Årets sista nyhetssläpp på Systembolaget är i antågande, och det är ett stort ett, med 21 öl där många kommer i ganska stora mängder. Här finns också gott om godsaker med flera återkommande jul- och nyårsklassiker, så som St Bernardus Christmas Ale, Dupont Avec Les Bons Voeux och Samichlaus, liksom ett gäng nya bekantskaper från bl a Stigbergets, Stone och Lervig. På fredag nästa vecka är det dags och snabbrecensionerna på det som släpps då har ni här.


[Namn]
[Art.nr., Ursprung, Volym, Pris, Alkoholhalt - Beställt antal (Stil)]
[Mitt omdöme]


Nya Carnegiebryggeriet Brutus
11671, Sverige, 75 cl, 149 kr, 9,5 % - 1000 st (Annan öl)
Lätt vinöst fruktig och något syrlig öl med inslag av druvor och ljusare exotisk frukt. Många bra smaker men allt går inte riktigt ihop sig till en bra helhet.

Remmarlöv The Local Hops Fresh Hop Ale
11219, Sverige, 33 cl, 24,90 kr, 5,6 % - 9000 st (Engelsk pale ale & bitter)
Kakig maltighet som toppas med lätt humletoner som drar åt marmelad, jordighet och lite kryddighet. Det känns som att ölen i sig är välbrygd men att humlen i sig inte riktigt når hela vägen.

Sierra Nevada Northern Hemisphere Harvest Ale
11307, USA, 35,5 cl, 36,90 kr, 6,7 % - 20000 st (IPA)
Något tvålig doft med inslag av tall och citrus. Smaken är även den en aning tvålig och ger en lite konstig ton till beskan. Här finns återigen inslag av tall och citrus men tvåligheten tar över för mycket. Färskhet är kanske som allra viktigast när det rör s k våthumlad öl och här är det redan försent.

Sierra Nevada Celebration Ale
11423, USA, 35,5 cl, 29,90 kr, 6,8 % - 30000 st (IPA)
Mjuk maltbas med toner av rostat bröd och lite knäck som toppas med toner av grapefrukt och lite tall. När den för en gångs skull kommer till Sverige i god form märks det hur välbalanserad och  välnyanserad den här klassikern är.

Stone Ripper Pale Ale
11229, Tyskland, 33 cl (burk), 24,90 kr*, 5,7 % - 25000 st (APA)
Lite dassig i färgen men med en trevlig smak med pigg ljus frukt, citrus och lite inslag av gran. Något grön i beskan dock.

Brewdog Hello My Name Is Agnetha
11657, Storbritannien, 33 cl, 34,90 kr, 8,2 % - 20736 st (Imperial/dubbel IPA)
Något vinös fruktighet i både doft och smak, tillsammans med en lätt syrlighet. I kombination med att det inte känns någon tydlig smak av lingon känns det mer som att man tillsatt druvor än lingon, men det kanske är så lingon yttrar sig när man jäser dem?

Stigbergets Lumor IPA
11343, Sverige, 33 cl, 39,90 kr, 9 % - 7200 st (Imperial/dubbel IPA)
Lite dassig färg även här, även om grumligheten är förväntad. Doften är lite udda men smaken blommar ut i en härligt djup, saftig fruktighet. Lite väl söt kanske.

Dupont Avec Les Bons Voeux
11645, Belgien, 37,5 cl, 52 kr, 9,5 % - 2040 st (Belgisk ljus ale)
En sån klassiker! Härligt småstram fruktighet, örtiga och peppriga toner som kompletterar varandra och ett härligt djup med en lätt värmande alkohol. Lika bra som alltid.

Mikkeller Xmas Wish Gluten Free
11811, Int. märke, 33 cl, 29,90 kr, 5,5 % - 15000 st (IPA)
Så klorofyllig i både doft och smak att det blir i stort sett odrickbart för mig.

Fuller's Vintage Ale 2017
99925, Storbritannien, 50 cl, 64,90 kr, 8,5 % - 18000 st (Strong ale)
Fyllig, mjuk smak med mycket kola och fudge. Den lätta sötman klingar ut i en sockerkakston. Fint smakdjup men utan att det blir särskilt kraftfullt, på gott och ont.

Nögne Ö Special Holiday Ale
11488, Norge, 50 cl, 49,90 kr, 8,5 % - 2880 st (Annan öl)
Något söt öl med mycket karamelliga och knäckiga toner som toppas med en sats kryddor, som gör att det hela påminner en aning om pepparkaksdeg, fast kryddigare. Kul om man gillar kryddig öl.

Corsendonk Christmas Ale
11727, Belgien, 75 cl, 89,90 kr, 8,5 % - 2160 st
Fruktig och kryddig öl med drag åt fänkålsfrö, med underliggande knäckighet och en ljust brödig ton. Här tycker jag att kryddigheten passar in perfekt, men den där brödiga ton blir lite udda i kompositionen.

St Bernardus Christmas Ale
11243, Belgien, 75 cl, 74 kr, 10 % - 3360 st (Belgisk mörk ale)
Mycket fruktig öl med spritsig munkänsla och en lätt kryddighet som drar lite åt det mintiga hållet. Lätta undertoner av marsipan och mörk sirap. En julklassiker som gör sig allra bäst om den får ligga till sig ett år eller tre.

Anchor Old Foghorn - flyttad till 19/1
11434, USA, 35,5 cl, 26,90 kr, 8,8 % - 16080 st (Barley wine)
Djup, malttung smak med stort fokus på mörka kolatoner, som bryts av med en kraftig humleton med citrus, tall och redig beska. Ett amerikanskt original som fortfarande håller stilen, och som kanske är lite mer brittiskt i sin maltighet än de nyare amerikanska varianterna av barley wine.


Samichlaus Classic 2017
11334, Österrike, 33 cl, 42,50 kr, 14 % - 6000 st (Dubbelbock)
Varm, generös smak med marsipan, alkohol, torkad frukt och massor av kola i en potent mix. Att dela på en sån här är det perfekta sättet att avsluta en fin vinterkväll.

Baladin Nöel Liquirizia 2017
11517, Italien, 75 cl, 119 kr, 9 % - 1440 st (Belgisk mörk ale)
Lakritstonen ligger tydligt genom hela smaken men blir aldrig dominerande, utan interagerar snyggt med de andra smakerna av karamell och torkad frukt och ligger hela tiden som en av flera jämbördiga nyanser. En av de snyggaste lakritssmakerna jag har stött på i öl faktiskt.

Nynäshamn Valsviken Vinterporter 2017
11802, Sverige, 25 cl, 42,90 kr, 9,1 % - 7200 st (Imperial porter & stout)
Mjuk, rostad smak med lyxiga chokladtoner, lätta inslag av soja och en mild kaffeton. Nyanserat och snyggt sammansatt!

Siren & Dugges Draugen
11842, Storbritannien/Sverige, 33 cl, 54,90 kr, 11,1 % - 10000 st (Imperial porter & stout)
Mycket toner av citrus och tall i både doft och smak, med rostade toner bakom, där rostade nötter, lakrits, rök och choklad märks mest.

Lervig Supersonic NEIPA
11533, Norge, 50 cl, 59,90 kr*, 8,5 % - 12000 st (Imperial/dubbel IPA)
[Provad inför novemberlanseringarna] Tungt, tungt humlig med massor av exotisk frukt och söt citrus. En riktig Citra-fest! Lite sockerkakstoner bakom men här är det verkligen fullt fokus på humlen. Precis så att man klarar sig undan humlebränna i gommen, så för mig spelar den här precis på gränsen till att bli för mycket, men håller sig på rätt sida. Tillräckligt mycket beska för att kittla smaklökarna. OBS! Importören har meddelat att både den nya och den gamla batchen kommer finnas på hyllorna, så om man är noga med färskheten får man kolla lite på datummärkningen. De äldre har BF 180703 och de nyare har BF 180817. Dessa bäst-före-datum är 9 månader efter tappning.

Följande öl släpps i vinkällarbutikerna men fanns inte med på skribentprovningen:
De Ranke Père Noël, 11687, Belgien, 75 cl, 80 kr, 7 % - 672 st (Belgisk ljus ale)
Thornbridge Love Among The Ruins, 11819, Storbritannien, 37,5 cl, 99,90 kr, 7 % - 1000 st (Flamländsk röd & brun öl) - flyttad till 19/1

*Exkl pant

I dagarna lanseras något så kul som en alkoholfri stout i Sverige. Det är brittiska Big Drop Brewing, som satsar helt och hållet på alkoholfri öl, som ligger bakom den alkoholfria ölen som de kort och gott kallar för Milk Stout. Jag träffade grabbarna bakom ölet för några dagar sen och fick höra mer om deras satsning på ett bryggeri som bara gör alkoholfri öl.

Företaget startades av juristen Rob Fink som i sitt jobb ofta var ute på puben med kunder. När han fick barn ville han dricka alkoholfritt om dagarna men insåg att det alkoholfria utbudet på den brittiska marknaden var väldigt begränsat. Sagt och gjort så drog han igång efterforskningar kring att brygga alkoholfritt öl och några månader senare var företaget igång. Själva bryggningen står dock Johnny Clayton, tidigare huvudbryggare på Wild Beer, för och just nu bryggs ölen på Lines Brewing i Caerphilly i Wales. Under nästa år hoppas de dock kunna komma igång med ett eget bryggeri. De gör inte någon öl med mer alkohol i, utan satsar fullt ut på alkoholfritt öl.

För närvarande brygger de förutom stouten också en lager, en pale ale och en kryddad ale, men det har inte varit helt enkelt att ta fram recepten.
-Man får glömma bort det mesta man lärt sig kring receptskapande av olika stilar. När man gör dem alkoholfritt får man följa en annan regelbok för att få rätt balans i smakerna, berättar Johnny.

Det finns många sätt att göra alkoholfri öl på och Big Drop har valt den något ovanliga vägen att helt enkelt göra en svag vört som får jäsa ut med en vanlig jäst. För att kompensera lite för den lägre restsötman görs alla öl med laktos (vilket är en sockerart som inte jäses ut av vanlig öljäst). Trots det är alla fyra öl rätt så torra i smaken. Dessutom används vete, havre och råg i de olika ölen. I just Milk Stout använder man även krossade kakaobönor (nibs) för att lyfta de stoutiga smakerna.

Milk Stout släpps alltså i Systembolagets alkoholfria sortiment nu på fredag den 1 december och lär även dyka upp på en del matvarubutiker. Man kommer aldrig ifrån att alkohol har en smak och munkänsla i sig som inte går att ersätta, men utöver den skillnaden fanns inget som avslöjade att den skulle vara något annat än en vanlig milk stout. En god milk stout dessutom. Den här ölen vann också silver i World Beer Cup i kategorin "smaksatt stout och porter", där den alltså hade konkurrens av öl med alkohol i. På Systembolaget kommer den att kosta 19,90 kr för 33 cl.

Porter och stout utgör ju inte direkt det största segmentet på Systembolaget, utan utgör ungefär en halv procent av deras ölvolymer. Sen är frågan om det återspeglar sig i det alkoholfria sortimentet där sortimentet är lite annorlunda. Därför är det lite svårt att sia om hur bra en sådan här öl kommer sälja men det ska bli kul att följa.

Stouten är den smakmässiga stjärnan i deras sortiment, men de andra ölen är inte heller så dumma. Lagern är visserligen något tunn men ändå mer spännande än flera av de andra alkoholfria lagerölen man kan hitta. Deras Pale Ale klår konkurrensen i den stilen med en härlig humleprofil. Den lider lite av den typiska metalliska tonen som lätt uppstår i välhumlad öl med liten maltbas, men det är ändå överkomligt. Den kryddade alen blir väldigt julig för en svensk då den är kryddad med kanel, nejlika, ingefära och muskotnöt, det vill säga nära våra pepparkakskryddor.

De fortsätter även att utveckla fler alkoholfria öl till portföljen, bland annat en imperial stout som ska bli betydligt kraftigare och sötare i smaken än deras Milk Stout. Vad som dyker upp i Sverige återstår väl att se, men deras importör Åkesson Vin verkar taggade på att lansera så mycket de kan här.

Och namnet Big Drop? Det står för "A big drop in alcohol without a big drop in flavour". Det kan jag hålla med om när det gäller stouten.

Med alkoholfri öl avses här öl med max 0,5 % alkohol i.

På fredag kommer årets sista nyheter i fasta sortimentet och det är några minst sagt spännande kompletteringar till utbudet. Det blir exempelvis mycket bra som går i belgisk stil, där ett fyrpack från St Bernardus går i spetsen. Dessutom en riktigt bra alkoholfri stout, svensk hefeweizen, ett par härliga tjecker samt både kölsch och altbier. Här är snabbrecensioner på alla fredagens nyheter i det fasta sortimentet.


[Namn]
[Art.nr., Ursprung, Volym, Pris, Alkoholhalt (Stil)]
[Mitt omdöme]


Innis & None Pale Ale
1997, Storbritannien, 33 cl (burk), 13,90 kr*, 0 % (Alkoholfritt)
Något humlig men också väldigt söt, vörtig doft. Smakar också i stort sett som ojäst vört. Det är så att man funderar på om de har jäst det här överhuvudtaget.

Big Drop Milk Stout
11966, Storbritannien, 33 cl, 19,90 kr, 0,5 % (Alkoholfritt)
Fyllig med fina rostade toner och drag av kakao. Nyanserat och fint, med torr avslutning. Jämfört med en "vanlig" stout saknas egentligen bara smaken av själva alkoholen, utöver det märks det inte att det är alkoholfritt.

Nils Oscar Hefeweizen
1328, Sverige, 50 cl, 26,90 kr, 5,6 % (Hefeweizen)
Klassiska hefeweizensmaker med mycket skumbanan, brödtoner, en lätt kryddighet och den där lilla, lilla syrligheten som lyfter det från att bli för mjäkigt.

Melleruds Paradpilsner
1484, Sverige, 33 cl (burk), 13,90 kr*, 6 % (Imperial pils & IPL)
Enkla brödiga toner med örtiga humletoner. Rätt så fina humlesmaker men lite enkelspårig maltighet.

Egerer Pilsner
1440, Tyskland, 33 cl (burk), 11,90 kr*, 4,9 % (Pilsner - tysk stil)
Pigg doft, med något nyanserade brödiga toner och spänstigt örtiga och kryddiga humletoner. Avslutar i en fin beska. Fint avvägd, inte alls så dum.

Coronado Seacoast Pilsner
1243, USA, 35,5 cl (burk), 19,90 kr*, 4,9 %
Trubbig, något oren smak med knepig maltsmak. Även något trist humlesmak. Ser ingen anledning att köpa denna istället för något av de många europeiska alternativ som finns.

Früh Kölsch
1367, Tyskland, 33 cl, 17,90 kr, 4,8 % (Kölsch)
Pigg, något fruktig doft och med runda brödtoner i smaken. Liten fruktton även i smaken, följt av en örtig humlesmak.

Mariestads Dunkel
1006, Sverige, 33 cl (burk), 14,90 kr*, 5,8 % (Dunkel)
Milt rostad smak med smak av rostat bröd, knäck och lite nötter. Smaken är rund till en början, men avslutar torrt. Försiktig humlesmak med lätt kryddiga toner som dyker upp först i slutet.

Bernard Amber Lager
1394, Tjeckien, 33 cl, 14,90 kr, 5 % (Polotmavý)
Fräsch doft och smak med lätt rostade toner med framförallt rostat bröd. Därpå en härlig humleton med elegant kryddighet. En aning söt avslutning. Välnyanserad smak rakt igenom!

Frankenheim Alt
1244, Tyskland, 33 cl, 16,90 kr, 4,8 % (Altbier)
Stram doft som drar åt höstlöv och jordgolv (på ett bra sätt). Smaken följer samma spår och bjuder även på toner av mörkt bröd och kryddig humle. Stramheten går rakt igenom ända fram till den avslutande beskan.

S:t Eriks Vesper Ale
1482, Sverige, 33 cl, 25,90 kr, 8,5 % (Belgisk mörk ale)
Tungt fruktig doft med toner av karamell. Smaken har mycket torkad frukt som blandas upp med bubbelgumstoner samt lite karamelliga smaker. Mycket fin tolkning av de belgiska originalen.

Engelszell Gregorius
11216, Österrike, 33 cl, 29,90 kr, 9,7 % (Abt och kvadrupel)
Väldigt mycket russin i doft och smak och dessutom ganska spritig i smaken. Tung smak men ganska onyanserad.


St Bernardus Mixpack
1306, Belgien, 132 cl, 106,80 kr (Öl av flera typer/stilar)
 -Wit
En ganska kryddig wit med toner av citrus, korianderfrö och en ganska tydlig fruktighet med en lätt brödighet bakom.

 -Prior 8
Snyggt balanserad mellan karamelliga toner och smaker av torkad frukt. Fyllig och mjuk munkänsla med fint bett i avslutningen.

 -Tripel
Pigg och ljust fruktig smak med fin fräschör och elegans. Väldigt låga humletoner och inte heller någon direkt kryddighet, varpå jästen och malten får fritt spelrum, med en fin torrhet och lätt beska vilket gör att det hela fungerar fint.

 -Abt 12
Ett öl i världsklass! Nyanserad men kraftig fruktighet som går i perfekt balans mot karamelltoner och en mjukt värmande känsla från alkoholen. Delikat!



Följande öl har kvalat in i fasta sortimentet genom god försäljning i beställningssortimentet:

Åbro Sigill
1457, Sverige, 33 cl, 11,90 kr, 5,2 %
Enkla och söta brödiga toner som snabbt slår över i en vattnig ton. Trist.

Grebbestad Lager
88020, Sverige, 50 cl, 21 kr*, 5 %
Stora orenheter åt det plastiga hållet i både doft och smak. 

Norrlands Guld Export
1412, Sverige, 50 cl, 12,90 kr*, 5,3 %
Något enkla brödiga toner med viss sötma, följt av örtiga humletoner. 

Tuborg Guld
1403, Danmark, 50 cl (burk), 14,50 kr*, 5,3 %
Söta toner av bröd och lite majs, med väldigt svårfunna humletoner och endast en liten beska. 

Bernard Celebration Lager
89252, Tjeckien, 50 cl, 22,90 kr, 5 %
Välnyanserade brödiga toner med rustik karaktär, en mycket välpassande lätt sötma och så en elegant kryddighet från humlen. Till sist en mjuk beska som avslutar kalaset. 

Brutal Brewing Tail of a Whale
89047, Sverige, 33 cl, 16,10 kr, 4,8 %
Mycket humlig men annars något tunn doft, men i smaken är inte balansen ett problem även om den kunde ha varit något fylligare. Lätt, fruktig smak med stora humletoner av söt citrus och exotisk frukt.

Poppels Mörk Lager
30973, Sverige, 33 cl, 21,90 kr, 5,4 %
Knäckebrödig smak med en lätt chokladton och en väldigt lätt knäckighet. Enkel men god mörk lager.

Porterhouse Plain Porter
89526, Irland, 33 cl, 26 kr, 4,2 %
Rejäl tobakston i smaken, lite som att man slickat på täckbladet på en cigarr innan man tog en klunk av ölet. Därtill en lätt fruktighet och lätta rostade toner. 

*Exkl pant

På fredag släpps hela 75 nya öl i det lokala sortimentet, vilket är ett av de största lokala släppen någonsin, och omkring var fjärde, eller närmare bestämt 19 av dem, imponerade på mig. Bland dem finns bland annat en kvartett från nya Uppsala Brygghus, en trio i belgisk stil från ganska oväntade bryggerier och ett par tunga rackare från Fjäderholmarnas Bryggeri.

Uppsala Brygghus släpper flera av sina öl i lokala sortimentet och bland dem finns surisen Berry Berry som med hallon och blåbär ger en härligt syltig smak med en ganska snäll syra. Betydligt mer syra är det i Sour Cassis från Extra Mile som bjuder på en riktigt tung dos svarta vinbär med härlig syra, medan det fortfarande känns som en öl och inte helt och hållet blir en svartvinbärssaft för vuxna.


Good Guys Brew i Karlstad har precis öppnat pubdelen i sin bryggpub och i det här släppet imponerar de med sin Go To Helles på burk, som är en mycket trevlig ljus lager. Även Uppsala Brygghus är nya och har alltså flera bra öl i det här släppet, där nästa är Hopsession APA i härlig NE-stil. Ett steg upp på humleskalan finns också många bra öl i släppet och om vi fortsätter på NE-spåret har vi Spike Atlantica som imponerar stort, även den på burk. Det kanske lite mindre kända AKiA Brygghus släpper också en härlig IPA i sin We All Have Names IPA.


En annan bra burk-IPA är Ink & Dagger Modern Day IPA från Amundsen. Medan den känns mer som bra västkust-IPA a la 2010 än toppmodern IPA så är den riktigt bra och kommer också på den lite roliga burktypen där man inte öppnar ett hål i locket utan drar av hela locket, ungefär som en konservburk. Även här finns Uppsala Brygghus med bland de imponerande ölen med sin Snakehead IPA, i sällskap med Villovägens Falu Jungfru och Brewski Herr Hemlig 2.0 IPA vars ursprungliga version var en av ölen som gjorde att ölsverige fick upp ögonen för Marcus Hjalmarsson och hans öl.


Bland de ännu tyngre humledominerade ölen regerar Beerbliotek Du Luktar Lite Som Första Gången Jag Träffade Dig, som trots sin titel som låter lite som en mix av Håkan Hellström och Kent är riktigt bra med kakig grund och massor av fruktig humle ovanpå. En ganska stor aning maltigare är Örebro Brygghus Winter Blizz Ale som är betydligt mjukare än förra året och som bjuder på härligt maltiga toner. Ännu mer tyngd i malten har Sad Robot Berserk som har en varm, intensiv maltighet och verkligen värmer i vintermörkret. 


Sen har vi den här trion med lite oväntade belgare. Mest oväntad är egentligen Marbäcks, som inte alls imponerat tidigare, med sin Starke Arvid som sätter den mörka och starka belgostilen väldigt snyggt. Pite Bryggeri med sin Belgo Twin är kanske inte så oväntad för mig då de imponerade med samma öl på Nolia Beer där jag dömde i domartävlingen, men de är nog inte så kända för gemene man än. Emmaboda Bryggeri har spottat ur sig en och annan trevlig öl men jag anser dem fortfarande så nya att det är något av en överraskning att de klämmer ut en sjyst mörk belgare i sin Istället För...


Till sist kommer vi in på de riktigt tunga pjäserna och där hittar vi återigen Uppsala Brygghus med sin varma Imperial Winter Stout som är både mjuk och kraftig i sina rostade smaker. Ännu kraftigare är World Eater från danska Gamma Brewing som trycker in rejäla rostade och söta smaker.  Fjäderholmarna avslutar det hela med en tung duett i form av Mr Cocoa Barrel Aged och Heavy Fuel där den första förstås är en fatlagrad imperial stout som gör skäl för alla sina namn och där den andra är en grymt härlig barley wine med full fokus på kolasmakerna, precis som jag vill ha det.

Alla öl i släppet:
Westerbottens Bryggeri Malgomaj
30129, Umeå, 33 cl, 26,60 kr, 5 %

Fors Bryggeri Saison Avec Passion
32623, Motala, 33 cl, 34,90 kr, 8 %

Trädskogen Sorbus Hallon
32582, Växjö, 33 cl, 28,50 kr, 5,7 %

Jackdaw Cherry Bomb!
32587, Uppsala, 33 cl, 44,90 kr, 6,7 %

Uppsala Brygghus Berry Berry
32546, Uppsala, 33 cl, 29,90 kr, 3,8 %

Kvarnagårdens Krösa-Bira
32590, Växjö, 33 cl, 29,90 kr, 5,5 %

Extra Mile Sour Cassis
32578, Karlstad, 33 cl, 33,10 kr, 5,5 %

Good Guys Go to helles
32571, Karlstad, 33 cl, 20,10 kr, 5,4 %

Brygghuset Finn California Lager
32576, Landskrona, 33 cl, 22,50 kr, 5 %

Hybris Pionjär
32559, Kungälv, 33 cl, 22,90 kr, 5,2 %

Carlstad Glutenfri
32161, Karlstad, 33 cl, 25,90 kr, 4,7 %

Qvarnens Brygghus Gäddvikens pilsner
32580, Nacka, 50 cl, 28,90 kr, 4,5 %

Hantverksbryggeriet BruksPilsner Modern Ljus Lager
32549, Västerås, 33 cl, 19,90 kr, 5,1 %

Södra Maltfabriken Rekyl Södra Veteranöl
31926, Haninge, 33 cl, 19,90 kr, 4,8 %

Sahlins Brygghus Bryggare Sahlins Schwarzbier
32597, Borlänge, 33 cl, 23,90 kr, 4,9 %

Uppsala Brygghus Hopsession APA
32544, Uppsala, 33 cl, 23,40 kr, 4,5 %

AKiA We all have names India Pale Ale
32296, Kungsbacka, 33 cl, 27,90 kr, 6,5 %

Villovägens Falu Jungfru
32645, Falun, 33 cl, 26,40 kr, 5,6 %

S:t Eriks Capital IPA
32294, Sigtuna, 33 cl, 21,90 kr, 6,4 %

Reinklou Bryggerier No. 1 American Pale Ale
32295, Krokom, 33 cl, 29,90 kr, 5,9 %

Spike Pacifica Old School IPA
32582, Göteborg, 50 cl, 41 kr, 6,5 %

Spike Atlantica
31954, Göteborg, 50 cl, 41 kr, 6,5 %

Amundsen Ink & Dagger Modern Day IPA
32640, Norge, 33 cl, 25,90 kr, 6,5 %

Revsunds Brewery Refsunds IPA
32593, Bräcke, 33 cl, 31,60 kr, 6,6 %

Uppsala Brygghus Snakehead IPA
32543, Uppsala, 33 cl, 24,90 kr, 6,6 %

Brewski Herr Hemlig 2.0 IPA
32573, Helsingborg, 33 cl, 32,90 kr, 5,6 %

Hantverksbryggeriet New Beginning New England IPA
32553, Västerås, 33 cl, 25,90 kr, 6,5 %

Örebro Brygghus Winter Blizz Ale
32627, Örebro, 33 cl, 29,90 kr, 6,7 %

Hybris Kavat
32560, Kungälv, 33 cl, 24,90 kr, 5 %

South Plains Winter Ale
32628, Malmö, 33 cl, 17,40 kr, 6 %

Carlstad Bryggeri White Moose Ale 
32577, Karlstad, 33 cl, 25,90 kr, 5 %

High Nose Snow
88934, Höganäs, 50 cl, 48,30 kr, 5,2 %

Hantverksbryggeriet Vinternarren
32539, Västerås, 33 cl, 27,90 kr, 6,5 %

Sad Robot Berserk
32552, Göteborg, 33 cl, 30,60 kr, 7,9 %

Beerbliotek Du Luktar Lite Som Första Gången Jag Träffade Dig
32535, Göteborg, 33 cl, 35,90 kr, 8 %

Spike Illegal Business
32592, Göteborg, 44 cl, 40,90 kr, 8 %

Bearded Rabbit Black Hops Black IPA
32561, Göteborg, 33 cl, 29,90 kr, 7 %

Hopsie Daisy Rye Martini
32589, Gävle, 33 cl, 29,90 kr, 7,3 %

Revsunds Brewery Leafy Stardust Red Ale
32598, Östersund, 33 cl, 23,10 kr, 5,2 %

Adelsö Red House Ale
32537, Ekerö, 33 cl, 46,90 kr, 7 %

NKB Pacific Winter Extra Special Bitter
32620, Ekerö, 33 cl, 27,90 kr, 6,4 %

 Train Station Brewery Third RAle Brown Ale
32630, Knivsta, 33 cl, 23,90 kr, 5 %

Beer studio B-Side Brown Ale
32599, Umeå, 33 cl, 26,50 kr, 6 %

Waxholm Julöl
32635, Vaxholm, 50 cl, 26,90 kr, 5,7 %

Qvänum Mat & Malt Santa Claes
32636, Vara, 50 cl, 40,80 kr, 5,9 %

Torsöl Julöl
32638, Mariestad, 50 cl, 43,50 kr, 6 %

Alingsås Bryggeri Jonas Julöl
31979, Alingsås, 50 cl, 38,20 kr, 6,5 %

Nacka Julöl
32642, Nacka, 33 cl, 29,90 kr, 5,4 %

Halmstad Brygghus Funky X-mas
32624, Halmstad, 33 cl, 29,90 kr, 6,5 %

Södra Winter Ale
32626, Haninge, 33 cl, 29,90 kr, 5,5 %

Egnells St Amandus Reserve
32299, Eksjö, 33 cl, 32,90 kr, 7,5 %

Brygg3an i Halmstad Vintermys 
32541, Halmstad, 33 cl, 29,50 kr, 5,8 %

Marbäcks Bryggeri Starke Arvid
32619, Halmstad, 33 cl, 37,70 kr, 9,5 %

Jemtehed & Brande La Bestia e la Bella Doppelbock
32572, Östersund, 33 cl, 29,90 kr, 7,2 %

Pite Bryggeri Belgo Twin
32555, Piteå, 33 cl, 39,50 kr, 7 %

Värmdö Bryggeri Fyrvaktarens Midvinter
32575, Värmdö, 33 cl, 25,10 kr, 5,2 %

Emmaboda Bryggeri Istället För...
32621, Emmaboda, 33 cl, 36,90 kr, 9 %

Bollnäs Bryggeri KolarNils 2017
32557, Bollnäs, 50 cl, 27,70 kr, 5,2 %

Jackdaw Zwarte Draak Rum Barrel Edition
32574, Uppsala, 33 cl, 79,90 kr, 16 %

Jackdaw Zwarte Draak Bourbon Barrel
32581, Uppsala, 33 cl, 79,90 kr, 16 %

Alingsås Bryggeri M.A. Janssons Promenadporter
32293, Alingsås, 50 cl, 33,40 kr, 5,4 %

Brygg3an i Halmstad Imperial Stout 
32540, Halmstad, 33 cl, 39,60 kr, 7 %

Vega Bergstrands Monsooned Porter
32548, Göteborg, 33 cl, 39 kr, 8,5 %

Beerbliotek Still Haven't Found What You're Looking For? Oat Stout
32298, Göteborg, 33 cl, 35,90 kr, 8 %

Uppsala Brygghus Imperial Winter Stout
32547, Uppsala, 33 cl, 29,90 kr, 10,5 %

Sad Robot Zoë
32550, Göteborg, 33 cl, 32 kr, 8,7 %

Ryentorps Imperial Stout
32644, Falun, 33 cl, 34,90 kr, 10 %

All In RLGK 18868 Celebration Stout
31895, Göteborg, 33 cl, 49,90 kr, 11 %

Hops N' Leon of Skaraborg Esplanaden Ekfatslagrad Porter
32632, Mariestad, 75 cl, 145,70 kr, 9 %

Marbäcks Bryggeri Trippeljäst Kolaporter
32618, Halmstad, 75 cl, 59 kr, 7,5 %

Gamma Brewing World Eater 
32579, Danmark, 33 cl, 44,90 kr, 10 %

Möllys La Bomba Kaffe Blend Stout
32568, Eskilstuna, 33 cl, 39,50 kr, 7,2 %

Qvarnens Brygghus Kaffebackens Cream Stout
32629, Nacka, 50 cl, 34,60 kr, 5,5 %

Fjäderholmarnas Mr. Cocoa Barrel Aged
32616, Lidingö, 33 cl, 75 kr, 10,7 %

Bergslagens Swedish Fika Stout
32562, Smedjebacken, 75 cl, 139 kr, 9,5 %

Fors Bryggeri Vanilla Choco Stout
32622, Motala, 33 cl, 34,90 kr, 8 %

Fjäderholmarnas Heavy Fuel
32617, Lidingö, 33 cl, 49,10 kr, 12 %

Revsunds Brewery HKFY Habanero IPA
32596, Bräcke, 33 cl, 38,90 kr, 6,6 %


Bland de okryddade svenska julölen finns tre självklara klassiker, tre stycken som också är några av mina favoriter. Det är förstås Nils Oscar Kalasjulöl, Oppigårds Winter Ale och Jämtlands Julöl. Jag har växt upp med de här ölen som givna alternativ till jul och skulle jag bara få välja en eller några få öl att ha till julen skulle de här tre ligga väldigt bra till.

Jag är uppväxt med att Jämtlands Julöl är julölet med stort J, julölens julöl och det självklara inköpet. Det var inte bara den första julöl jag någonsin drack, det är också en av de första tre-fyra öl jag kommer ihåg att jag smakade på hemma. En av de öl som förde vidare min pappas ölintresse till mig. Den har med andra en stor personlig mening och det finns fortfarande en stark nostalgi kring den för mig. Det hindrar mig inte från att säga att den har haft sina dippar en del år, men i år tycker jag att den är tillbaka på en väldigt hög nivå.

Här finns väldigt tydlig inspiration av brittisk winter warmer och ölet bjuder på en mångfacetterad maltighet där man hittar knäck och djupare karamelltoner, lätta rostade smaker, choklad, mörk sirap, en lätt liten rökighet och en mörk fruktighet. Allt det här kommer tillsammans med den nästan jordiga tonen som är typisk för brittisk humle och en ytterst lätt citruston.

Nils Oscar Kalasjulöl är en av ganska få julöl från de svenska småbryggerierna som inte är en ale. De kör istället på en öl som går åt wienerlagerhållet, med rund och lite knäckig smak men ändå med viss stramhet. Den är också humlad med såväl klassisk som nya-världen-humle, utan att gå överstyr i doseringen, vilket ger en humleton med intressant och lite ovanlig kryddighet som tillsammans med den fina maltkroppen slår an en julig ton. Otroligt bra öl till julbordet, dessutom.

Jag är uppväxt i Dalarna så under många jular har även Oppigårds Winter Ale varit ett givet inslag. De döpte den till Winter Ale för att flaskor som stod osålda efter jul inte skulle bli helt osäljbara, men eftersom den tenderar att sälja slut helt och hållet en bit innan julafton har det tricket inte blivit så användbart. Den är humlad med humlesorterna som kom att kallas för C-humlen, dvs Cascade, Chinook och Centennial, vilket ger en bred citruston som bryter av karamellnyanserna i ölet men även feta smaker i maten om man har den som måltidsdryck.

De här tre ölen fungerar också fint efter varandra på julbordet, med Kalasjulölen inledningsvis till sill och dylikt, Oppigårds Winter Ale till mellanrätterna och så Jämtlands Julöl till de varma kötträtterna. En god svensk jul!

Örebro Öl & Whisky Festival är en av Sveriges äldsta ölfestivaler och de håller fortfarande stilen. Här finns gott om bra öl, gott om nyheter och gott om nyfikna gäster. Även om de har på ett ungefär samma utställare som de brukar ha lyckas de ändå kännas som en intressant festival med nya, bra öl i många montrar. Med god stämning, korta köer och en lagom fylld lokal kändes det, återigen, som en väldigt lagom festival.

Flera öl hade premiär på den här festivalen. Bland annat Strömsholms Mild Bastard, en öl i deras Herman Hedning-serie och just den här har de gjort med den mildälskande ölboksförfattaren Peter Eronson. På bara 2,8 % skulle man kunna tro att den var lite blaskig, men den var snarare imponerande fyllig med härliga karamelliga och lätt rostade toner.

I grannmontern stod Brygghuset Finn som slipat på sin Citraic IPA, som nu verkligen lyfter fram Citra- och Mosaichumlen. Det lönar sig att jobba vidare på sina idéer, för den här ölen minns jag som medelmåttig när jag provade första satsen och nu har de fått till den så den blivit riktigt bra. När jag fortsatte vidare till nästa montergranne hamnade jag hos Närke Kulturbryggeri som har fortsatt sitt samarbete med Thorslundskagge. De hade bl a en variant av sin Örebro Bitter som legat i en vecka på helt nya fat av svensk ek, vilket var en väldigt spännande skapelse. Ny ek ger en ganska speciell och väldigt tydlig ton som man med bara en veckas lagring höll i schack så att den inte blev alltför dominant.


Närke hade också utvalda delar av den serie de gjort med Stormaktsporter som också lagrats på fat av svensk ek, där man efter varje fattömning fyllt på med mer av samma öl och dubblat lagringstiden. Det startade med en vecka och nu var man uppe i sjätte fyllningen och 32 veckor. Jag har skrivit om de första varianterna tidigare och provade nu just den sjätte iterationen som verkligen började hitta formen. Eken ger allt mjukare inslag samtidigt som den längre lagringstiden gör att de mjukare tonerna får tar mer plats, vilket har gett en riktigt bra slutprodukt.

Likaledes lokala Örebro Brygghus fanns förstås också på plats och hade bland annat med sig en berliner weisse med kaffe från lokala rostaren Pennybridge. Med mjuka kaffetoner och påtaglig syra fick de till ett riktigt bra möte mellan kaffe och suröl. Om vi fick rätt styr på siffrorna var det en kaffemängd på ca 10 gram hela bönor per liter öl som tillsattes efter jäsningen. 


Nynäshamn har ju länge kört med ofiltrerade varianter av deras olika lageröl som serverats självrunnet, men nu har de också börjat köra Pickla Pils i ofiltrerad variant på vanliga fat. Den var lika bra som vanligt och nu när de kör den på vanliga fat kommer den leta sig ut på lite krogar istället för att bara synas på festivaler och event. En annan bra lager på festivalen var Oppigårds nya Grim Lager, som jag redan skrivit om (länk). Och så fanns Pilsner Urquell som körde ölen på tankovna och det passar man ju gärna på att njuta av.

Betydligt tyngre godsaker hittade jag hos Möllys, som det nog var första gången jag såg på en festival. Kul att få lite ansikten på dem! De hade i vart fall med sig Doom Warrior, en dubbel-svart-IPA som bryggts till sångaren i Candlemass stundande 50-årsfest men som även fanns att avnjuta här på festivalen. En ganska kraftig och lite småbränd svart-IPA som trots allt funkade riktigt fint, med härligt riv.

Tungt fanns även i Bishops Arms monter där bland annat Uppsala Brygghus fanns med bryggarna Maarten och Nicklas på plats, som presenterade alla sina fem öl. Ny för mig var deras vinteröl, en imperial stout brygd med mörkt muscovadosocker vilket gav den en liten lakritstouch. Mycket smakfull stout! Tyngst av alla, om man inte gav sig på whiskyn, var såklart Samuel Adams Utopias som Galatea hade smakprov på i sin monter. Riktigt värmande på 27 % men, precis som jag minns den, var den full av härliga russintoner. Ett bra exempel på när något extremt också blir något bra på sitt eget sätt.

I slutet av april nästa år ordnar arrangörerna av Örebro Öl- & Whiskyfestival också en renodlad ölmässa i Örebro, där det bara blir ölutställare. Det låter som det blir fokus på svensk öl, men inte uteslutande svenskt. Med tanke på hur välordnad den här festivalen är kan det nog bli väldigt bra om de får till en intressant utställarlista.
December bjuder på en del spännande tillskott i fasta sortimentet, med bland annat ett mixpack från St Bernardus, altbier, kölsch och en alkoholfri stout. En vecka senare kommer ett stort småpartisläpp med 21 olika öl, som dessutom kommer i ganska stora volymer. Men sen ska man ju klara sig utan nyheter ändra fram till slutet av januari, så det är nog lika bra.

1 DECEMBER FASTA SORTIMENTET
Bernard Amber Lager, 1394, Tjeckien, 33 cl, 14,90 kr, 5 % (Polotmavý)
Big Drop Milk Stout, 11966, Storbritannien, 33 cl, 19,90 kr, 0,5 % (Alkoholfritt)
Coronado Seacoast Pilsner, 1243, USA, 35,5 cl (burk), 19,90 kr*, 4,9 %
Egerer Pilsner, 1440, Tyskland, 33 cl (burk), 11,90 kr*, 4,9 % (Pilsner - tysk stil)
Engelszell Gregorius, 11216, Österrike, 33 cl, 29,90 kr, 9,7 % (Abt och kvadrupel)
Innis & None Pale Ale, 1997, Storbritannien, 33 cl, 14,90 kr, 0 % (Alkoholfritt)
Frankenheim Alt, 1244, Tyskland, 33 cl, 16,90 kr, 4,8 % (Altbier)
Früh Kölsch, 1367, Tyskland, 33 cl, 17,90 kr, 4,8 % (Kölsch)
Mariestads Dunkel, 1006, Sverige, 33 cl (burk), 14,90 kr*, 5,8 % (Dunkel)
Melleruds Paradpilsner, 1484, Sverige, 33 cl (burk), 13,90 kr*, 6 % (Imperial pils & IPL)
Nils Oscar Hefeweizen, 1328, Sverige, 50 cl, 26,90 kr, 5,6 % (Hefeweizen)
S:t Eriks Vesper Ale, 1482, Sverige, 33 cl, 25,90 kr, 8,5 % (Belgisk mörk ale)
St Bernardus Mixpack, 1306, Belgien, 132 cl, 106,80 kr (Öl av flera typer/stilar)
 -Wit
 -Prior 8
 -Tripel
 -Abt 12

1 DECEMBER KVAL FRÅN BESTÄLLNINGSSORTIMENTET
Bernard Celebration Lager, 89252, Tjeckien, 50 cl, 22,90 kr, 5 %
Brutal Brewing Tail of a Whale, 89047, Sverige, 33 cl, 16,10 kr, 4,8 %
Grebbestad Lager, 88020, Sverige, 50 cl, 21 kr*, 5 %
Norrlands Guld Export, 1412, Sverige, 50 cl, 12,90 kr*, 5,3 %
Poppels Mörk Lager, 30973, Sverige, 33 cl, 21,90 kr, 5,4 %
Porterhouse Plain Porter, 89526, Irland, 33 cl, 26 kr, 4,2 %
Tuborg Guld, 1403, Danmark, 50 cl, 14,60 kr*, 5,3 %
Åbro Sigill, 1457, Sverige, 33 cl, 11,90 kr, 5,2 %

8 DECEMBER SMÅ PARTIER
Anchor Old Foghorn, 11434, USA, 35,5 cl, 26,90 kr, 8,8 % - 16080 st (Barley wine) - flyttad till 19/1
Baladin Nöel Liquirizia, 11517, Italien, 75 cl, 119 kr, 9 % - 1440 st (Belgisk mörk ale)
Brewdog Hello My Name Is Agnetha, 11657, Storbritannien, 33 cl, 34,90 kr, 8,2 % - 20736 st (Imperial/dubbel IPA)
Corsendonk Christmas Ale, 11727, Belgien, 75 cl, 89,90 kr, 8,5 % - 2160 st
De Ranke Père Noël, 11687, Belgien, 75 cl, 80 kr, 7 % - 672 st (Belgisk ljus ale)
Dupont Avec Les Bons Voeux, 11645, Belgien, 37,5 cl, 52 kr, 9,5 % - 2040 st (Belgisk ljus ale)
Fuller's Vintage Ale, 99925, Storbritannien, 50 cl, 64,90 kr, 8,5 % - 18000 st (Strong ale)
Lervig Supersonic NEIPA, 11533, Norge, 50 cl, 59,90 kr*, 8,5 % - 12000 st (Imperial/dubbel IPA)
Mikkeller Xmas Wish Gluten Free, 11811, Int. märke, 33 cl, 29,90 kr, 5,5 % - 15000 st (IPA)
Nya Carnegiebryggeriet Brutus, 11671, Sverige, 75 cl, 149 kr, 9,5 % - 1000 st (Annan öl)
Nynäshamn Valsviken Vinterporter, 11802, Sverige, 25 cl, 42,90 kr, 9,1 % - 7200 st (Imperial porter & stout)
Nögne Ö Special Holiday Ale, 11488, Norge, 50 cl, 49,90 kr, 8,5 % - 2880 st (Annan öl)
Remmarlöv The Local Hops Fresh Hop Ale, 11219, Sverige, 33 cl, 24,90 kr, 5,6 % - 9000 st (Engelsk pale ale & bitter)
Samichlaus Classic 2017, 11334, Österrike, 33 cl, 42,50 kr, 14 % - 6000 st (Dubbelbock)
Sierra Nevada Celebration Ale, 11423, USA, 35,5 cl, 29,90 kr, 6,8 % - 30000 st (IPA)
Sierra Nevada Northern Hemisphere Harvest Ale, 11307, USA, 35,5 cl, 36,90 kr, 6,7 % - 20000 st (IPA)
Siren & Dugges Draugen, 11842, Storbritannien/Sverige, 33 cl, 54,90 kr, 11,1 % - 10000 st (Imperial porter & stout)
St Bernardus Christmas Ale, 11243, Belgien, 75 cl, 74 kr, 10 % - 3360 st (Belgisk mörk ale)
Stigbergets Lumor IPA, 11343, Sverige, 33 cl, 39,90 kr, 9 % - 7200 st (Imperial/dubbel IPA)
Stone Ripper Pale Ale, 11229, Tyskland, 33 cl (burk), 24,90 kr*, 5,7 % - 25000 st (APA)
Thornbridge Love Among The Ruins, 11819, Storbritannien, 37,5 cl, 99,90 kr, 7 % - 1000 st (Flamländsk röd & brun öl) - flyttad till 19/1

I småpartisläppet är det tre två öl, De Ranke Père Noël, Nya Carnegiebryggeriet Brutus och Thornbridge Love Among The Ruins, som endast kommer på hylla i de tre vinkällarbutikerna, men de kommer givetvis att gå att beställa till alla butiker (i den mån webblagret räcker).

Idag var det premiär för Oppigårds Grim Lager som är bryggeriets första stora satsning på en traditionell lager. Det märks att de plockat upp en del erfarenhet av traditionell lagerbryggning efter exempelvis sina samarbeten med Gänstaller, för Grim Lager har en hel del kvalitet i en erkänt svår stil av öl. Jag provade den under kvällens premiär på Akkurat och var mycket nöjd.

Det här ölet har passande nog fått sitt namn efter ett gammalt fotbollslag, IK Grim, från samma trakt som Oppigårds. Varför är det då passande? Jo, dels spelade Oppigårds grundare Björn i IK Grim som liten och dels ligger Oppigårds nya bryggeri på marken som tidigare var IK Grims hemmaplan. Laget finns nämligen inte längre, men nu lever namnet kvar i Grim Lager. 

Grim Lager är brygd på svensk pilsnermalt samt en liten giva av ljus karamellmalt från Tyskland. Därtill är den humlad med Saaz, Tettnanger och Saphir, det vill säga en mix av tysk och tjeckisk humle. Slutligen är det kalljäst med en tysk lagerjäst följt av en lång lagringsperiod, vilket kan tyckas vara givet men som är långt ifrån självklarheter för många av de lageröl som görs på moderna bryggerier. När ölet planerades var det också tal om att dekoktionsmäska ölet men i slutändan beslutade man sig för att nöja sig med en stegmäskning för att undvika alltför långa bryggdagar.

Ölet är helt klart (på bilden ovan ser den något disig ut vilket beror på kondensen på glaset) och ljusgult med ett kritvitt skum. Man ska dock inte luras av utseendet, det här är betydligt intressantare än merparten av öl som har ett liknande utseende. Här finns nyanserade brödiga toner med en lätt dragning åt mer lantligt bröd med en härligt seg skorpa, tänk nybakat levainbröd. Råvarorna får skina ordentligt, och det inkluderar förstås humlen som bjuder på mjukt örtkryddiga toner och hö följt av en fin beska.

En elegant och välnyanserad lageröl som hittar rätt på de flesta punkter. Det når inte riktigt upp till de allra bästa centraleuropeiska lagerölen, bland annat för att maltnyanserna inte bär genom riktigt hela smaken på det sätt som jag skulle önska, och därför hamnar betyget högt men inte bland de allra högsta.

För den som vill testa Grim Lager ges chansen under helgens Örebro Öl- & Whiskyfestival, eller så kan man testa den på Akkurat där det är den nya huslagern. Den lär väl dyka upp på fat lite här och var så småningom och i början av nästa år kommer den också att dyka upp på flaska i Systembolagets beställningssortiment.



Den klassiska julölen har en fyllig maltighet med lätt rostade smaker, gärna åt det knäckiga hållet, och milda humleinslag. Det här är ett område där brittiska bryggare med en förkärlek åt det klassiska regerar, så det är kanske inte så konstigt att jag återfinner hela fyra brittiska öl bland årets julölsfavoriter.

Dessa fyra kommer från Fuller's, Shepherd Neame, St Peter's och Harveys - tunga namn som har mycket heder att försvara på det här området och som med sina respektive julöl gör det med bravur. Det är dock inte en samling med fyra liknande öl utan de skiljer sig en hel del sinsemellan, även om de delar en gemensam grund.

Fuller's Old Winter Ale är med sina 5,3 % den lättaste av dem och därmed kanske också den som passar bäst till ett mer utdraget julbord, både för alkoholhaltens skull och för att den inte utmanövrerar julbordets mildare anrättningar. I smaken finns rostat bröd, knäck och en hint av marmelad som de mest framstående inslagen, men när man gräver djupare finner man också nyanser av mörk choklad, rostade nötter och pepprigt kryddiga toner. Den blir inte alltför mjuk utan levererar en finish med skärpa som också hjälper till med julmaten. Enligt bryggeriet själva är den brygd för export och är särskilt populär i Sverige. Kanske har det att göra med att den passar så bra till vårt julbord.

Shepherd Neame Christmas Ale är en aning starkare på 7 % men också något ljusare. Smaken är fylligare och sötare med lite mer tuggmotstånd, och går mer åt rostad brioche och knäck medan den saknar drag åt nötter eller choklad. Här finns också en på brittiskt vis framträdande fruktighet som tillsammans med de andra smakerna för tankarna åt julig fruktkaka.


Betydligt mörkare blir det med St Peters Winter Ale som nästan är svart i färgen och som ger ett ännu större djup i de maltiga smakerna. Snarare än hårt rostade toner bjuder den på en mjuk och något söt smak med ett spektrum från rostat bröd via knäck till choklad, med tyngdpunkten åt det senare. Allt det mjuka och varma skärps upp något av en avslutning med både humlebeska och en ack så lätt bränd ton. Passar särskilt bra till vinterns mustigaste kötträtter men är också farligt enkel att stjälpa i sig utan matsällskap.

Starkast och kanske mest udda i kvartetten är Harveys Christmas Ale som står ut med sin tydliga smak av både råa och syltade apelsinskal. Om den innehåller några faktiska apelsinskal så är det något som bryggeriet mörkar, men det är snarare så att det är den kraftiga användningen av humle som gett den tonen. Bryggeriet är också (ö)känt för sin funkiga husjäst som sätter sina spår även i Christmas Ale med kryddiga toner. Allt det här backas av en mysigt knäckig och kakig maltighet. Harveys själva kallar det för en barley wine och även om det lär vara olikt alla andra barley wine du har smakat förstår man klassificeringen. Och liksom en barley wine bör ha så finns här en fin lagringspotential, men redan nu är den smarrig ihop med en rökt cheddar.

I december släpper tjeckiska Bernard sin Amber Lager i Systembolagets fasta sortiment och med anledning av det vill jag berätta lite om bryggeriet som jag besökte tidigare under året. Då det inte är något av de största tjeckiska bryggerierna glöms det ibland bort när man pratar tjeckisk öl, men det är oförtjänt då de kan koka riktigt bra bärs.

Bernard ligger i staden Humpolec, tio mil sydöst om Prag. Bryggartraditionen går långt tillbaks, ända till 1597 då ett bryggeri startades i ett av stadens första byggnader. Genom åren bytte bryggeriet ägare många gånger och förstatligades sedan under kommunisteran. När Tjeckien privatiserade flera av statens tidigare tillgångar under 1991 så köpte Stanislav Bernard, Josef Vávra and Rudolf Šmejkal bryggeriet i Humpolec för motsvarande 2 miljoner euro. Mycket av utrustningen var då rejält nedgången efter en lång brist av underhåll.


Eftersom man köpte ett existerande bryggeri där man trots utrustningens dåliga skick kunde börja brygga öl på en gång blev man det första privata bryggeriet att få ut öl på marknaden efter kommunismens fall. Med hjälp av en aggressiv billboardkampanj och just det faktum att de var det första privatägda alternativet kunde man sälja 10 miljoner liter öl redan första året. Sedan följde en lång kamp för att få igen den stora investeringen och samtidigt rusta upp bryggeriet. Under 2001 gick Duvel Moortgat in som delägare och fram till 2010-talet dubblerades volymerna för att sedan ta fart ordentligt under de senaste åren då de växt med ytterligare cirka tio miljoner liter för att under 2016 producera 31,5 miljoner liter.

Det kan låta ganska mycket men i det öltörstande Tjeckien utgör de en ganska liten del av marknaden. Störst är förstås Pilsner Urquell-koncernen (eller möjligen var, jag är lite osäker på hur den ser ut efter försäljningen till Asahi) som 2016 hade hela 43 % av den inhemska ölmarknaden, följt av Molson-Coors-ägda Staropramen med 16 % och Heinekenkoncernen, som bl a äger Krusovice, Starobrno och Breznak, med 12 %. Statligt ägda Budvar ligger ett snäpp efter på 8,6 % och Bernard ännu längre ner i listan med 1,7 %.


Bland de större tjeckiska bryggerierna är Bernard troligen de som håller liv i flest av de traditionella metoderna. Ölet bryggs med golvmältad malt från ett eget mälteri samt Saaz-humle. Dubbeldekoktionen är given och efter jäsningen pumpas ölet över till separata, liggande lagringstankar. Den punkt som bryggeriet själva allra helst framhåller är det faktum att de inte pastöriserar sina öl. 

Bernard släpper också flera av sina öl i både filtrerade och ofiltrerade varianter, varpå produktkatalogen blir ganska omfattande. Det finns klassiskt utförda tior, elvor och tolvor i både filtrerade och ofiltrerade versioner, en mellanmörk tolva (vilket är den som kommer på Systembolaget), en mörk tolva, en alkoholfri öl, en IPA med tjeckisk humle och en ale som de kallar Bohemian Ale som är en slags tjeckisk tolkning av belgisk ljus och stark ale. Deras tia, som är något av tjeckernas motsvarighet till folköl på så sätt att det är öl med något lägre alkohol och som ses som mer vardagligt, står för hela 46 % av försäljningen.

För egen del håller jag deras elva som bäst i portföljen, följt av deras mellanmörka och mörka skapelser. Bra lageröl med mycket smak och med sting i beskan hos de ljusa varianterna. Deras IPA och Bohemian Ale är kul att prova någon enstaka gång men är inte den typen av öl som jag återkommer till, vilket beror mer på koncepten än utförandet.

Det ska dock sägas att jag då har provat deras öl på bryggeriet där de var riktigt färska. Betydelsen av färskhet för ett lageröl kring 5 % är stor, vilket ibland glöms bort i all hets kring färsk IPA, men förhoppningsvis kommer de i gott skick till Systembolagets hyllor.
Den avslutande titten på Systembolagets lanseringsplan för 2018 blir förstås för vinterlanseringen, där det finns flera lanseringar med potential att bli väldigt roliga. Det blir bland annat mer trappist och mer brittiskt, men framförallt blir det också en geuze på storflaska. 


Nedanstående lista är alltså de typer av öl som Systembolaget vill lansera i sitt fasta sortiment under vintern (decemberlanseringen), enligt deras lanseringsplan för 2018. Leverantörerna får mer detaljerade offerter för de olika lanseringarna.

[Segment - ursprung - kommentar - uppskattat antal butiker - uppskattad halvårsvolym]
Lager burk - ospec. ursprung - Max 9,90 kr, Kundpanel - 236 - 450 000
Lager flaska - ospec. ursprung - Ekologisk, Kundpanel - 236 - 120 000
Lager flaska - Japan - 99 - 40 000
Lager flaska - ospec. ursprung - Ekologisk, Kundpanel - 215 - 120 000
Ale flaska - Storbritannien - Bitter - 436 - 50 000
Ale flaska - Baltikum, Sverige - 35 - 8 000
Ale flaska/Ale extra stark - ospec. ursprung - Trappist - 77 - 10 000
Ale burk - ospec. ursprung - Max 15,90 kr - 338 - 40 000
Porter/stout / Porter/stout extra stark - ospec. ursprung - Nitro - 439 - 25 000
Ale extra stark - ospec. ursprung - Barley wine - 144 - 15 000
Öl på storflaska - Belgien - Gueuze - 35 - 2 000


Potential för ett mycket bra släpp som sagt. Den brittiska bittern är en naturlig uppföljning på den brittiska mild som ska släppas i september. Lite hoppas jag på att det blir Landlord, men det beror så på vilken typ av bitter de vill ha.

Fler trappister kan också bli kul och även här en fortsättning på septembersläppet som också ska ha en trappist. Här liksom där är såväl ursprung som typ eller ens alkoholhalt ospecificerat vilket gör det lite svårt att sia. Westvleteren och Achel kan vi nog utesluta från en lansering i fast sortiment och Spencer och Tre Fontane har såvitt jag vet inga svenska importörer, så det som finns att reellt välja på är Westmalle, Rochefort, Chimay, Orval, La Trappe, Engelszell och De Kievit. Det blir spännande att se vilka det blir.

Porter/stout på nitro har haft en liten framgångsvåg i USA men jag har inte upplevt att det slagit igenom särskilt mycket här i Sverige. Det skulle kunna bli en spännande lansering, men risken är väl dock att det blir en Guinness-kopia för att ge Guinness på nitroburk lite konkurrens i sortimentet, i och med att den har en väldigt dominerande ställning idag. Det som ändå öppnar dörren för att det blir något roligare är att de inte begränsat det till öl under 6 %, vilket de kanske borde ha gjort om det var just konkurrens åt Guinness som de var ute efter.

En ny barley wine ska också klämmas in. De senaste gångerna som barley wine har släppts i fast sortiment har de inte riktigt lyckas hålla sig kvar utan ramlar ut ganska fort. Tidsramarna för hur nya öl bedöms underlättar inte särskilt mycket heller, i och med att en barley wine lär ha bäst försäljning under vintern, men det är under perioden mars-maj som den kommer börja bedömas och då lär högsäsongen vara slut. Vi får väl se hur det går.

Till sist en väldigt spännande lansering med en geuze på storflaska. Sett till vilka som defintivt bör kunna leverera till en plats i fast sortiment ligger Boon Oude Geuze och Lindemans Cuvée Rene bra till. Tilquin har nog inte volym nog och även om Drie Fonteinen växer en del verkar de fortfarande ha lite svårt att leverera efter efterfrågan för deras mindre flaska som redan finns i sortimentet. Här är det också värt att notera att öl på storflaska utgör ett eget segment så den här lanseringen kommer inte att konkurrera med de lambic som redan finns i sortimentet.

Så här års finns det gott om svamp i såväl folks frysar som i matbutikerna och ett enkelt sätt att använda dem är förstås att göra svampsås. Men vad ska man matcha svampsåsen med för öl? Jag vill faktiskt föreslå att man, åtminstone när man har såsen till fläsk, vänder sig till cider istället. Just nu finns Cuvée Prestige Cidre de Lalobbe från Les Vergers Captaine på hyllorna som är en grym match till fläskkotletter med svampsås.

Les Vergers Captaine drivs av Etienne och Martine Captaine som på fem hektar i franska Ardennerna odlar 40 olika cideräppelsorter. Just Cuvée Prestige har gjorts på sena äppelsorter, som har odlats jordmånar med lera och kalksten. På 8 % har den fin fyllighet och bjuder på mycket fruktiga smaker som drar åt söta snarare än det bittra, men som också har en fin balanserande syra.

Att äpple och fläsk går bra ihop är ju knappast någon hemlighet, och egentligen inte heller att äpple och svamp passar fint tillsammans. Så det ligger egentligen ganska nära till hands att en fläskkotlett med svampsås går fint ihop med en bra cider. Att det är enkelt förtar förstås inte att det var väldigt gott.

Jag körde på en svampsås i klassiskt utförande, där jag använde trattkantareller och för att ge en liten extra skjuts till kombinationen med cidern så tillsatte jag även en skvätt calvados i såsen.

Svampsås (4 portioner):
400 g svamp t ex trattkantareller
Några matskedar finhackad lök, t ex schalottenlök eller rödlök
Smör
1 msk sherryvinäger
2 msk vetemjöl
2 dl mjölk
3 dl grädde
1 msk calvados
Salt och peppar

Fräs lök och svamp i ordentligt med smör tills vätskan som svampen släpper har kokat bort mer eller mindre helt och hållet. Tillsätt sherryvinäger och låt den koka in som hastigast. Pudra sen över mjölet och rör ut det i svampen. Häll på mjölk, grädde och sprit och rör om. Låt koka upp och småputtra i fem minuter. Smaka av med salt och peppar.

Cuvée Prestige Cidre la Lalobbe är en tillfällig lansering och en flaska á 75 cl går på prisvärda 99 kr. Passa på att haffa en flaska eller två innan de är slut. 

Det slog mig att det var längesen jag testade någon av de lite äldre flaskorna i källaren, så idag gick jag ner och kikade efter något gott att välkomna att helgen med. Jag såg snabbt flaskan med Boon Mariage Parfait Kriek från 2008 och kände direkt att det var precis vad jag var sugen på. Om den nu var i någon vidare form fortfarande?

Jag minns inte ens hur jag har fått tag på flaskan, men jag har haft den länge och det var den enda jag hade kvar av den här ölen. Boon Kriek Mariage Parfait görs på 18 månader gammal lambic som får gotta till sig med ordentligt med körsbär, 400 gram per liter för att vara exakt. Ibland hör man om att fruktsmaker försvinner med ålder, något jag själv säkert också sagt, medan andra säger att fruktsmakerna till och med kan bli tydligare med lite ålder.

Här var körsbärssmaken fortfarande mycket tydlig, men med mindre fyllig bärsmak än när den är lite färskare. Efter alla år i flaskan har syrligheten börjat ersätta den rondör som bären kan ge, även om bärsmaken fortfarande är tydlig. Mer smak av lambic får också komma fram när bärens fyllighet får stå tillbaka lite.

Överlag har det blivit en mycket intressant kriek som är lite mer vuxen och mogen i attityden och inte så mycket körsbärssaft som de kan vara när de är färska (vilket också är gott, men på ett annat sätt). En öl som utvecklats på ett trevligt sätt alltså, givet att man uppskattar den här typen av lite mindre fyllig bärighet.

Nu när vintern börjar smyga sig på och julen snart nalkas tänkte jag att det vore trevligt att presentera de julöl jag tycker bäst om lite närmare. Jag tänkte börja med en gammal favorit som efter ett litet uppehåll är tillbaka i produktion, nämligen Sigtuna Midvinterblot som i år finns i det lokala julölssortimentet.

Om jag inte minns helt fel var det till julen 2014 som Midvinterblot släpptes senast och då liksom nu var det en av mina favoriter bland julölen. De senaste två åren har jag istället hört folks besvikelse över att vara utan Midvinterblot, men nu är den alltså tillbaka om än "bara" i lokalsortimentet. Den går dock att beställa till butiker i hela landet.

För er som inte minns Midvinterblot sen senast rör det sig om en imperial porter på 8 % som bryggts med muscovadosocker. Jag tycker dock inte att den är lika fruktig som jag minns den, utan nu har den mer betoning på de rostade smakerna samt en lätt lakritston som lär komma från muscovadosockret. Även om det var tre år sedan jag drack den sist är det så att man instinktivt fnular på om de ändrat något i jäsningen.

Trots att jag upplever den som lite annorlunda är det ändå en av årets roligare julöl bland de som går att få tag på i hela landet. Den bör få komma upp i nästan rumstemperatur för att bli som allra bäst. Då lyfter nämligen nyanserna runtomkring det rostade, vilket gör smakintrycket bredare och mer utfyllt. Balansen blir då också som allra bäst.

Jag tenderar att föredra de lite kraftigare julölen och Midvinterblot är förstås inget undantag. Den är däremot inte någon av de allra starkaste julölen och blir därför ett fint alternativ när man vill ha julöl med lite tryck i men vill slippa att den kryper upp kring tio procent.
Kellerbier är en term som börjar dyka upp allt mer i Sverige, följd av den än så länge något mindre vanliga zwickelbier. Närbesläktat med dessa två termer finns också landbier och dessa tre klumpas oftast ihop tillsammans, exempelvis i Ratebeers och Systembolagets stilindelningar, eftersom de delar en hel del likheter. Gemensamt för dessa tre är att det rör sig om ofiltrerad lageröl, oftast ljus sådan, och att de egentligen kanske inte riktigt är namn på faktiska ölstilar.

Vill man göra det enkelt för sig kan man säga att keller- och zwickelbier är ofiltrerad pils, med mer kolsyra i zwickel och mindre i keller. Men här ska vi förstås inte göra det så lätt. Med kellerbier går tankarna lätt mot en ölkällare men även om keller bokstavligt talat betyder källare är en bierkeller  snarare en ölträdgård och en kellerbier är således mer av en trädgårdsöl, och som man då kan förstå är den (traditionellt sett) avsedd att drickas sommartid. Det är i grunden ett ganska välhumlat lageröl som serveras ofiltrerat och dessutom är ungespundet, det vill säga att det efter primärjäsningen har lagrats utan mottryck. Utan mottryck pyser kolsyran ut ur tanken och man får alltså ett öl med låg kolsyra.

Kellerbier klockar vanligtvis in omkring 5 % och är gyllene till djupt gyllene i färgen, med en fyllig smak med brödiga toner och mycket humle. Fylligare än en pils, humligare än en helles, och möjligen med lite jästiga toner. Kellerbier gör sig bäst på fat och då förstås att det serveras utan kolsyretryck (självrunnet), i vilket fall den med rätta kan sägas vara lagervärldens motsvarighet till real ale.

Det jag just beskrivit är den traditionella kellerbieren från Franken, men det finns förstås bryggare i andra delar av Tyskland, och särskilt då i södra Bayern, som också gör öl som kallar för kellerbier. De från trakterna kring München tenderar att vara både ljusare och mindre humliga än deras frankiska namne, mer som en ofiltrerad helles.

Zwickelbier är mycket närbesläktat och i sin traditionella mening innebär det en öl som i grunden är likt kellerbier och är ofiltrerat men som lagras med mottryck. Det får därmed en högre kolsyrenivå än en kellerbier. Ordet zwickel refererar till den kran på lagringstanken man använder för att tappa upp smakprov av ölet, och en zwickelbier i ordets allra noggrannaste bemärkelse är tappad direkt från lagringskärlet, men idag används det även för öl på fat och flaska. Det finns ett visst överlapp mellan hur termerna kellerbier och zwickelbier används och i någon mån används de alltså också synonymt. På det stora hela kan man dock säga att zwickelbier är något mildare i smaken, med mindre fyllighet och försiktigare humleprofil. Särskilt i Franken finns även mörk (dunkles) zwickelbier.

Och så har vi då landbier som mer är ett uttryck, eller rent ut sagt en marknadsföringsterm, som är vanlig hos frankiska lagerbryggerier för att signalera att det är en öl i mer rustik tappning. Ofta är det lite av bryggeriets husöl som faller utanför givna stilar som helles och pils. De är ofta ofiltrerade, men inte alltid. De är ofta ljusa men ibland lite mörkare. De är ofta lite maltigare än en kellerbier, men kan också vara mer välhumlade.

Som ni förstår är alltså inte landbier en ölstil. Somliga skulle också säga att kellerbier och zwickelbier handlar mer om metod snarare än att vara en ölstil, men ofta används termerna just för att beteckna stil. Slutligen ska nämnas att kellerbier och landbier har använts mycket länge i Franken och där nog har en lite mer fast betydelse än hos bryggare i övriga delar av världen som adopterat uttrycken, särskilt vad gäller kellerbier. Zwickelbier kommer däremot från andra delar av Tyskland ursprungligen, även om det idag också används i Franken.

En del kanske tycker att man borde prata om zoigl här också, men jag tycker det begreppet förtjänar en egen förklaring och sparar det till senare.
I dagarna kom det fram att Monk's Café på Wallingatan och Monk's Porter House, som båda drivs av Panogruppen, har förlorat sina serveringstillstånd. Det innebär alltså att bryggeriet på Monk's Café på Wallingatan, som torde vara Stockholms äldsta aktiva bryggeri, inte längre kan sälja sin öl i den egna bryggeripuben. 

Tillståndsutskottet i Socialnämnden i Stockholms Stad beslutade i förra veckan att återkalla serveringstillstånden för Monk's Café på Wallingatan och Monk's Porter House i Gamla Stan, som båda ägs av Panogruppen. Vid mindre förseelser är det brukligt att krogar först får varningar, men i ett tjänsteutlåtande från Tillståndsenheten som ligger till grund för beslutet konstaterar man att de brister som bolaget och dess företrädare är ansvariga för är så allvarliga att ingen annan åtgärd än återkallelse kunde komma ifråga.

En av de huvudsakliga bristerna vid Monk's Porter House rör hur man hanterat Oscha Bar som hyrt in sig i en del av lokalen. Det är en mindre soppa av olovlig försäljning av öl och uthyrning av personal från Panogruppen till Oscha Bar när de saknat serveringstillstånd samt att det då skulle ha varit Panogruppen som bedrivit försäljning av alkoholdrycker i lokalen trots att de saknat dispositionsrätt då den varit uthyrd till Oscha Bar. Det bör också förtydligas att det finns/funnits en lång twist mellan Panogruppen och Oscha Bar, men den twisten har ingen direkt inverkan på detta beslut.

Monk's Café på Wallingatan har i sin tur haft en uteservering där det serverats alkohol trots att de saknat serveringstillstånd för en uteservering. Själva har de uppgett att de haft tillstånd enligt ordningslagen från Polismyndigheten och därmed trott att de kunnat servera alkohol på uteserveringen.

Utöver dessa delar har man konstaterat brister i bokföringen. En ytterligare försvårande faktor för Panogruppens delägare och företrädare Recep Celik är att man funnit brister i flera andra så kallade närstående bolag, såväl kring alkohollagen som gällande annan lagstiftning. 

I en kommentar till BeerNews.se säger Recep Celik att "det är en lång historia som inte går att förklara på några minuter och det är flera olika tingsrätter inblandade". Det här framstår dock som en mycket undflyende kommentar, dels för att han inte ger någon förklaring och dels för att han insinuerar att det här skulle ha att göra med den tvist med Oscha Bar som man är inblandad i (som är det som gått till domstol), men som alltså inte har någon direkt inverkan på att tillstånden dras in. Skulle man överklaga återkallandet skulle det dessutom gå till förvaltningsrätten och inte tingsrätten.

Monk's kommer tillsvidare att fortsätta sin verksamhet på båda platserna men med försäljning av öl upp till 3,5 %. Monk's American Bar på Sveavägen påverkas inte för tillfället.
Presentationen av kommande årets lanseringsplan på Systembolaget tuffar på och turen har kommit till höstsläppet. Bland annat kommer vi kunna se framemot brittisk mild och porter, mer trappistöl och ytterligare en burk-IPA. Det har börjat gå lite trend i mild, har det inte?

Nedanstående lista är alltså de typer av öl som Systembolaget vill lansera i sitt fasta sortiment under hösten (septemberlanseringen), enligt deras lanseringsplan för 2018. Leverantörerna får mer detaljerade offerter för de olika lanseringarna.

[Segment - ursprung - kommentar - uppskattat antal butiker - uppskattad halvårsvolym]
Lager burk - ospec. ursprung - Max 9,90 kr, Kundpanel - 436 - 450 000
Lager burk - Japan, Thailand - 239 - 250 000
Lager burk - USA - 144 - 60 000
Lager burk - Tjeckien - 295 - 380 000
Lager flaska - ospec. ursprung - Kundpanel - 439 - 120 000
Lager flaska - Tjeckien - 215 - 110 000
Lager flaska - Sverige, Tyskland - Modern lager - 35 - 8 000
Ale flaska - Storbritannien - Mild - 141 - 10 000
Ale flaska/Ale extra stark - ospec. ursprung - Trappist - 141 - 10 000
Porter/stout - Storbritannien - Porter - 77 - 7 000
Ale extra stark - ospec. ursprung - IPA burk - 78 - 10 000
Veteöl - Tyskland - Hefeweissen [sic] - 415 - 25 000

Det här har klar potential att bli riktigt intressant för alla anglofiler, med både porter och mild från Storbritannien. Det känns som att allt fler fått upp ögonen för mild den senaste tiden och när även Systembolaget efterfrågar det till fasta sortimentet känns det som att trenden bekräftas. Det blir visserligen inte första gången en mild lanseras i fasta sortimentet på senaste, men det känns som det ligger lite bättre i tiden nu.

Fortsatt mer trappistöl är också glädjande. På bolagets hyllor har det blivit riktigt glest mellan alla de typer av öl som finns i trappisternas värld. Att man snävat in det till bara trappistbryggeriernas öl borgar för att det blir något riktigt bra. Det kommer även komma en motsvarande lansering i vintersläppet, så det märks att Systembolaget har hittat ett hål som de vill täppa igen.

Noterbart dock att det är få lanseringar för de svenska småbryggerierna att slåss om. En modern lager och, för de som har möjlighet till att tappa på burk, en IPA. Kanske också en lager genom kundpanelen, för de få som har möjlighet att leverera 120 000 liter av en och samma öl under ett halvår. 

Ingefärskryddad lambic, korianderkryddad skotsk ale, ekvedsrökt rauchbier, kokoskryddad stout och lager kryddad för att komplettera en hutt Gammeldansk. Det blir sannerligen ett småpartisläpp med många öl som gör saker lite annorlunda - vissa med tradition i ryggen, andra med innovation i högsta hugg. Som vanligt lyckas några bättre än andra och vilka det är reder vi ut med snabbrecensionerna på hela släppet. 

[Namn]
[Art.nr., Ursprung, Volym, Pris, Alkoholhalt - Beställt antal (Stil)]
[Mitt omdöme]


Lindemans Gueuze Ginger
11534, Belgien, 75 cl, 149,50 kr, 6 % - 4000 st (Lambic - frukt & bär)
Jag är inte särskilt förtjust i ingefära i öl och även om den går ihop ganska bra med de syrliga smakerna här så hade jag hellre druckit ölet utan ingefära i. De har fått fram den färska ingefärans smak på ett hedrande vis, samtidigt som det inte blir något av den hetta som ingefära kan ha. Även om den förenklar gueuzens egna smaker något är dess smaker snyggt integrerade. Tycker man om ingefära i öl och om man dessutom gillar suröl går nog det här hem.

Bruery Terreux Saison Rue
11667, USA, 75 cl, 169 kr, 8,5 % - 1980 st (Saison)
Fruktig och försiktigt kryddig öl med väldigt, väldigt försiktigt funkiga drag men som saknar den skärpa i avslutningen som jag tycker kännetecknar en bra saison. Det gör att den istället blir lite tråkig.

Mikkeller Gammel Dansk Lager
11396, Belgien/Danmark, 33 cl, 35,90 kr, 6 % - 12000 st (Annan öl)
Hittar inte alls några smaker av Gammeldansk. Den har knappt ens en ordentlig beska. Istället en ganska mesig lager utan finess.
Uppdatering: Ölen är visst brygd för att matchas med Gammeldansk, inte smaka som den. Well, vi hade ingen GD på skribentprovningen så hur det funkar kan jag inte uttala mig om. På egen hand är den dock lite mesig som sagt.

Brewdog Slot Machine
11467, Storbritannien, 33 cl, 27,90 kr*, 5,2 % - 16800 st (IPA)
Rågens typiska kryddighet kommer fram ordentligt här, tillsammans med toner av ljust rågbröd och lite torr karamell. Humlen hamnar lite bakom rågen och bidrar till kryddigheten på ett snyggt sätt. Snyggt ändå att de lyft fram rågen på ett så bra sätt. Förvänta er inte någon fruktig IPA här.

Stigbergets Galaxy Imperial IPA
11608, Sverige, 33 cl, 39,90 kr, 8,5 % - 7200 st (Imperial/Dubbel IPA)
Utseendemässigt är det här kanske det grumligaste Stigbergets har gjort, och sådär jätteaptitligt blir det ju inte när ölet ser ut som jästslurry. I vanlig ordning kan de dock lyfta fram humlen ordentligt och på ett riktigt snyggt sätt. Tyvärr blir smakerna bakom humlen lite väl muddlade och beskan sticker till lite i gommen.

Ocean Wee Heavy
11714, Sverige, 33 cl, 38 kr, 7,4% - 2400 st (Skotsk ale)
Tungt maltigt med djupa karamellsmaker med inslag av knäck och en lätt nötton. Riktigt härlig kolaorgie där sötman sitter precis rätt.

Traquair Jacobite Ale
11322, Storbritannien, 33 cl, 32,90 kr, 8 % - 9600 st (Skotsk ale)
Fyllig, karamellig smak med en viss kryddighet och en touch av frisk citrus. Nu råkar jag veta att det är koriander de kryddar ölet med, men om man inte visste det är kryddigheten precis på den nivån att det inte riktigt går att känna vilken krydda det är. Inte för mina smaklökar i alla fall, och då är kryddningen på rätt nivå för mig.

Gulden Draak Brewmaster's Reserve
11631, Belgien, 75 cl, 134,90 kr, 10,5 % - 1500 st
Tung, fruktig smak med inslag av kola och ljus karamell. Aningar av vanilj, men framförallt är det väldigt mycket fruktighet.

Nynäshamn Bötet Barley Wine 2016
11821, Sverige, 25 cl, 36 kr, 9,1 % - 5760 st
Djup smak med mycket kola och en del toner av torkad frukt. En god karamellsötma följs av en ganska lätt beska. Här kan man hitta njutning i att bena ut kolanyanserna.

Founder's Breakfast Stout
11385, USA, 35,5 cl, 38,90 kr, 8,3 % - 16800 st (Imperial porter & stout)
Kaffet dominerar både smak och doft i ett ganska kraftigt öl som ändå lyckas få en ganska mjuk munkänsla, åtminstone när den inledande kaffeanstormningen lagt sig. Gillar man kaffestout älskar man det här.

Kees Caramel Fudge Stout
11786, Nederländerna, 33 cl, 59,90 kr, 11,5 % - 4200 st (Imperial porter & stout)
Sött, på gränsen till sliskigt med stora drag av karamell och choklad. För mig är det precis på gränsen till att bli för mycket och för enkelspårigt, men tack vare att det ändå finns en del nyanser och inte blir toksött så håller den sig intressant.

Aecht Schlenkerla Eiche Doppelbock
11624, Tyskland, 50 cl, 32,90 kr, 8 % - 12000 st
Ah, ett sant mästerverk. Rökigheten med dess ektoner tillsammans med kraftig maltighet som i sin tur bjuder på karamellnyanser, och allt sömlöst ihopsatt. Tokigt bra!

Wild Beer Tepache
11521, Storbritannien, 75 cl, 95 kr, 6 % - 2400 st (Övrig syrlig öl)
[Provad inför oktoberlanseringarna]Något udda doft med lite unkna inslag, som av väldigt övermogen frukt. Smaken är däremot fräsch, med en fin syrlighet, fruktiga toner med framförallt ananas, en lätt kryddighet och så en liten sötma. Så luras inte av doften här.

Pohjala Coco Bänger
11344, Estland, 33 cl, 49,90 kr, 12,5 % - 3888 st
[Provad inför oktoberlanseringarna] Väldigt intensiva toner av rostad kokos! Tänk Bounty. Det blir närmast en artificiell kokossmak, som står bredvid ganska söta toner av choklad och kaffe.
Vi fortsätter med att titta på lanseringsplanerna, det vill säga där Systembolaget listar vilka typer av öl de vill lansera i sitt fasta sortiment i framtiden. Turen har kommit till nästa sommarsläpp och där blir det huvudsakligen lageröl som de inte specificerat särskilt mycket närmare, men det ska också släppas en DIPA på burk som ska finnas i alla butiker.

Nedanstående lista är alltså de typer av öl som Systembolaget vill lansera i sitt fasta sortiment under sommaren (junilanseringen), enligt deras lanseringsplan för 2018. Leverantörerna får mer detaljerade offerter för de olika lanseringarna.

[Segment - ursprung - kommentar - uppskattat antal butiker - uppskattad halvårsvolym]
Lager burk - Norden, ej Sverige - 339 - 450 000
Lager burk - Belgien, Nederländerna - 361 - 470 000
Lager burk - Japan, Nya Zeeland - 144 - 25 000
Lager burk - Tjeckien, Slovakien - 215 - 550 000
Lager burk - Polen - 437 - 700 000
Lager flaska - Sverige - 175 - 150 000
Lager flaska - ospec. ursprung - Ekologisk - 119 - 110 000
Lager flaska - Italien - 660 ml - 139 - 35 000
Lager flaska - ospec. ursprung - Ekologisk - 74 - 15 000
Lager extra stark flaska - ospec. ursprung - Ekologisk - 237 - 100 000
Ale flaska - Spanien, Italien - 8 000
Ale extra stark - Sverige - 6 000
Ale extra stark - ospec. ursprung - Dubbel-IPA burk - 437 - 45 000

Här blir det alltså en hel massa lageröl, tio av tretton öl i det här släppet ska vara lager, och när Systembolaget inte skrivit ut några närmare kommentarer blir det svårt att spekulera i dessa. Det ser mycket ut som att det mest rör sig om att bredda sortimentet med lite olika ursprung och mer ekologisk bira.

Det som sticker ut är förstås att det ska komma en DIPA på burk som dessutom ska finnas i alla 437 butiker. Eftersom de inte specificerat något ursprung på den lanseringen är det dessutom väldigt öppet, så det har potential att bli något riktigt bra.

Duvel är en sån där öl som jag tycker får oförtjänt lite uppmärksamhet. Man hör mer om Duvel Tripel Hop, som släpps en gång om året, än om den vanliga Duvel som finns året om. I dessa dagar kanske det behövs lite modern humle för att synas, men Duvel är i sig en alldeles utmärkt öl att titta till lite då och då.

Namnet Duvel bygger på flamländskans ord för djävulen, duivel, och det ikoniska ölet har skapat en egen liten kategori av belgisk stark ljus ale där andra öl också har namn som på olika sätt anspelar på djävulen. Ölet är en aning djävulskt sett till hur lättdrucket det är för sin styrka.

Duvel görs av familjebryggeriet Moortgat, som efter att Duvel blivit så pass känd ändrat namnet till Duvel Moortgat. Ingredienslistan är faktiskt mycket enkel. Belgisk pilsnermalt, socker, en bittergiva med Styrian Goldings och en smakgiva med Saaz. Som med så många andra klassiska belgare ligger tricket i en enkel ingredienslista och en lite mer komplicerad process. I Duvels fall är det stegmäskning som gäller för att få ut mesta möjliga av malten och skapa en riktigt torr öl, följt av en ganska varm jäsning med en egen jäststam och kolsyrejäsning på flaska.

Du har säkert smakat Duvel någon gång. För egen del var det en av de första belgiska öl jag smakade, när jag som 20-åring besökte en vän i Nederländerna och senare under resan bodde på ett hostel med Hoegaarden och Duvel i baren. Jag minns redan från den gången att det var farligt lättdrucket för styrkan (och för en svensk 20-åring med begränsad ekonomi också farligt billigt i den där hostelbaren).

Duvels styrkor ligger i den finbubbliga och livliga kolsyran tillsammans med den torra, välbalanserade smaken som alltså är förvånansvärt lättdrucken för sina 8,5 %. Man finner den frisk med milda, ljust fruktiga toner som spelar mot brödiga inslag, och en finstämd humlig kryddighet. I avslutningen märks ändå alkoholen av i form av en lätt alkoholsötma och lite värmande ton, som är en utmärkt motpol till den pigga kolsyran.

Det är också en öl som passar fint till flera ostar. Särskilt bra gör den sig till en småsyrlig farmhouse cheddar, men den spelar också bra mot såväl Gruyere som den tvättade Chimay Grand Cru. När det ligger en hel måltid på tallriken är den utmärkt till en caesarsallad men också till rätter med exempelvis kalkon eller sparris.

Till och med glaset är ikoniskt, med sin stora kupa och tydligt utåtsvängda läppar. Poängen med storleken är att kunna hålla inne den stora skumkronan, som hålls vid liv med hjälp av en etsning i botten av kupan som gör att kolsyrebubblorna stiger i rask takt. Glaset går att köpa på bland annat Sejdelshoppen (direktlänk) och är definitivt ett glas som är värt att ha om man avnjuter en Duvel emellanåt.