Vid årsslut kan man ju göra årslistor, här kommer min. Vad var egentligen årets öltypstrend enligt mig, och vem är årets ölhjälte? Vad var årets bästa öl på flaska och fat? Det och mer ger jag mina svar på.


Årets flasköl
Delad förstaplats mellan Wagners och Knoblachs respektive Lagerbier Ungespundet. Fruktansvärt lättdruckna och smaskiga med den där fantastiska kombinationen av att vara både törstsläckande och djupa i smaken.

Årets ölhjälte
Fredrik Berggren som samlat ihop 35 000 kr till fantastiska krogen Haket. Egentligen bara en i raden av Fredrik många fantastiska insatser för ölsverige genom åren. 

Årets fatöl
Nynäshamns 25-årsjubileumsöl i kölschstil ("Nölsch") i dess självrunna servering på bryggeriets jubileumsfest är den fatöl som verkligen satt sig starkast i minnet. Ren, frisk och läskande. Väldigt, väldigt gott!

Årets öltypstrend
Traditionella brittiska ales som har fått ordentligt grepp om både Systembolagshyllor och caskkranar. Timothy Taylor, Samuel Smiths, Saltaire, York, Ilkley, Broughtons och Rudgate är några av britterna som synts, men det har också blivit betydligt vanligare att svenska bryggerier ger sig på dessa stilar. Och glöm "moderna twistar" eller amerikansk humle, det är traditionellt utförande som gäller.

Årets casköl
Jag tror att jag kan räkna årets druckna casköl på ena handens fingrar, men den Timothy Taylors Boltmaker som intogs på O'Neills i Uppsala var i så perfekt form att den förtjänar att vinna en egen kategori ändå. Fruktansvärt bra bitter som bjöd på otroligt len munkänsla och välsittande smaker.

Årets podd
Jankopodden såklart! Fortsatt väldigt intressant och behaglig lyssning. Har ni inte lyssnat, gör det nu.

Årets lagrade öl
Chimay Grand Réserve Fermentée En Barrique 2016, i helt perfekt fas när den öppnades i början av sommaren. Att knäcka en lagrad öl precis när den ligger på sin topp är alltid en extraordinärt trevlig upplevelse. Med reservation för att jag tänker poppa några lagrade godingar så här under årets sista dagar.

Årets paus
Ja, den står jag för. Det här är första artikeln på Portersteken sedan augusti. Korrelation och kausalitet är ju inte samma sak, men här kan man tänka sig att den tidsmässiga korrelationen mellan att jag återgick till arbete efter föräldraledighet och att det blev tyst på bloggen också skvallrar om en kausalitet. Och efter mer än 12 år börjar jag nog få slut på saker jag vill skriva om.


Vad kommer ske under 2023 då? Nu när man inte varit helt med i gamet är det svårare än vanligt att sia, men jag gissar på fortsatt framgång för diverse traditionella stilar liksom att fler svenska bryggerier väljer att jobba med malt på svenskt kulturspannmål. För Porterstekens del lägger jag en kvalificerad gissning på att det blir fortsatt ganska glest mellan inläggen.