant av deras Nalle Puh Porter. Om jag förstått det rätt så tog varje bryggare en varsin andel av Nalle Puh för att göra sin egen kryddning av den. Stefan kryddade sin med nötter och torkad frukt och blandade det sedan med okryddad Nalle Puh. Den här flaskan buteljerades i slutet av 2009 och har alltså lagrats i över ett år. Det är en nästintill svart öl som bildar ett stort brunt skum vid upphällningen, men som snart sjunker undan och endast lämnar ett litet skumlock. Doften är "mörk" och tung av torkad frukt, russin, choklad, kokos och konjak. Doftar man riktigt noga finns en liten kemikalisk ton. I smaken framträder lite nötter, annars är det torkad frukt och en lätt chokladighet som dominerar. Det blir lite tunnt mot slutet, men lämnar ändå en lång eftersmak. Jag har ju aldrig provat den här ölen färsk, men jag tror verkligen att ett års lagring har gjort gott för den.
Helt klart 4+/5

Hoppy Dick är en barley wine av den amerikanska skolan som bryggdes 2010-10-10 och ska 10,10 % alkohol (eller i alla fall siktade de på det, framgår inte riktigt om de nådde den önskade alkoholhalten). Du kan läsa mer om bryggningen av Hoppy Dick här. Det är en mörkt kopparfärgad och något oklar öl med ett "kladdigt" beiget skum som dock försvinner ganska snabbt och endast lämnar en skumring. Doften har en ganska frän spritighet, men också kola, lite torkad frukt den där doften av lite övermogen tropisk frukt som brukar komma av kraftig humling. I smaken finns till en början ingen spritighet, men framåt eftersmaken känner man toner av lite högre alkoholer. Det är ändå en trevlig smak, med en blandning av vaniljfudge, en lite gräddig fruktighet och kolasås. Är det inte en svag ton av choklad långt där inne också? Man sitter nästan och undrar var beskan tog vägen, men så biter den till och när man svalt vätskan känner man hur kinderna stramar lite och hela gommen torkar ut. Kroppen är lite för lätt för ett öl av den här kalibern, vilket gör det farligt lättdrucket när man istället förväntat sig en smuttaröl. Ambitionen var att efterlikna öl som t ex Bigfoot och riktigt dit har man inte nått då den saknar den där riktiga punchen i bitterheten.
3,5/5

Children of the Hops är storebrorsan till deras prisbelönta Death by hops, och klockar in som en DIPA (eller trippel-IPA enligt bryggarna själva) på 9 %. Själva bryggningen kan ni läsa mer om här. Ur flaskan kommer en något grumlig orange öl som bildar ett vitt skum som lämnar en hel del skumrester på glaset. En skön humlearom slår emot näsan när man närmar sig glaset. Påminner lite om humleprofilen i Oppigårds Amarillo faktist. Det är en fräsch fruktighet med inslag av grapefrukt och tallbarr. Malten får verkligen stå i bakgrunden här. Den har en viss karamellsötma men det är den sköna beskan som dominerar. Tyvärr håller den inte upp riktiga hela vägen. Kroppen blir lite tunn i slutet, och kolsyrning är lite för låg. En skön humlefix är det hursomhelst och hade man fått till kroppen och kolsyran lite bättre hade det varit absolut toppklass. Jag sitter och smuttar på de sista centilitrarna i skrivande stund faktiskt.
4/5

Överlag är det tre bra och stabila öl som jag tycker att bryggarna kan vara riktiga stolta över. Visst, de är inte felfria, men det är många intressanta smaker de har fått fram och jag är mycket glad att jag fått prova dem. Det har definitivt gjort mig ännu mer sugen på att prova på att brygga egen öl, då jag fått väldigt konkret bevis på att man kan göra väldig bra öl. Faktiskt skulle jag vilja säga att om det är någon hembryggare där ute som bor i Uppsala eller inom rimligt avstånd som kan tänka sig att bjuda in mig till en bryggsession så skulle jag bli väldigt glad.

Precis som Darren på BeerSweden pratat om så är det hembryggarna som är gräsrötterna i ölindustrin och jag tycker att de förtjänar lite mer uppmärksamhet. Så jag tänker återigen tipsa om att hembryggar-SM går av stapeln senare i vår, ett ypperligt tillfälle att prova öl från såväl Stefan och gänget som en hel massa andra talangfulla bryggare ute i landet.

Imorgon kommer förövrigt tjejen upp på besök från Danmark igen imorgon, den här gången med Nögne Ö Porter, Struise Ignis & Flamma, Struise Black Damnation II och Cantillon Vigneronne i resväskan. Dessutom har hon gått med på att ha lite ölprovning här för att se om hon gillar något mer än Tuborg. Jag har dock kompromissat och köpt hem lite vin också. Och om en vecka kommer det ju nya öl på Systembolaget också efter ett nyhetsfritt januari. Life is good!

PS. Jag inser att jag återigen missat att ta bilder. F-n.... Jag tror jag ska köpa mig en ny kamera, det borde få mig att bli lite gladare med avtryckarfingret.

söndagen den 23:e januari 2011

Belgofesten

Igår var det dags för femte upplagan av Belgofesten, som är en hembryggartävling för öl i belgiska stilar som arrangeras här i Uppsala. För min del var det första, men knappast sista, besöket på denna tillställning. I år var det 29 deltagande hembrygder, vilket tydligen var färre än brukligt. Mig gjorde det inte så mycket för jag hade ändå fullt sjå med att hinna prova alla för att kunna lämna in min röst i tid. Det blev verkligen inte enklare av att det fanns en väldans massa trevliga människor där att prata med. En god uppslutning av ölbloggare från Uppsala och Stockholmsområdet var det, med Stefan från BeerDrivel, Jonas & Jonas från pilsner.nu respektive Öl i Stockholm, Johan & Johan från Gjölen respektive FemkommanollTV (efter ett tag blev det rätt jobbigt att vi var tre styckna Johan och diverse smeknamn dök upp för att skilja oss åt) och Tom från Fajanen och Jöns.

Detta var faktiskt första gången jag drack hembrygder och även fast jag hade relativt höga förväntningar blev jag positivt överraskad av en goda kvaliteten. Förutom något enstaka bottennapp som luktade disktrasa var lägstanivån hög. Jag tyckte dock det var lite brist på spännande ingredienser och roliga idéer, i princip allt kändes ganska klassiskt belgiskt. Jag hade också gärna sett mer sur- och fruktöl, bland de 29 ölen fanns en oud bruin och en fruktöl. Tydligen har det varit mer av de varorna föregående år så jag får väl hoppas att det blir lite mer sådant nästa år igen. Jag missade tyvärr att prova folkets-val-vinnaren Trequartista 10, en klon av Rochefort 10 om jag förstod det rätt, eftersom den var slut när jag kom så långt. Tvåan, Robin Blond, var en ljus stark belgisk ale som lagrats i ett år och det var en av mina favoriter. Lagringen verkade ha gjort den mycket gott.

Stefan var på sin generösa sida (eller fjäskiga, inför hembryggar-SM senare i vår) och gav mig tre flaskor hembrygd att prova, nämligen Nutty Puh Porter, Hoppy Dick Barley Wine och Children of the Hops Trippel-IPA. Tack Stefan! Ska bli riktigt kul att pröva lite hembrygder i ickebelgisk stil. Stefan har även lagt upp en del bilder i sitt inlägg om gårdagen och i brist på egna bilder så jag rekommenderar att ni kikar in där.

Håll utkik efter info om hembryggar-SM som troligen kommer att arrangeras i Stockholm i april eller maj. Jag kommer definitivt åka ner på det om det blir en helg som passar för mig och hoppas på att få träffa många av er där.

Efter avslutad Belgofest var det många av oss som samlades på O'Connors för dricka mera öl. Alltid trevligt att få gå in i ölrummen där och botanisera lite. Vi höll inte igen, utan beställde in en hel del spännande öl. Jag har anteckningar på Crocked Moon Lawn Mower, Mikkeller Koppi Tomahawk x Guji Natural Coffee IPA, Hornbeer Imagine, Three Floyds Mikkeller Ruggoop, Southern Tier Creme Brulee Stout, Djävlebryg Mareridt, 3 Fonteinen Malvasia Rosso, Oskar Blues Ten Fidy, Cantillon Lou Pepe Kriek 2007 och Haandbryggeriet Odins Tipple. En stabil uppställning öl får jag säga, och då var det även en hel del bra öl som jag smakade men inte antecknade något om. Hornbeer Imagine var visserligen ett märkligt lågvattenmärke, men de andra ölen var riktigt stabila och gjorde det till en ännu mer minnesvärd dag och som tur var så blev det inte så mycket att jag inte minns dem. Jag får tacka alla inblandade för en mycket trevlig kväll, och såklart alla hembryggare på Belgofesten.

torsdagen den 20:e januari 2011

Ölbloggarträff på Slottskällans

Jag och Jonas från pilsner.nu har jobbat (i ärlighetens namn har Jonas stått för det mesta jobbet än så länge) lite för att försöka få ihop en spännande ölbloggarträff i Uppsala under våren. Vi (läs Jonas) har fixat så att vi kan vara på Slottskällans bryggeri här i Uppsala där det verkar som vi kan få ihop en del roliga grejer, och även äta lite mat tillsammans. Datumen vi har att välja på just nu är måndagarna i mars. Jag har skapat en Doodle där man kan gå in och fylla i vilka av de datumen som man kan och inte kan komma på. Om du är en ölbloggare som är intresserad av att komma, gå in och fyll i dig med namn och bloggnamn så snart som möjligt då vi behöver spika datumet ganska snart. Det är lite begränsat antal platser och förtur går till de som först anmält sitt intresse på Doodle. Om du är intresserad av att komma, men inte kan något av de datumen så skriv gärna en kommentar här om det, särskilt om du var en av de som anmälde sitt allmänna intresse för en ölbloggarträff när jag frågade i november.

Om vi får ihop tillräckligt med intresserade så spikar vi det datum då flest har möjlighet att komma och återkommer med slutgiltig anmälan för träffen samt mer detaljer om vad som kommer hända. Jag är helt övertygad om att det kommer bli en riktigt trevlig kväll!

Kommunikationerna mellan Uppsala och Stockholm är väldigt bra, så för ölbloggare i Stockholmstrakten borde det vara hyfsat lätt att ta sig hem igen samma kväll. Jag kan troligen (beroende på vilket datum det blir) erbjuda sovplats åt en person i mitt lilla studentrum, men då är komforten inte bättre en tvåsitssoffa eller eget liggunderlag på golvet.

Sprid gärna ordet om träffen så vi inte missar någon deltagare bara för att de råkade missa det här inlägget.

Uppdatering: I och med att vi nu har spikat datum och tagit in anmälningar så kollar jag inte vår Doodle för evenemanget särskilt ofta längre. Om det är någon som kommer på att de vill hänga på så får man istället maila mig på johan.lenner.5279(at)student.uu.se så får jag se om det går att lösa.

fredagen den 14:e januari 2011

Hitta biran?

Kommer ni ihåg hitta biran? Jag bor inte ens i Göteborg men jag tyckte ändå det var en kul grej att följa när det begav sig och ikväll kom jag att tänka på det när jag läste en tråd om ett avlägset besläktat ämne på ratebeer. Om jag inte minns fel var det ovan länkade GBG-hitta-biran som var den första, och sen fick det efterföljare i Norrköping och London (?). Spred det sig till fler städer? GBG-varianten dog ju ut efter 12:e omgången och Norrköpingsvarianten verkade klara sig i 15 omgångar. Känner någon till någon hittabiranvariant som fortfarande lever och frodas?

Det blev nästan som en liten nostalgitripp att kika tillbaka hittabiranbloggarna. Tyvärr känns det inte som att konceptet hade funkat i Uppsala, annars hade det varit kul att återuppliva idéen här.

onsdagen den 12:e januari 2011

En enkel trerätters

Då min pappa kom hem i eftermiddags efter två veckor på arbetsresa och jag åker tillbaka till Uppsala imorgon så tänkte jag att det vore trevligt att slänga ihop en enkel trerättersmiddag. Det var verkligen inget fancy utan rätt enkla och hyfsat billiga grejer. Till förrätt blev det en chevretoast, sedan mexig bön- och tomatsoppa med focaccia till varmrätt, som var det första receptet jag la upp på den här bloggen, och så den vita kladdkakan med citrus jag skrev om i förra veckan. Kakan kan man göra redan dagen före om man vill och soppan kan man göra i förväg och sedan bara värma på lite till serveringen. Sen får man försöka tajma in så att man kan stoppa in chevretoastarna i ugnen så att de blir klara precis till att focaccian ska in.

Chevretoastarna var väldigt enkla att göra, men också väldigt goda. Jag använde ett ganska mörkt valnötsbröd, men nästan vilket gott bröd som helst går nog bra. Skär bort kanterna på brödskivorna och skär till det så att det blir lagom stort för en skiva chevre. Eventuellt kan man rosta eller steka brödet i olivolja innan, men jag hoppade över det. Lägg på en skiva chevre som är ungefär en halv centimeter tjock. Jag upptäckte att det var väldigt svårt att skära snygga skivor, men om man köper över disk kanske man kan få den skivad där. Det spelar dock inte så stor roll eftersom osten ändå smälter lite sen. Lägg på chevreskivorna på brödet och ha på lite honung. Strö på lite grovt krossade valnötter och gratinera i ugnen i ungefär 5 minuter, så att osten börjat smälta. Jag gjorde en liten bädd av ruccola på varje assiett och placerade den gratinerade toasten ovanpå. Sen är det ju trevligt att ringla över lite balsamvinäger eller balsamicoreduktion också. Kombinationen chevre, honung och valnötter är ju något av en klassiker och det är med god anledning för det fungerar väldigt bra. Honungen putsar till chevrens lite skarpa kanter och det blir både elegant och smakfullt.

I enkelhetens namn drack vi bara vatten till maten. Pappa hade dock haft vägarna förbi Akkurat innan han åkte hem och slank in där på en Oppigårds SÖ 25, jubileumsölet för att fira att Svenska Ölfrämjandet blir 25 år i år, och han tyckte det var väldigt gott med en riktigt fin och lång eftersmak. Jag kan bara hoppas att det dyker upp något fat av det i Uppsala.

lördagen den 8:e januari 2011

Flasköppningsfredag

Som jag nämnde i slutet av inlägget om onsdagens provning så har Pitcher's i Falun börjat med flasköppningsfredag, där de öppnar några spännande flaskor och låter oss kunder köpa smakprov från dem. Jag svängde förbi igår för att kolla närmare på vad som erbjöds just denna fredag. Flaskorna som öppnats var Alvinne Podge, Green Flash Hop Head och Nögne Ö Red Horizon. Det lustiga var att provsmakningspriserna var samma på alla tre öl, nämligen 20 kronor för 5 cl eller 40 kr för 10 cl, trots att priserna på själva flaskorna skiljer sig väldigt mycket. Centiliterpriserna på Hop Head och Podge blev rätt mycket dyrare än att köpa en helflaska medan Red Horizon kom ner på nästan halva centiliterpriset jämfört med en helflaska.

Nåja, jag klagade förstås inte utan betalade glatt 40 kronor för 10 cl Red Horizon, sjönk ner i en läderfåtölj brevid en sån där "kamin" med gaslåga och utövade lite mindfulness genom att bara leva i nuet och koncentrera mig på hur skön fåtöljen var och alla spännande smaker i ölet. Sann avslappning!

För sin egen skull borde kanske Pitcher's rätta till priserna en aning. Jag såg att det gick åt åtminstone två flaskor Red Horizon, men med de priserna kan de inte ha tjänat många kronor (bild från RateBeer) på det. Samtidigt tror jag att de inte ens fick slut på de första flaskorna av Hop Head och Podge, troligen eftersom det blev väl dyra smakprov. En vanlig kund blir nog inte så intresserad av att köpa 10 cl för 40 kronor när de kan få en hel flaska av den öl de brukar dricka för 10-20 kronor till.

fredagen den 7:e januari 2011

Vit chokladkaka med härlig citrus

Min mamma delar födelsedag med Ölkultur med David & Fredrik, dvs igår, och när man fyller år ska det såklart serveras kaka. Jag slog upp en bok som jag nästan alltid bläddrar i när det är dags att baka något, nämligen Kladdkakor av Maria Öhrn, som har massor av enkla och goda recept på mer eller mindre kladdiga bakverk. Mamma älskar citron i bakverk, så det fick bli en vit chokladkaka med både citronsaft och rivet citronskal i. Den blev härligt citrusfräsch och hade en underbar konsistens, fast men ändå krämig och som nästan smälter i munnen.

Jag skulle köra bil igår och drack bara alkoholfri cider till efterrätten, men ska det vankas öl tror jag faktiskt att en vetebock kan funka och numera finns ju Aventinus på bolaget. Har man någon god barley wine i gömmorna, eller planerar i god tid och beställer hem något, t ex Nils Oscar Barley Wine som kan beställas flaskvis på bolaget, så lär det bli en härlig kombination också. Kan man tänka sig något annat än öl till vill jag rekommendera en fransk cider, t ex Boulard Cidre de Normandie Brut eller ett vitt dessertvin.



100 g vit choklad
100 g smör
2 dl strösocker
150 g lättkesella
2,5 dl vetemjöl
saft och skal från en halv citron
2 tsk vaniljsocker
1 tsk bakpulver
½ tsk salt

Smörj och bröa en form med löstagbar kant och värm upp ugnen till 200 grader. Smält chokladen i ett vattenbad och smöret i en kastrull. Rör ihop socker och kesella till en jämn smet och tillsätt sedan det smälta smöret och chokladen och blanda ihop allt ordentligt. Blanda i det rivna skalet och saften från citronen. Blanda ihop mjöl, bakpulver, vaniljsocker och salt i en egen bunke och rör sedan ner stegvis i smeten. Häll upp allt i formen och grädda 25 minuter långt ner i ugnen. Kakan kommer att svälla upp ganska mycket och sedan sjunka ihop när man tar ut den ur ugnen. Vi härmade bilden i boken och dekorerade med jordgubbshalvor ovanpå gräddklickar och citronmelissblad instuckna i grädden för att efterlikna jordgubbarnas blast. Jordgubbarna så här års var väl dock ingen höjdare smakmässigt förstås, men det blev ju fint.

torsdagen den 6:e januari 2011

Årets första provning

Dala Ölakademi brukar mötas upp på Pitcher's i Falun den första onsdagen i varje månad för att prova lite öl tillsammans, och så även igår så nu när jag är i Falun över jullovet så passade jag såklart på att traska ner dit. Det skulle jag inte behöva ångra. Jag värmde upp inför provningen med en Tett a tett, den elfte ölen i Jessica Heidrichs ölserie Angel's Share. En kompetent tysk pilsner humlad, you guessed it, tettnanger. En kille vid bordet som inte kunde stanna till provningen ville unna sig och sin fru något trevligt ändå och plockade in Red och Sweet Horizon från Nögne Ö. Jag fick smaka lite av Sweet Horizon, och ja, sött är det ju helt klart. Med den sötman påminde det ganska mycket om ett dessertvin och jag tror det är ett utmärkt öl till efterrätter och ost.

Till själva provningen var vi åtta stycken deltagare, och efter lite funderingar kring vad vi faktiskt skulle prova kom vi fram till att ett litet tema med Mikkeller vs Nögne Ö i tungviktsklassen vore trevligt. Vi började med Nögne Ö #100, Nögne Ö Imperial IPA (#500) och Mikkeller 1000 IBU. Lite av en sifferlek alltså. Jag vet inte riktigt vad man ska kategorisera #100 som för öl när den var färsk, men nu med drygt ett år på nacken var det väl närmast en barley wine. Om man nu ska kategorisera i stilar alltså. När den var färsk hade den en helt underbar mjuk humlearom som gifte sig med det chokladiga från malten. Humlen gav mest citrusaromer nu och maltsmakerna hade blivit mer åt nått slags chokladfudgehåll. Mikkeller 1000 IBU var jag inte jätteimponerad av första gången jag drack den och inte nu heller. Tycker nog det känns lite malplacerat att få halvflytande jästklumpar i glaset när man dricker IIPA också. Så det blev den klart godkända dubbel-IPAn #500 som var bäst av de första tre. Dock störde jag mig lite på att det smakade av något som jag närmast kan beskriva som jäst frukt, som jag tycker kan finnas i ganska många dubbel-IPA.

Vi fyllde på med Mikkeller Monk's Brew och Mikkeller Beer Geek Breakfast. Jag börjar få lite svårt för ölnördsfrukosten faktiskt, jag tycker den är lite för "rå" i smaken. Monk's Brew var väldigt intressant men ingen toppöl. Rosenparfym blandat med gelegodis och fruktchoklad imponerade inte på mig, även om det var en spännande blandning av smaker.

Nögne Ö Imperial Stout och Mikkeller Black Tie avslutade battaljen. Jag drack en flaska från samma batch av Nögnes imperial stout för nio månader sen så det var intressant att se vad som hänt med den. Den hade utvecklat en fruktighet som inte fanns där förut, men samtidigt också lite aningar av hostmedicin (som jag har svårt för i öl) och den hade tappat lite caffe latte och havre. På det hela taget gillade jag den bättre när den var färskare. Jag har en flaska i källaren som nog får nått år till på sig, bara att hoppas att den vänder uppåt igen. Black Tie tyckte jag var provningens bästa öl även om den inte var fulländad. Balansen mellan basölet och fatlagringen kändes lite "kladdig" så att säga. Överlag en god öl, och det var väl lite diplomatiskt att en Mikkelleröl som bryggts hos Nögne fick vinna kvällens fight dem emellan.

Vid det här läget tog vi in en halvpint Guinness att dela på då en kille vid bordet hela tiden jämförde alla öl med Guinness och vi tyckte det vore kul att smaka på den brevid alla dessa, mycket större, öl. Efter alla dessa kraftiga öl var en Guinness ungefär som att dricka rostat vatten tyckte de flesta, men han stod på sig med att Guinness var den ultimata ölen.

Vi hade plockat fram två flaskor Monk's Brew till provningen men nöjt oss med att öppna en, så vi bytte in den andra flasken mot två bonusöl. Det blev inga mindre än Hop-15 och Older Viscosity från Port Brewing. Två riktiga kanonöl, som i alla fall jag tyckte var godare än allt annat vi provat under kvällen. När provningen var över hängde jag kvar och kollade på Arsenal - Manchester City, vilket för mig som Arsenalsupporter blev en frustrerande historia, men jag fick gott sällskap av en Evil Twin Soft Dookie som, med tanke på provningens tema, blev en passande avslutning på kvällen.

Tydligen har Pitcher's börjat med "flasköppningsfredag", dvs man öppnar upp ett par lite dyrare flaskor på den tidiga fredagskvällen och låter folk köpa smakprov så att man slipper köpa hela flaskor. Ett riktigt bra initiativ tycker jag, förutom att det är kul för oss ölnördar så tror jag att det är något som gör att de som vanligtvis håller sig till Staropramen och Guinness vågar smaka något riktigt spännande.