Den avslutande titten på Systembolagets lanseringsplan för 2018 blir förstås för vinterlanseringen, där det finns flera lanseringar med potential att bli väldigt roliga. Det blir bland annat mer trappist och mer brittiskt, men framförallt blir det också en geuze på storflaska. 


Nedanstående lista är alltså de typer av öl som Systembolaget vill lansera i sitt fasta sortiment under vintern (decemberlanseringen), enligt deras lanseringsplan för 2018. Leverantörerna får mer detaljerade offerter för de olika lanseringarna.

[Segment - ursprung - kommentar - uppskattat antal butiker - uppskattad halvårsvolym]
Lager burk - ospec. ursprung - Max 9,90 kr, Kundpanel - 236 - 450 000
Lager flaska - ospec. ursprung - Ekologisk, Kundpanel - 236 - 120 000
Lager flaska - Japan - 99 - 40 000
Lager flaska - ospec. ursprung - Ekologisk, Kundpanel - 215 - 120 000
Ale flaska - Storbritannien - Bitter - 436 - 50 000
Ale flaska - Baltikum, Sverige - 35 - 8 000
Ale flaska/Ale extra stark - ospec. ursprung - Trappist - 77 - 10 000
Ale burk - ospec. ursprung - Max 15,90 kr - 338 - 40 000
Porter/stout / Porter/stout extra stark - ospec. ursprung - Nitro - 439 - 25 000
Ale extra stark - ospec. ursprung - Barley wine - 144 - 15 000
Öl på storflaska - Belgien - Gueuze - 35 - 2 000


Potential för ett mycket bra släpp som sagt. Den brittiska bittern är en naturlig uppföljning på den brittiska mild som ska släppas i september. Lite hoppas jag på att det blir Landlord, men det beror så på vilken typ av bitter de vill ha.

Fler trappister kan också bli kul och även här en fortsättning på septembersläppet som också ska ha en trappist. Här liksom där är såväl ursprung som typ eller ens alkoholhalt ospecificerat vilket gör det lite svårt att sia. Westvleteren och Achel kan vi nog utesluta från en lansering i fast sortiment och Spencer och Tre Fontane har såvitt jag vet inga svenska importörer, så det som finns att reellt välja på är Westmalle, Rochefort, Chimay, Orval, La Trappe, Engelszell och De Kievit. Det blir spännande att se vilka det blir.

Porter/stout på nitro har haft en liten framgångsvåg i USA men jag har inte upplevt att det slagit igenom särskilt mycket här i Sverige. Det skulle kunna bli en spännande lansering, men risken är väl dock att det blir en Guinness-kopia för att ge Guinness på nitroburk lite konkurrens i sortimentet, i och med att den har en väldigt dominerande ställning idag. Det som ändå öppnar dörren för att det blir något roligare är att de inte begränsat det till öl under 6 %, vilket de kanske borde ha gjort om det var just konkurrens åt Guinness som de var ute efter.

En ny barley wine ska också klämmas in. De senaste gångerna som barley wine har släppts i fast sortiment har de inte riktigt lyckas hålla sig kvar utan ramlar ut ganska fort. Tidsramarna för hur nya öl bedöms underlättar inte särskilt mycket heller, i och med att en barley wine lär ha bäst försäljning under vintern, men det är under perioden mars-maj som den kommer börja bedömas och då lär högsäsongen vara slut. Vi får väl se hur det går.

Till sist en väldigt spännande lansering med en geuze på storflaska. Sett till vilka som defintivt bör kunna leverera till en plats i fast sortiment ligger Boon Oude Geuze och Lindemans Cuvée Rene bra till. Tilquin har nog inte volym nog och även om Drie Fonteinen växer en del verkar de fortfarande ha lite svårt att leverera efter efterfrågan för deras mindre flaska som redan finns i sortimentet. Här är det också värt att notera att öl på storflaska utgör ett eget segment så den här lanseringen kommer inte att konkurrera med de lambic som redan finns i sortimentet.

Så här års finns det gott om svamp i såväl folks frysar som i matbutikerna och ett enkelt sätt att använda dem är förstås att göra svampsås. Men vad ska man matcha svampsåsen med för öl? Jag vill faktiskt föreslå att man, åtminstone när man har såsen till fläsk, vänder sig till cider istället. Just nu finns Cuvée Prestige Cidre de Lalobbe från Les Vergers Captaine på hyllorna som är en grym match till fläskkotletter med svampsås.

Les Vergers Captaine drivs av Etienne och Martine Captaine som på fem hektar i franska Ardennerna odlar 40 olika cideräppelsorter. Just Cuvée Prestige har gjorts på sena äppelsorter, som har odlats jordmånar med lera och kalksten. På 8 % har den fin fyllighet och bjuder på mycket fruktiga smaker som drar åt söta snarare än det bittra, men som också har en fin balanserande syra.

Att äpple och fläsk går bra ihop är ju knappast någon hemlighet, och egentligen inte heller att äpple och svamp passar fint tillsammans. Så det ligger egentligen ganska nära till hands att en fläskkotlett med svampsås går fint ihop med en bra cider. Att det är enkelt förtar förstås inte att det var väldigt gott.

Jag körde på en svampsås i klassiskt utförande, där jag använde trattkantareller och för att ge en liten extra skjuts till kombinationen med cidern så tillsatte jag även en skvätt calvados i såsen.

Svampsås (4 portioner):
400 g svamp t ex trattkantareller
Några matskedar finhackad lök, t ex schalottenlök eller rödlök
Smör
1 msk sherryvinäger
2 msk vetemjöl
2 dl mjölk
3 dl grädde
1 msk calvados
Salt och peppar

Fräs lök och svamp i ordentligt med smör tills vätskan som svampen släpper har kokat bort mer eller mindre helt och hållet. Tillsätt sherryvinäger och låt den koka in som hastigast. Pudra sen över mjölet och rör ut det i svampen. Häll på mjölk, grädde och sprit och rör om. Låt koka upp och småputtra i fem minuter. Smaka av med salt och peppar.

Cuvée Prestige Cidre la Lalobbe är en tillfällig lansering och en flaska á 75 cl går på prisvärda 99 kr. Passa på att haffa en flaska eller två innan de är slut. 

Det slog mig att det var längesen jag testade någon av de lite äldre flaskorna i källaren, så idag gick jag ner och kikade efter något gott att välkomna att helgen med. Jag såg snabbt flaskan med Boon Mariage Parfait Kriek från 2008 och kände direkt att det var precis vad jag var sugen på. Om den nu var i någon vidare form fortfarande?

Jag minns inte ens hur jag har fått tag på flaskan, men jag har haft den länge och det var den enda jag hade kvar av den här ölen. Boon Kriek Mariage Parfait görs på 18 månader gammal lambic som får gotta till sig med ordentligt med körsbär, 400 gram per liter för att vara exakt. Ibland hör man om att fruktsmaker försvinner med ålder, något jag själv säkert också sagt, medan andra säger att fruktsmakerna till och med kan bli tydligare med lite ålder.

Här var körsbärssmaken fortfarande mycket tydlig, men med mindre fyllig bärsmak än när den är lite färskare. Efter alla år i flaskan har syrligheten börjat ersätta den rondör som bären kan ge, även om bärsmaken fortfarande är tydlig. Mer smak av lambic får också komma fram när bärens fyllighet får stå tillbaka lite.

Överlag har det blivit en mycket intressant kriek som är lite mer vuxen och mogen i attityden och inte så mycket körsbärssaft som de kan vara när de är färska (vilket också är gott, men på ett annat sätt). En öl som utvecklats på ett trevligt sätt alltså, givet att man uppskattar den här typen av lite mindre fyllig bärighet.

Nu när vintern börjar smyga sig på och julen snart nalkas tänkte jag att det vore trevligt att presentera de julöl jag tycker bäst om lite närmare. Jag tänkte börja med en gammal favorit som efter ett litet uppehåll är tillbaka i produktion, nämligen Sigtuna Midvinterblot som i år finns i det lokala julölssortimentet.

Om jag inte minns helt fel var det till julen 2014 som Midvinterblot släpptes senast och då liksom nu var det en av mina favoriter bland julölen. De senaste två åren har jag istället hört folks besvikelse över att vara utan Midvinterblot, men nu är den alltså tillbaka om än "bara" i lokalsortimentet. Den går dock att beställa till butiker i hela landet.

För er som inte minns Midvinterblot sen senast rör det sig om en imperial porter på 8 % som bryggts med muscovadosocker. Jag tycker dock inte att den är lika fruktig som jag minns den, utan nu har den mer betoning på de rostade smakerna samt en lätt lakritston som lär komma från muscovadosockret. Även om det var tre år sedan jag drack den sist är det så att man instinktivt fnular på om de ändrat något i jäsningen.

Trots att jag upplever den som lite annorlunda är det ändå en av årets roligare julöl bland de som går att få tag på i hela landet. Den bör få komma upp i nästan rumstemperatur för att bli som allra bäst. Då lyfter nämligen nyanserna runtomkring det rostade, vilket gör smakintrycket bredare och mer utfyllt. Balansen blir då också som allra bäst.

Jag tenderar att föredra de lite kraftigare julölen och Midvinterblot är förstås inget undantag. Den är däremot inte någon av de allra starkaste julölen och blir därför ett fint alternativ när man vill ha julöl med lite tryck i men vill slippa att den kryper upp kring tio procent.
Kellerbier är en term som börjar dyka upp allt mer i Sverige, följd av den än så länge något mindre vanliga zwickelbier. Närbesläktat med dessa två termer finns också landbier och dessa tre klumpas oftast ihop tillsammans, exempelvis i Ratebeers och Systembolagets stilindelningar, eftersom de delar en hel del likheter. Gemensamt för dessa tre är att det rör sig om ofiltrerad lageröl, oftast ljus sådan, och att de egentligen kanske inte riktigt är namn på faktiska ölstilar.

Vill man göra det enkelt för sig kan man säga att keller- och zwickelbier är ofiltrerad pils, med mer kolsyra i zwickel och mindre i keller. Men här ska vi förstås inte göra det så lätt. Med kellerbier går tankarna lätt mot en ölkällare men även om keller bokstavligt talat betyder källare är en bierkeller  snarare en ölträdgård och en kellerbier är således mer av en trädgårdsöl, och som man då kan förstå är den (traditionellt sett) avsedd att drickas sommartid. Det är i grunden ett ganska välhumlat lageröl som serveras ofiltrerat och dessutom är ungespundet, det vill säga att det efter primärjäsningen har lagrats utan mottryck. Utan mottryck pyser kolsyran ut ur tanken och man får alltså ett öl med låg kolsyra.

Kellerbier klockar vanligtvis in omkring 5 % och är gyllene till djupt gyllene i färgen, med en fyllig smak med brödiga toner och mycket humle. Fylligare än en pils, humligare än en helles, och möjligen med lite jästiga toner. Kellerbier gör sig bäst på fat och då förstås att det serveras utan kolsyretryck (självrunnet), i vilket fall den med rätta kan sägas vara lagervärldens motsvarighet till real ale.

Det jag just beskrivit är den traditionella kellerbieren från Franken, men det finns förstås bryggare i andra delar av Tyskland, och särskilt då i södra Bayern, som också gör öl som kallar för kellerbier. De från trakterna kring München tenderar att vara både ljusare och mindre humliga än deras frankiska namne, mer som en ofiltrerad helles.

Zwickelbier är mycket närbesläktat och i sin traditionella mening innebär det en öl som i grunden är likt kellerbier och är ofiltrerat men som lagras med mottryck. Det får därmed en högre kolsyrenivå än en kellerbier. Ordet zwickel refererar till den kran på lagringstanken man använder för att tappa upp smakprov av ölet, och en zwickelbier i ordets allra noggrannaste bemärkelse är tappad direkt från lagringskärlet, men idag används det även för öl på fat och flaska. Det finns ett visst överlapp mellan hur termerna kellerbier och zwickelbier används och i någon mån används de alltså också synonymt. På det stora hela kan man dock säga att zwickelbier är något mildare i smaken, med mindre fyllighet och försiktigare humleprofil. Särskilt i Franken finns även mörk (dunkles) zwickelbier.

Och så har vi då landbier som mer är ett uttryck, eller rent ut sagt en marknadsföringsterm, som är vanlig hos frankiska lagerbryggerier för att signalera att det är en öl i mer rustik tappning. Ofta är det lite av bryggeriets husöl som faller utanför givna stilar som helles och pils. De är ofta ofiltrerade, men inte alltid. De är ofta ljusa men ibland lite mörkare. De är ofta lite maltigare än en kellerbier, men kan också vara mer välhumlade.

Som ni förstår är alltså inte landbier en ölstil. Somliga skulle också säga att kellerbier och zwickelbier handlar mer om metod snarare än att vara en ölstil, men ofta används termerna just för att beteckna stil. Slutligen ska nämnas att kellerbier och landbier har använts mycket länge i Franken och där nog har en lite mer fast betydelse än hos bryggare i övriga delar av världen som adopterat uttrycken, särskilt vad gäller kellerbier. Zwickelbier kommer däremot från andra delar av Tyskland ursprungligen, även om det idag också används i Franken.

En del kanske tycker att man borde prata om zoigl här också, men jag tycker det begreppet förtjänar en egen förklaring och sparar det till senare.
I dagarna kom det fram att Monk's Café på Wallingatan och Monk's Porter House, som båda drivs av Panogruppen, har förlorat sina serveringstillstånd. Det innebär alltså att bryggeriet på Monk's Café på Wallingatan, som torde vara Stockholms äldsta aktiva bryggeri, inte längre kan sälja sin öl i den egna bryggeripuben. 

Tillståndsutskottet i Socialnämnden i Stockholms Stad beslutade i förra veckan att återkalla serveringstillstånden för Monk's Café på Wallingatan och Monk's Porter House i Gamla Stan, som båda ägs av Panogruppen. Vid mindre förseelser är det brukligt att krogar först får varningar, men i ett tjänsteutlåtande från Tillståndsenheten som ligger till grund för beslutet konstaterar man att de brister som bolaget och dess företrädare är ansvariga för är så allvarliga att ingen annan åtgärd än återkallelse kunde komma ifråga.

En av de huvudsakliga bristerna vid Monk's Porter House rör hur man hanterat Oscha Bar som hyrt in sig i en del av lokalen. Det är en mindre soppa av olovlig försäljning av öl och uthyrning av personal från Panogruppen till Oscha Bar när de saknat serveringstillstånd samt att det då skulle ha varit Panogruppen som bedrivit försäljning av alkoholdrycker i lokalen trots att de saknat dispositionsrätt då den varit uthyrd till Oscha Bar. Det bör också förtydligas att det finns/funnits en lång twist mellan Panogruppen och Oscha Bar, men den twisten har ingen direkt inverkan på detta beslut.

Monk's Café på Wallingatan har i sin tur haft en uteservering där det serverats alkohol trots att de saknat serveringstillstånd för en uteservering. Själva har de uppgett att de haft tillstånd enligt ordningslagen från Polismyndigheten och därmed trott att de kunnat servera alkohol på uteserveringen.

Utöver dessa delar har man konstaterat brister i bokföringen. En ytterligare försvårande faktor för Panogruppens delägare och företrädare Recep Celik är att man funnit brister i flera andra så kallade närstående bolag, såväl kring alkohollagen som gällande annan lagstiftning. 

I en kommentar till BeerNews.se säger Recep Celik att "det är en lång historia som inte går att förklara på några minuter och det är flera olika tingsrätter inblandade". Det här framstår dock som en mycket undflyende kommentar, dels för att han inte ger någon förklaring och dels för att han insinuerar att det här skulle ha att göra med den tvist med Oscha Bar som man är inblandad i (som är det som gått till domstol), men som alltså inte har någon direkt inverkan på att tillstånden dras in. Skulle man överklaga återkallandet skulle det dessutom gå till förvaltningsrätten och inte tingsrätten.

Monk's kommer tillsvidare att fortsätta sin verksamhet på båda platserna men med försäljning av öl upp till 3,5 %. Monk's American Bar på Sveavägen påverkas inte för tillfället.
Presentationen av kommande årets lanseringsplan på Systembolaget tuffar på och turen har kommit till höstsläppet. Bland annat kommer vi kunna se framemot brittisk mild och porter, mer trappistöl och ytterligare en burk-IPA. Det har börjat gå lite trend i mild, har det inte?

Nedanstående lista är alltså de typer av öl som Systembolaget vill lansera i sitt fasta sortiment under hösten (septemberlanseringen), enligt deras lanseringsplan för 2018. Leverantörerna får mer detaljerade offerter för de olika lanseringarna.

[Segment - ursprung - kommentar - uppskattat antal butiker - uppskattad halvårsvolym]
Lager burk - ospec. ursprung - Max 9,90 kr, Kundpanel - 436 - 450 000
Lager burk - Japan, Thailand - 239 - 250 000
Lager burk - USA - 144 - 60 000
Lager burk - Tjeckien - 295 - 380 000
Lager flaska - ospec. ursprung - Kundpanel - 439 - 120 000
Lager flaska - Tjeckien - 215 - 110 000
Lager flaska - Sverige, Tyskland - Modern lager - 35 - 8 000
Ale flaska - Storbritannien - Mild - 141 - 10 000
Ale flaska/Ale extra stark - ospec. ursprung - Trappist - 141 - 10 000
Porter/stout - Storbritannien - Porter - 77 - 7 000
Ale extra stark - ospec. ursprung - IPA burk - 78 - 10 000
Veteöl - Tyskland - Hefeweissen [sic] - 415 - 25 000

Det här har klar potential att bli riktigt intressant för alla anglofiler, med både porter och mild från Storbritannien. Det känns som att allt fler fått upp ögonen för mild den senaste tiden och när även Systembolaget efterfrågar det till fasta sortimentet känns det som att trenden bekräftas. Det blir visserligen inte första gången en mild lanseras i fasta sortimentet på senaste, men det känns som det ligger lite bättre i tiden nu.

Fortsatt mer trappistöl är också glädjande. På bolagets hyllor har det blivit riktigt glest mellan alla de typer av öl som finns i trappisternas värld. Att man snävat in det till bara trappistbryggeriernas öl borgar för att det blir något riktigt bra. Det kommer även komma en motsvarande lansering i vintersläppet, så det märks att Systembolaget har hittat ett hål som de vill täppa igen.

Noterbart dock att det är få lanseringar för de svenska småbryggerierna att slåss om. En modern lager och, för de som har möjlighet till att tappa på burk, en IPA. Kanske också en lager genom kundpanelen, för de få som har möjlighet att leverera 120 000 liter av en och samma öl under ett halvår. 

Ingefärskryddad lambic, korianderkryddad skotsk ale, ekvedsrökt rauchbier, kokoskryddad stout och lager kryddad för att komplettera en hutt Gammeldansk. Det blir sannerligen ett småpartisläpp med många öl som gör saker lite annorlunda - vissa med tradition i ryggen, andra med innovation i högsta hugg. Som vanligt lyckas några bättre än andra och vilka det är reder vi ut med snabbrecensionerna på hela släppet. 

[Namn]
[Art.nr., Ursprung, Volym, Pris, Alkoholhalt - Beställt antal (Stil)]
[Mitt omdöme]


Lindemans Gueuze Ginger
11534, Belgien, 75 cl, 149,50 kr, 6 % - 4000 st (Lambic - frukt & bär)
Jag är inte särskilt förtjust i ingefära i öl och även om den går ihop ganska bra med de syrliga smakerna här så hade jag hellre druckit ölet utan ingefära i. De har fått fram den färska ingefärans smak på ett hedrande vis, samtidigt som det inte blir något av den hetta som ingefära kan ha. Även om den förenklar gueuzens egna smaker något är dess smaker snyggt integrerade. Tycker man om ingefära i öl och om man dessutom gillar suröl går nog det här hem.

Bruery Terreux Saison Rue
11667, USA, 75 cl, 169 kr, 8,5 % - 1980 st (Saison)
Fruktig och försiktigt kryddig öl med väldigt, väldigt försiktigt funkiga drag men som saknar den skärpa i avslutningen som jag tycker kännetecknar en bra saison. Det gör att den istället blir lite tråkig.

Mikkeller Gammel Dansk Lager
11396, Belgien/Danmark, 33 cl, 35,90 kr, 6 % - 12000 st (Annan öl)
Hittar inte alls några smaker av Gammeldansk. Den har knappt ens en ordentlig beska. Istället en ganska mesig lager utan finess.
Uppdatering: Ölen är visst brygd för att matchas med Gammeldansk, inte smaka som den. Well, vi hade ingen GD på skribentprovningen så hur det funkar kan jag inte uttala mig om. På egen hand är den dock lite mesig som sagt.

Brewdog Slot Machine
11467, Storbritannien, 33 cl, 27,90 kr*, 5,2 % - 16800 st (IPA)
Rågens typiska kryddighet kommer fram ordentligt här, tillsammans med toner av ljust rågbröd och lite torr karamell. Humlen hamnar lite bakom rågen och bidrar till kryddigheten på ett snyggt sätt. Snyggt ändå att de lyft fram rågen på ett så bra sätt. Förvänta er inte någon fruktig IPA här.

Stigbergets Galaxy Imperial IPA
11608, Sverige, 33 cl, 39,90 kr, 8,5 % - 7200 st (Imperial/Dubbel IPA)
Utseendemässigt är det här kanske det grumligaste Stigbergets har gjort, och sådär jätteaptitligt blir det ju inte när ölet ser ut som jästslurry. I vanlig ordning kan de dock lyfta fram humlen ordentligt och på ett riktigt snyggt sätt. Tyvärr blir smakerna bakom humlen lite väl muddlade och beskan sticker till lite i gommen.

Ocean Wee Heavy
11714, Sverige, 33 cl, 38 kr, 7,4% - 2400 st (Skotsk ale)
Tungt maltigt med djupa karamellsmaker med inslag av knäck och en lätt nötton. Riktigt härlig kolaorgie där sötman sitter precis rätt.

Traquair Jacobite Ale
11322, Storbritannien, 33 cl, 32,90 kr, 8 % - 9600 st (Skotsk ale)
Fyllig, karamellig smak med en viss kryddighet och en touch av frisk citrus. Nu råkar jag veta att det är koriander de kryddar ölet med, men om man inte visste det är kryddigheten precis på den nivån att det inte riktigt går att känna vilken krydda det är. Inte för mina smaklökar i alla fall, och då är kryddningen på rätt nivå för mig.

Gulden Draak Brewmaster's Reserve
11631, Belgien, 75 cl, 134,90 kr, 10,5 % - 1500 st
Tung, fruktig smak med inslag av kola och ljus karamell. Aningar av vanilj, men framförallt är det väldigt mycket fruktighet.

Nynäshamn Bötet Barley Wine 2016
11821, Sverige, 25 cl, 36 kr, 9,1 % - 5760 st
Djup smak med mycket kola och en del toner av torkad frukt. En god karamellsötma följs av en ganska lätt beska. Här kan man hitta njutning i att bena ut kolanyanserna.

Founder's Breakfast Stout
11385, USA, 35,5 cl, 38,90 kr, 8,3 % - 16800 st (Imperial porter & stout)
Kaffet dominerar både smak och doft i ett ganska kraftigt öl som ändå lyckas få en ganska mjuk munkänsla, åtminstone när den inledande kaffeanstormningen lagt sig. Gillar man kaffestout älskar man det här.

Kees Caramel Fudge Stout
11786, Nederländerna, 33 cl, 59,90 kr, 11,5 % - 4200 st (Imperial porter & stout)
Sött, på gränsen till sliskigt med stora drag av karamell och choklad. För mig är det precis på gränsen till att bli för mycket och för enkelspårigt, men tack vare att det ändå finns en del nyanser och inte blir toksött så håller den sig intressant.

Aecht Schlenkerla Eiche Doppelbock
11624, Tyskland, 50 cl, 32,90 kr, 8 % - 12000 st
Ah, ett sant mästerverk. Rökigheten med dess ektoner tillsammans med kraftig maltighet som i sin tur bjuder på karamellnyanser, och allt sömlöst ihopsatt. Tokigt bra!

Wild Beer Tepache
11521, Storbritannien, 75 cl, 95 kr, 6 % - 2400 st (Övrig syrlig öl)
[Provad inför oktoberlanseringarna]Något udda doft med lite unkna inslag, som av väldigt övermogen frukt. Smaken är däremot fräsch, med en fin syrlighet, fruktiga toner med framförallt ananas, en lätt kryddighet och så en liten sötma. Så luras inte av doften här.

Pohjala Coco Bänger
11344, Estland, 33 cl, 49,90 kr, 12,5 % - 3888 st
[Provad inför oktoberlanseringarna] Väldigt intensiva toner av rostad kokos! Tänk Bounty. Det blir närmast en artificiell kokossmak, som står bredvid ganska söta toner av choklad och kaffe.
Vi fortsätter med att titta på lanseringsplanerna, det vill säga där Systembolaget listar vilka typer av öl de vill lansera i sitt fasta sortiment i framtiden. Turen har kommit till nästa sommarsläpp och där blir det huvudsakligen lageröl som de inte specificerat särskilt mycket närmare, men det ska också släppas en DIPA på burk som ska finnas i alla butiker.

Nedanstående lista är alltså de typer av öl som Systembolaget vill lansera i sitt fasta sortiment under sommaren (junilanseringen), enligt deras lanseringsplan för 2018. Leverantörerna får mer detaljerade offerter för de olika lanseringarna.

[Segment - ursprung - kommentar - uppskattat antal butiker - uppskattad halvårsvolym]
Lager burk - Norden, ej Sverige - 339 - 450 000
Lager burk - Belgien, Nederländerna - 361 - 470 000
Lager burk - Japan, Nya Zeeland - 144 - 25 000
Lager burk - Tjeckien, Slovakien - 215 - 550 000
Lager burk - Polen - 437 - 700 000
Lager flaska - Sverige - 175 - 150 000
Lager flaska - ospec. ursprung - Ekologisk - 119 - 110 000
Lager flaska - Italien - 660 ml - 139 - 35 000
Lager flaska - ospec. ursprung - Ekologisk - 74 - 15 000
Lager extra stark flaska - ospec. ursprung - Ekologisk - 237 - 100 000
Ale flaska - Spanien, Italien - 8 000
Ale extra stark - Sverige - 6 000
Ale extra stark - ospec. ursprung - Dubbel-IPA burk - 437 - 45 000

Här blir det alltså en hel massa lageröl, tio av tretton öl i det här släppet ska vara lager, och när Systembolaget inte skrivit ut några närmare kommentarer blir det svårt att spekulera i dessa. Det ser mycket ut som att det mest rör sig om att bredda sortimentet med lite olika ursprung och mer ekologisk bira.

Det som sticker ut är förstås att det ska komma en DIPA på burk som dessutom ska finnas i alla 437 butiker. Eftersom de inte specificerat något ursprung på den lanseringen är det dessutom väldigt öppet, så det har potential att bli något riktigt bra.

Duvel är en sån där öl som jag tycker får oförtjänt lite uppmärksamhet. Man hör mer om Duvel Tripel Hop, som släpps en gång om året, än om den vanliga Duvel som finns året om. I dessa dagar kanske det behövs lite modern humle för att synas, men Duvel är i sig en alldeles utmärkt öl att titta till lite då och då.

Namnet Duvel bygger på flamländskans ord för djävulen, duivel, och det ikoniska ölet har skapat en egen liten kategori av belgisk stark ljus ale där andra öl också har namn som på olika sätt anspelar på djävulen. Ölet är en aning djävulskt sett till hur lättdrucket det är för sin styrka.

Duvel görs av familjebryggeriet Moortgat, som efter att Duvel blivit så pass känd ändrat namnet till Duvel Moortgat. Ingredienslistan är faktiskt mycket enkel. Belgisk pilsnermalt, socker, en bittergiva med Styrian Goldings och en smakgiva med Saaz. Som med så många andra klassiska belgare ligger tricket i en enkel ingredienslista och en lite mer komplicerad process. I Duvels fall är det stegmäskning som gäller för att få ut mesta möjliga av malten och skapa en riktigt torr öl, följt av en ganska varm jäsning med en egen jäststam och kolsyrejäsning på flaska.

Du har säkert smakat Duvel någon gång. För egen del var det en av de första belgiska öl jag smakade, när jag som 20-åring besökte en vän i Nederländerna och senare under resan bodde på ett hostel med Hoegaarden och Duvel i baren. Jag minns redan från den gången att det var farligt lättdrucket för styrkan (och för en svensk 20-åring med begränsad ekonomi också farligt billigt i den där hostelbaren).

Duvels styrkor ligger i den finbubbliga och livliga kolsyran tillsammans med den torra, välbalanserade smaken som alltså är förvånansvärt lättdrucken för sina 8,5 %. Man finner den frisk med milda, ljust fruktiga toner som spelar mot brödiga inslag, och en finstämd humlig kryddighet. I avslutningen märks ändå alkoholen av i form av en lätt alkoholsötma och lite värmande ton, som är en utmärkt motpol till den pigga kolsyran.

Det är också en öl som passar fint till flera ostar. Särskilt bra gör den sig till en småsyrlig farmhouse cheddar, men den spelar också bra mot såväl Gruyere som den tvättade Chimay Grand Cru. När det ligger en hel måltid på tallriken är den utmärkt till en caesarsallad men också till rätter med exempelvis kalkon eller sparris.

Till och med glaset är ikoniskt, med sin stora kupa och tydligt utåtsvängda läppar. Poängen med storleken är att kunna hålla inne den stora skumkronan, som hålls vid liv med hjälp av en etsning i botten av kupan som gör att kolsyrebubblorna stiger i rask takt. Glaset går att köpa på bland annat Sejdelshoppen (direktlänk) och är definitivt ett glas som är värt att ha om man avnjuter en Duvel emellanåt.
Vad ska Systembolaget lansera för öl till våren? En första vägledning får vi från deras lanseringsplan som i allmänna drag berättar vilka typer av öl de vill lansera. När man tittar lite på den ser man att vi bland annat kan se framemot såväl svensk som belgisk saison, samt en ale med citrus, vad nu det kan bli.

Nedanstående lista är alltså de typer av öl som Systembolaget vill lansera i sitt fasta sortiment under våren (marslanseringen), enligt deras lanseringsplan för 2018. Leverantörerna får mer detaljerade offerter för de olika lanseringarna.

[Segment - ursprung - kommentar - uppskattat antal butiker - uppskattad halvårsvolym]
Lager burk - Tjeckien - 437 - 650 000
Lager burk - Sverige - Amber/mellanmörk lager - 119 - 250 000
Lager burk - Norden, ej Sverige - 175 - 500 000
Lager flaska - USA, Kanada - 437 - 250 000
Lager flaska - Argentina, Brasilien - 237 - 190 000
Lager flaska - ospec. ursprung - Ekologisk - 119 - 80 000
Lager flaska - Tjeckien - Swing top/bygelkork - 139 - 35 000
Ale flaska - Storbritannien - 79 - 20 000
Ale flaska - Sverige - Saison - 34 - 8 000
Ale flaska - Belgien - 96 - 20 000
Ale burk - ospec. ursprung - Ale med citrus - 361 - 45 000
Ale extra stark - Belgien - Saison - 74 - 15 000
Veteöl - Belgien - Witbier - 339 - 40 000

Något som verkligen står ut är att man specifikt efterfrågar en öl i flaska med patentkork. Den enda tjeckiska sådana som dessutom finns på den svenska marknaden i dagsläget som jag kan komma på är Bernard.

Det är kul att notera att det blir inte bara en utan två platser för saison, en svensk och en belgisk. Lustigt nog ligger den svenska i deras segment för ale upp till 5,9 % och den belgiska i deras segment för ale på 6 % och uppåt.

När Fuller's gjorde ett samarbete med ölskribenten Melissa Cole blev resultatet en imperial stout med torkade rosenknoppar. Idén är att tankarna ska föras till marmeladkonfekt, det man på engelska kallar Turkish delight, som har rosenvatten som en traditionell smaksättning. På fredag släpps Fuller's Imperial Stout på Systembolaget igen och jag har tagit tillfället i akt och recenserat den.

Man kan tycka att Fuller's brukar hålla sig ganska traditionella i sina skapelser, men faktum är att de använder en del ingredienser utöver de vanliga. Bland annat svartpeppar i deras Imperial IPA som släpptes nyligen och så rosenknoppar i Imperial Stout som släpps nu på fredag. Dessutom är den humlad med bland annat Centennial, vilket är lite oväntat i en stout från Fuller's.

Givetvis är allt detta gjort med måtta. Här handlar det om att bygga på nyanser, inte ta över smaken. Man utvecklar och erbjuder något lite annorlunda utan att frångå grundprinciperna om balans och smakfullhet.

Så när man häller upp Fuller's Imperial Stout och tar sig en sniff är det ingen explosion av rosenvatten och citrusosande humle i doften. Först noterar man det mjukt rostade med toner av choklad och kaffe. Sen hittar man en mörk fruktighet, som av plommon och körsbär, och toner av karamell och kola.

När man smakar på ölet slås man först av den mjuka munkänslan. Sen kommer smakerna med mjukt rostade toner i spetsen följt av karamell och den mörka fruktigheten, följt av en touch av lakrits. Det var längesen jag åt marmeladkonfekt men här börjar man förstå tanken med att försöka få smaken åt det hållet. Det blir lite samma typ av fruktighet som den sortens godis har och kombinerat med munkänslan påminner ölet lite om just marmeladkonfekt.

Det är en kraftfull öl och de dryga tio procenten sätter sina spår, men det är inte en öl som är tung att dricka. Den utmanar sådär lagom mycket för att man ska sippa på den långsamt och finna den intressant hela vägen.

Fuller's Imperial Stout släpps på Systembolaget imorgon fredag (3/11) i en upplaga om 13 000 halvlitersflaskor som kommer att kosta 64,90 kr styck.


Det märks att det är sent in på hösten när sju av de femton ölen i småpartisläppet på fredag är imperial porter och stout, och det därtill kommer två mörka belgare. Dessutom är sju av ölen på 10 % eller mer. Det är också tätt mellan höjdpunkterna, även för den som tycker bättre om humliga eller syrliga öl. Här är snabbrecensionerna inför släppet.


[Namn]
[Art.nr., Ursprung, Volym, Pris, Alkoholhalt - Beställt antal (Stil)]
[Mitt omdöme]


Rodenbach Vintage 2015
11388, Belgien, 75 cl, 109 kr, 7 % - 7000 st (Flamländsk röd & brun öl)
Härligt vinös smak med ek, röda bär, karamell, mandelmassa och lite vinäger. Riktigt bra ihophållen smak som förstås är tydligt syrlig men också med en viss sötma.

Poppels Projekt 011 NEIPA Lupulin
11278, Sverige, 33 cl, 32,90 kr, 7,2 % - 10000 st (IPA)
Tungt humlig doft som går raka vägen åt det fruktiga hållet. I smaken finns lite sockerkakstoner men annars är det humlefrukten som dominerar, med drag av ananas, mango och melon samt en antydan till amerikanska blåbär. Det finns en lätt sötma som balanseras upp av en ganska mild beska, dock finns en något skarp kant i beskan.

Poppels Projekt 012 Imperial Saison
11538, Sverige, 75 cl, 129,90 kr, 8,5 % - 4000 st (Saison)
Ganska snällt syrlig smak med mycket vinbär i smaken, såväl svarta som röda. Maltens brödighet figurerar i bakgrunden. I avslutningen kommer en beska som inte riktigt passar ihop med det syrliga.

Haandbryggeriet Inferno
11613, Norge, 33 cl, 39,90 kr, 10 % - 14160 st (Imperial/Dubbel IPA)
Maltig smak med mycket karamell- och fudgetoner, som toppas med en portion fruktig humle och en lite rivig beska. Nog finns det mycket humle, men det är också en så framträdande maltighet att humlen hamnar ett halv snäpp bakom. Snyggt balanserad ändå dock.

Lervig Supersonic NEIPA - flyttad till 8/12
11533, Norge, 50 cl, 59,90 kr*, 8,5 % - 12000 st (Imperial/dubbel IPA)
Tungt, tungt humlig med massor av exotisk frukt och söt citrus. En riktig Citra-fest! Lite sockerkakstoner bakom men här är det verkligen fullt fokus på humlen. Precis så att man klarar sig undan humlebränna i gommen, så för mig spelar den här precis på gränsen till att bli för mycket, men håller sig på rätt sida. Tillräckligt mycket beska för att kittla smaklökarna.

Chimay Grande Reserve Rum Edition
11824, Belgien, 37,5 cl, 119 kr, 10,5 % - 5508 st (Belgisk mörk ale)
Snyggt gjord fatlagring där spriten inte tar överhanden utan ligger som en extra nyans och är väl integrerad med grundölets smak. Chimay Blå känns igen direkt med sina ungdomliga fruktiga estrar och lätta nougattoner. Kan nog vara intressant att lagra den här ett tag för att låta ölet mogna ytterligare.

Austmann/De Molen Mannus & Blodöks
99983, Norge/Nederländerna, 33 cl, 44,90 kr, 8,8 % - 7920 st (Imperial porter & stout)
Chokladig och lite knäckebrödig karaktär med rostade grundtoner och mjuk, fyllig munkänsla. Sätter sötman på rätt nivå för att lyfta smakerna utan att faktiskt smaka sött.

Kormoran Porter Warminski
11529, Polen, 50 cl, 39,90 kr, 9 % - 3500 st (Imperial porter & stout)
Milt chokladig smak med lätta toner av torkad frukt. Lena smaker som är ganska försiktiga i det rostade spektrumet. Mjukt och lättdrucket, men inte något för den som vill ha lite tryck i smakerna.

Nya Carnegiebryggeriet Re:Porter
17785, Sverige, 33 cl, 39,90 kr, 9,4 % - 4000 st (Torr porter & stout)
Chokladig doft med inslag av körsbär och smörkola. I smaken kommer körsbären fram betydligt mer, tillsammans med en lätt bärsyra, men givetvis också med en hel del chokladtoner. Syrligheten fortsätter hela vägen och tar över lite i avslutningen. En intressant öl som kräver lite fokus.

Fuller's Imperial Stout
99944, Storbritannien, 50 cl, 64,90 kr, 10,7 % - 13000 st (Imperial porter & stout)
Mjuka men kraftiga och djupt maltiga smaker av choklad, karamell, rostat bröd och fudge. Här har man hållit tillbaka lite på det hårdrostade och satsat desto mer på det karamelliga och man får en hel massa nyanser hela vägen från enkel karamell upp till choklad.

Sierra Nevada Narwhal
11258, USA, 35,5 cl, 39,90 kr, 10,2 % - 12000 st
Rostad smak med drag av mörk choklad och milt kaffe. Kraftiga smaker utan att det blir varken kärvt och kantigt eller sött och sliskigt. Snyggt sammansatt!

Dugges/Stillwater Speyside Cacao
11481, Sverige/USA, 33 cl, 69,90 kr, 12,5 % - 4000 st (Imperial porter & stout)
Luktar rätt sliskigt med mycket vanilj och kakao. I smaken märks whiskyn av något men på det stora hela alltför enkelspårigt chokladigt och alltför sliskigt.

Följande öl släpps i vinkällarbutikerna men var inte med på skribentprovningen:
Gouden Carolus Indulgence Botanik, 11648, Belgien, 75 cl, 139 kr, 8,5 % (Belgisk ljus ale)
Kormoran Imperium Prunum, 11358, Polen, 50 cl, 119,80 kr, 11 % (Imperial porter & stout)
St Bernardus Abt 12, 11340, Belgien, 150 cl, 239 kr, 10 % (Abt & kvadrupel)

*Exkl pant