Hade det varit en vanlig månad hade det varit småpartisläpp på Systembolaget imorgon, men under juni är det ju bara ett småpartisläpp (plus den lilla detaljen att bolaget håller stängt imorgon pga midsommar). Så ser det ut även i juli så när det är dags att lista de nya ölen som kommer i juli är det bara ett enda släpp som dyker upp. Det finns en del godsaker att se framemot bland de 15 öl som släpps, bland annat Hallon Sour från Sthlm Brewing, Tilquin Oude Gueuze på storflaska och så 20-årsjubilumsölet från Nynäshamn som är en wit med passionsfrukt. Här är hela listan på ölen som släpps i juli.

7 JULI SMÅ PARTIER
Anchor Liberty IPA, 11109, USA, 35,5 cl, 24,90 kr, 6,3 % - 30000 st (IPA)
Avery The Real Peel IPA, 11212, USA, 35,5 cl (burk), 29,90 kr*, 6,3 % - 19920 st (IPA)
De La Senne Schieven IPA, 11487, Belgien, 33 cl, 35 kr, 6,8 % - 2592 st (IPA)
Electric Nurse/Dugges We R Family, 19799, Sverige, 33 cl, 34,90 kr, 6,5 % - 12000 st (IPA)
Evil Twin/Omnipollo Old Fashioned Lemonade IPA, 11470, USA/Sverige, 35,5 cl (burk), 49,90 kr*, 7 % - 16800 st (IPA)
Hornbeer Summer IPA, 10098, Danmark, 50 cl, 49,90 kr, 6,3 % - 4680 st (IPA)
Mad Hatter Tzatziki Sour, 16682, Storbritannien, 33 cl, 32,90 kr, 4,2 % - 5184 st (Berliner weisse)
Malduguns Pazem, 19216, Lettland, 33 cl, 35 kr, 7 % - 2592 st (Torr porter & stout)
Malduguns Sena Eksistencialis Tukums, 11710, Lettland, 33 cl, 34,10 kr, 5,9 % - 3888 st (APA)
Nynäshamn 20 år Jubileumsöl, 11201, Sverige, 50 cl, 33,10 kr, 4,8 % - 18000 st (Witbier)
Sthlm Brewing Hallon Sour, 11882, Sverige, 33 cl, 36,50 kr, 4,1 % - 10000 st (Övrig syrlig öl)
Stigberget/Lervig Zipper, 11426, Sverige/Norge, 50 cl (burk), 38,90 kr*, 5,6 % - 20000 st (APA)
Tilquin Oude Gueuze, 11980, Belgien, 75 cl, 112 kr, 6,4 % - 1176 st (Lambic - gueuze)
To Öl Djuicy India Pale Ale, 99721, Danmark/Belgien, 33 cl, 38,90 kr, 8,5 % - 14000 st (IPA)
Toppling Goliath Pseudo Sue Pale Ale, 10710, USA, 47,3 cl (burk), 59 kr*, 5,8 % - 3600 st (APA)


Av dessa är det bara Tilquin Oude Gueuze som bara släpps i de tre vinkällarbutikerna.
Häromveckan blev det offentligt att ZX Ventures, ett dotterbolag till öljätten AB-InBev, har köpt en minoritetsandel av ratingsidan Ratebeer.com. Affären ägde rum under hösten 2016 men har inte blivit offentlig förrän nu, i samband med att den avslöjats av amerikanska ölskribenter. Reaktionerna har inte låtit vänta på sig och såväl svenska som amerikanska bryggerier har försökt ta avstånd från sidan.

Det finns många sidor att ta i beaktning kring denna affär. För det första ska man komma ihåg att det är en minoritetsandel av företaget som de har köpt. Joseph Tucker som driver Ratebeer är fortfarande majoritetsägare. Å andra sidan ska man komma ihåg att ZX Ventures är de som sitter på kapitalet och därigenom kan de få en hel del att säga till om ändå.

Vad själva anledningen till investeringen är förblir oklart, men det finns flera saker man kan resonera sig till. För det första är inte ZX Ventures någon välgörenhetsrörelse som ger pengar till Ratebeer bara för att de tycker det är en bra sida, utan de har givetvis ett mål med denna investering. Moderbolaget AB-InBev har bara ett slutgiltigt mål och det är att tjäna så mycket pengar som möjligt. De har tidigare gjort det svårt för småbryggerier på diverse olika vis, bland annat genom att använda lobbyister som jobbar för eller emot olika lagförslag som påverkar bryggeriernas verksamhet. I ölvärlden är AB-InBev något mer än bara ett stort ölbolag som huvudsakligen gör blaskig öl, de är The Big Evil.

Det betyder dock inte per automatik att investeringen i Ratebeer görs för att försvåra för småbryggerierna, i vart fall inte i en direkt mening. Det har spekulerats i att de vill komma åt data för att kunna göra trendanalyser och få bättre förståelse för ölmarknaden. Ratebeer har dock öppen tillgång till sin data och ZX Ventures kommer inte komma åt någon data som inte vem som helst kommer åt. Däremot kan det tänkas att de kommer vilja förändra vilken data man samlar in för att få fram för dem mer intressant data.

Att de skulle manipulera siffrorna för att exempelvis få sina egna märken att framstå bättre är inte troligt, eftersom det snabbt skulle bli väldigt uppenbart. En sådan händelse skulle direkt sänka Ratebeer och hela värdet i deras investering.

Affären har väckt viss ilska bland såväl användare som bryggerier, vilket till stor del grundar sig i ovan nämnda etiskt tveksamma affärsmetoder från AB-InBev. Än värre blev det av att affären ägde rum i höstas och att man hållit tyst om den i åtta månader och att man bara gick ut med något nu på grund av att Good Beer Hunting skrev om affären. Joseph Tucker försvarar detta beslut genom att att hävda att det är industripraxis att inte gå ut offentligt med olika minoritetsinvesteringar som görs.

Genom att vara tyst om affären har man exempelvis genomfört festivalen Ratebeer Best utan att de utställande bryggerierna varit medvetna om att Ratebeer vid festivalens genomförande var delägt av ZX Ventures. Man har också låtit sidans många admins, som alla jobbar ideellt med att upprätthålla databasen och forumen, fortsätta jobba utan att veta att om affären. Även om det skulle vara praxis att inte offentliggöra sådana affärer är det svårt att komma ifrån att inblandningen av ett dotterbolag till AB-InBev är något som spelar stor roll för många av rent ideologiska skäl. Kritiken av hur kommunikationen kring affären gått till anser jag därför vara berättigad.

Det har också framkommit protester från ett flertal bryggerier, med Dogfish Head i spetsen, som har bett om att bli bortplockade från siten. De har hävdat att den här affären bryter mot pressetiska regler, men den kritiken är obefogad då Ratebeer inte bedriver någon journalism utan tillhandahåller en plattform för självständiga användare att skriva omdömen om öl. Materialet på sidan är användargenererad och därmed spelar det inte så stor roll ur ett datavaliditetsperspektiv vem som äger sidan. Att be att få bli bortplockad ur databasen är dessutom både kontraproduktivt och rent ut sagt befängt. Just i det här fallet börjar man nästan undra om Dogfish Head helt enkelt såg en chans till gratis publicitet.

Med allt detta sagt är det ändå svårt att veta vad som är en rimlig reaktion på denna händelse. Ratebeer har gjort sig förtjänta av ett visst förtroende och att man därför åtminstone skulle låta det gå en tid och försöka se vilken betydelse det här får vore rimligt. Om det inte vore för att det är AB-InBev, som har gjort sig förtjänta av en total brist på förtroende från oss som vill se en ölmarknad där man konkurrerar på ett sjyst sätt, som är den andra parten i affären.

Taps Beer Bar - så kommer en ny ölbar som till sensommaren öppnar på Drottninggatan i Uppsala att heta. Ägarna är välkända i Uppsalas ölliv och hoppas på att Taps kommer att höja nivån för öl i Uppsalas krogvärld. Som namnet antyder blir fokus på fatöl, i ett koncept som inte alls har funnits i Uppsala tidigare.

Taps Beer Bar kommer att ligga i Nubbens gamla lokaler på Drottninggatan 8. Lokalen bytte formellt ägare tidigare idag. De nya ägarna är Hans Nilsson tillsammans med paret Gabriel Källberg och Lisa Ledung som många av Uppsalas ölentusiaster nog känner igen. Gabriel är en av delägarna i Jackdaw Brewery och Hans är en entreprenör som beskriver sig själv som öldåre och som är med och grundar Uppsala Brygghus som är på väg att öppna.

Lokalens nuvarande tre kranar kommer att utökas till tretton, som blir helt egenfinansierade och därmed kommer baren ha full frihet kring vilka öl som ska serveras.

-Vi har siktet inställt på att göra något i lite samma stil som Mikkeller Bar, Omnipollos Hatt och Brewers Beer Bar, vilket är en nisch som har saknats i Uppsala, säger Hans.

Förhoppningen är att hinna göra lätta ombyggnationer och dekorera om under sommaren för att kunna öppna i augusti. Förutom fler tappkranar ska det bli en ny bardisk, ett ordentligt kylrum i källaren och lite ny färg.

I matväg satsar man på enkel, vällagad mat på en ganska låg prisnivå. Det är inte maten som ska stå i centrum.

-Man ska lockas hit av ölen snarare än maten, men man ska inte behöva gå härifrån när man blir hungrig, förklarar Hans.

Jag känner både Hans och Gabriel sedan innan och vet att det är herrar som kan sin öl. De har rätt koll på ölvärlden och rätt entusiasm kring bra öl för att kunna få den här sortens koncept att fungera. Räkna med att hitta mig bland besökarna på Taps i augusti.

Veckan som gick spenderade jag på Korsika. Det var en semesterresa och därmed var ölutforskandet lågprioriterat, men mellan vingårdsbesök, strandhäng och bilutflykter hann jag ändå med en liten inblick i den korsikanska ölkulturen. 

Korsika må vara franskt, men det finns en stark lokalpatriotism och självständighetskänsla. Kanske är det därför man knappt ser varken öl eller vin från fastlandet i menyerna eller i butikerna. Istället är det korsikanskt som gäller, med utmärkta viner från något av ett flertal områden med skyddad ursprungsbeteckning eller öl från något av öns bryggerier.

Öns största bryggeri heter Pietra och har två huvudprodukter - en wienerlager med samma namn och en witbier vid namn Colomba. Det roliga med dessa är att man har tagit till vara på ingredienser som är typiska för ön. Pietra smaksätts med kastanj, en ingrediens som används i flera korsikanska maträtter och bakverk. Runtom på Korsika växer vilda örter så tätt att en örtig doft ligger som en aromatisk matta över stora delar av ön. Denna typ av vegetation kallas för macchia eller maquis, och man har använt dessa örter för att krydda Colomba.

Båda dessa öl är något alldagliga till smaken, men förstås med något mer karaktär än den typiska internationella lagern. Det finns också söta fruktvarianter av de respektive ölen men dessa hoppade jag bestämt över.

Ett par mindre bryggerier finns det också, bland annat Brasserie Artisenale Lutina som ligger några mil söder om Bastia på öns ostkust. Även de har tagit vara på råvaror som är typiska för ön. Två av deras fem öl fanns att köpa på lokala mataffären i Saint-Florent där jag höll hus. Dels Ambria som har kryddats med zest av suckatcitron och dels Viuletta som har kryddats med myrten.

Ambria, som är en biere de garde i grunden, har en fin och frisk smak med milt inslag av citrusskal. En smakfullt konstruerad öl som har flera bra element i sin smak men som skulle behöva några fler nyanser för att bli riktigt bra. Myrten är en av de mer säregna örterna som växer i macchian och är ett vanligt inslag i såväl likörer som efterrätter. Karaktären påminner lite om klassiska svenska brännvinskryddor. Smaken är tydligt framträdande i Viuletta och för egen del blir det en för stark medicinal ton.

Letar man runt lite hittar man fler småbryggerier på ön. Bland annat såg vi ett bryggeri som såg riktigt litet ut i byn Frecciasca i Patrimoniområdet, men det verkade inte vara öppet för besök just när vi åkte förbi. 

Korsika är knappast någon öldestination i sig, men det är en trevlig semesterdestination där den nyfikne öldrickaren ändå kan hitta lite att utforska. Det underlättar dock om man kan franska...

Belgien är hetast när det är dags för junis enda släpp av exklusiva öl nyheter. Simplex från De Ranke är en sommaröl av rang och Rodenbach Alexander är sommarens bästa aperitif. Snabbrecensioner av de två och resten av ölen son släpps kommer här.


[Namn]
[Art.nr., Ursprung, Volym, Pris, Alkoholhalt - Beställt antal (Stil)]
[Mitt omdöme]
[Datummärkning (om det fanns någon läsbar på provflaskan)]


De Ranke Simplex
11953, Belgien, 33 cl, 25,50 kr, 4,5 % - 12096 st (Belgisk ljus ale)
Man känner direkt likheten med XX Bitter, men smaken är lättare och framförallt med mildare humletoner, även om humlen fortfarande är klart framträdande. Väldigt bra mix av fruktigt, brödigt, kryddigt och örtigt. Beskan ligger kvar riktigt länge.
Bäst före: 10/03/22

Rulles Estivale
11788, Belgien, 75 cl, 65 kr, 5,2 % - 9180 st (Belgisk ljus ale)
Finstämt och lättdrucket med mjuka fruktiga toner, inslag av rustikt bröd och höig humle. Lätta smaker, på ett bra vis.
Bäst före: Mars 18

Schneider Tap X Mein Nelson Sauvin
11878, Tyskland, 75 cl, 79 kr, 7,3 % - 2004 st (Weizenbock)
Tungt fruktigt med litet syrligt inslag. Så kommer humlen och slår sig in med en fruktighet som vävs ihop med estrarna men samtidigt fräschar upp. Kul!

Rodenbach Grand Cru Alexander
11510, Belgien, 75 cl, 109 kr, 5,6 % - 8000 st (Flamländsk röd & brun öl)
Rejält med syrliga körsbär som blandas med mandelmassa, röda bär, ek och karamell. Givetvis syrligt men också med en viss sötma. Smarrigt!

Founder's Rhübaeus
99312, Storbritannien, 35,5 cl, 32,90 kr, 5,7 % - 5040 st (Annan öl)
Sött och rött, med tydliga hallonsmaker och en mild syrlig ton. Lätta smaker av bröd och karamell bakom, som genomsyras av hallonen.

Wild Beer Zintuki
11207, Storbritannien, 33 cl, 36 kr, 7,3 % - 8100 st (Övrig syrlig öl)
Något märklig, jästig doft medan smaken är tydligt syrlig med inslag av rabarber, äpple och citron samt lite träiga toner. Lite annorlunda suris, åtminstone mot vad man brukar se i Sverige.

Buxton/Stillwater Superluminal Sour IPA
11963, Storbritannien, 33 cl, 32,90 kr, 7 % - 15552 st (IPA)
Mycket humlig doft och det är inte helt enkelt att lista ut att den är syrlig genom att bara lukta på den. Smaken är däremot tydligt och väldigt rent syrlig och förstås med stora humletoner. Sur IPA är det definitivt.
Buteljerad: 1FEB17

Firestone Walker Luponic Distortion
11453, USA, 35,5 cl, 29,90 kr, 5,9 % - 20000 st (IPA)
Doftar som salmiakpulver. Även i smaken finns en viss ton av salmiakpulver, tillsammans med en ganska lätt fruktighet. Salmiaktonen lugnar sig med lite luftande och kvar blir en IPA med mild fruktighet och lätt beska.
Buteljerad: 04/19/17

Dieu du Ciel Chemin de Croix
10066, Kanada, 34,1 cl, 39,90 kr, 6,3 % - 3456 st (Imperial porter & stout)
Karamelltoner ger en mjuk kärna som drageras i ett hårdare skal av rostade och lätt humliga toner. Halvvägs till svart-IPA, men den lite försiktigare humligheten tillåter mer rostade toner utan att det krockar.

Dieu du Ciel Equinoxe du Printemps
11558, Kanada, 34,1 cl, 45,30 kr, 9,1 % - 3456 st (Skotsk ale)
Mycket maltig med smaker av karamell, kola och fudge, med små nyanser av lönnsirap. En liten, liten kärvhet ger lite edge till en annars väldigt rund öl. Mjuk och lätt sötma och en fin avslutande beska.
Buteljerad: 2017-01-26

Founder's Sumatra Mountain Brown
99265, Storbritannien, 35,5 cl, 39,90 kr, 9 % - 13440 st (Brown ale)
En mjuk kaffearom dominerar hela doften, men i smaken kompletteras kaffet med nötiga toner och nyanser av rostat bröd och karamell. Behagliga smaker som går väl ihop, men mer än en flaska i taget dricker man kanske inte.
Buteljerad: 03/31/17

Brooklyn Cloaking Device
11036, USA, 75 cl, 149 kr, 10,5 % - 1000 st (Imperial porter & stout)
Doften är brettig med vinösa undertoner och inslag av kakao. Bretten är påtaglig även i smaken men rundas av mer av de vinösa inslagen och rostade tonerna är mer framträdande. Det blir en ganska lätt kropp även om det är fullt av smak. Intressant, även om jag i grund och botten inte riktigt tycker att brett och rostade toner går ihop.

Uinta Cockeyed Cooper
11504, USA, 65 cl, 108,90 kr, 11,1 % - 672 st (Barley Wine)
Kraftig smak med djupa inslag av kola med många nyanser, men också en lätt ton av torkad frukt. En liten kärvhet från humlen men beskan är ändå ganska mild.
Buteljerad: 12/16/17


Är du på väg till Prag för att dricka lite god pilsner men vill uppleva något mer än bara tokfärsk Pilsner Urquell och Budvar? Något mer lokalt, något lite mer personligt kanske. Då kan jag glädja dig med att det har kommit en ny bok om Prags småbryggerier (de är fler än man anar). Bakom boken står bland andra Håkan Engström som länge skrivit om öl i Sydsvenskan.

Boken 25 ölbryggerier i Prag släpptes under våren och som man förstår av titeln fokuserar den på småbryggerier i och runtom Prag. Den tar bara upp de bryggerier som har utskänkning på plats, liksom de ställen som man kanske börjar med att definiera som en krog, men som också gör sitt eget öl.

Den är tryckt i ett ganska litet format vilket gör den praktisk att ta med sig på resan som en guidebok. Förutom att gå igenom de 25 Pragbryggerier som fanns vid bokens skapande (det finns nog redan ett eller två till) finns också korta genomgångar om tjeckisk ölkultur och -historia, tips på bra pubar som inte har egen öl och en parlör för mat och öl.

Själva ölbryggerierna får några sidor var där de presenteras i text såväl som med betyg på ölupplevelse och helhet, liksom info om barnvänlighet, toalettstandard, turistighet och annat smått och gott. Blandningen av lättöverskådlig info och fördjupande text är snyggt gjord. Framförallt är texterna bra skrivna med ett lagom mått humor och målande beskrivningar av öl, ställen och människor.

Jag har bara besökt en knapp handfull av ställena i boken men jag instämmer helt i bokens beskrivningar och omdömen av dessa. Exempelvis får Únětický Pivovar, som jag tipsade om för någon vecka sen, full pott på både ölupplevelse och helhet. Jag känner mig därför trygg med att följa deras rekommendationer för de ställen som jag inte besökt än.

Inte häller skräder författarna med orden. Är det på plats med en sågning så blir det en sågning. De flesta ställen har ändå något som kan föranleda ett besök, till exempel bryggeriet som ligger i en shoppinggalleria, men långtifrån alla är ett resmål sig. Och det är där som kartorna kommer in i bilden. I pärmens insidor finns en karta överkligen tunnelbanan och en vanlig karta, vilket hjälper en att hitta till de bryggerier som faktiskt är ett resmål i sig och till de bryggerier man råkar vara i närheten under andra upptåg. 

Nästa gång jag är i Prag kommer den här boken vara en essentiell del av packningen. 
När det är dags för lokala nyheter igen i nästa vecka är det tolv öl som rekommenderas, varav omkring hälften är helt nya. Det kommer också ett par gamla favoriter som känns igen sedan tidigare år, så som Eskilstunas Tripel, såväl som från tidigare i år, så som Beerbliotek A Moment Of Clarity Session IPA. Här är tips på alla tolv favoriter i nästa veckas släpp i lokalsortimentet.


Centralbryggeriet fortsätter sin Folkes-serie med något så spännande som en Passionfruit Sour Pale Ale, som verkligen bjuder på just syrlig passionsfrukt. Den bästa ölen jag har provt hittills från Linköpingsbryggeriet. Skånska Remmarlöv tuffar på med sina ekologiska öl och släpper nu The Haus Organic Pilsner som är mycket välsmakande. Hybridstilen california common har plockats upp av allt fler svenska bryggerier och nu släpper Dykes Brewery sin Steamer i lokalsortimentet och det är en av de bästa svenska tolkningarna på stilen.


Nu släpps också de första två ölen under Slottskällans namn sedan det köptes av Coppersmith's, och både Summer Saison Eko och Blonde IPA är riktigt trevliga. Är man sugen på bäröl till sommaren kommer Åre Bryggcompagni åter med sin Bière de Rosé, och så släpps även Brutal Brewing Raspberry Weissbock som jag recenserat för sig tidigare (länk).


Sigtuna släpper även denna sommar sin utmärkta Lazy Days Pale Ale och för er som vill minnas GBG Beer Week släpps årets ölveckoöl, Beerbliotek A Moment of Clarity Session IPA, nu också i lokalsortimentet. På den humliga sidan av släppet finner vi även Bapelsin från nya Emmaboda Bryggeri som verkligen hittat rätt i konceptet med apelsinstinn IPA.

Sist men inte minst rekommenderas också två öl från den starkare belgiska skolan. Dels Eskilstuna Tripel 2017, en återkommande öl som är lika bra i år som den varit tidigare, och så Kristianstads Sjöcrona Munk som är en mörk, stark och ganska söt belgare där bryggeriet, som vanligt, lyckats få fram något riktigt välsmakande.

Alla öl i släppet:
Centralbryggeriet Folkes Passionfruit Sour Pale Ale
34554, Linköping, 33 cl, 24,90 kr, 4,5 %

Pite Bryggeri Belgo Wit
31960, Piteå, 33 cl, 36,50 kr, 4,8 %

Gotlands Bryggeri Melon Wit
33297, Gotland, 33 cl, 24,90 kr, 5,3 %

Härjedalens Bryggeriaktiebolag Hå Ljus Fjellager
38800, Härjedalen, 33 cl, 19,90 kr, 5,2 %

The Beer Factory Leksands Lager
31741, Leksand, 33 cl, 26,20 kr, 5,2 %

Idlewild Neck Oil Lager
31672, Jönköping, 33 cl, 22,20 kr, 5 %

Skelderwikens Lager
38949, Ängelholm, 33 cl, 22,40 kr, 5,2 %

Örebro Brygghus Vips Pilsner
38159, Örebro, 33 cl, 26,90 kr, 4,8 %

Nacka Bryggeri Boo Pils
39518, Nacka, 33 cl, 20,90 kr, 4,5 %

Sahlins Pilsner!
34435, Borlänge, 33 cl, 19,90 kr, 4,9 %

Södra/Fjäderholmarna Ekologisk Pilnser
34807, Haninge, 33 cl, 19,90 kr, 4,5 %

Halmstad Brygghus Bryggmästarn's Pilsner
34179, Halmstad, 33 cl, 19,90 kr, 4,7 %

Remmarlöv The Haus Pils Organic Pilsner
36432, Eslöv, 33 cl, 19,80 kr, 4,9 %

Villovägens Falu Pilsner
36568, Falun, 33 cl, 19,30 kr, 5 %

Dykes Brewery Steamer
36078, Sundsvall, 33 cl, 29,90 kr, 4,8 %

Göteborgs Nya Bryggeri Göteborgs Sommar Lager
39132, Göteborg, 33 cl, 19,90 kr, 5 %

Marbäcks Sommaröl
39794, Ulricehamn, 33 cl, 24,20 kr, 4,9 %

West Coast Just Chillin' Organic Lager
31657, Göteborg, 33 cl, 21,90 kr, 4,3 %

Jämtlands Sommarlager
37811, Bräcke, 33 cl, 19,90 kr, 4,8 %

Spishyllan Pil & Grim Ekologisk
37017, Torsby, 33 cl, 23,50 kr, 4,7 %

Slottskällan Summer Saison Eko
37802, Uppsala, 33 cl, 21,90 kr, 5,2 %

Wapnö Winö Saison Wapnö AB
31847, Halmstad, 33 cl, 22,50 kr, 5,3 %

Den Bryggande Holländaren Just Beet It! Root Beet Ale
37911, Gnesta, 33 cl, 25,80 kr, 5,6 %

Åre Bryggcompagni Bière de Rosé
35424, Åre, 33 cl, 39,90 kr, 4,7 %

Idlewild Watermelon Wheat
31673, Jönköping, 33 cl, 29,40 kr, 6 %

Brutal Brewing Raspberry Weissbock
31504, Huddinge, 33 cl, 36,90 kr, 8,4 %

West Coast Hello Sunshine Golden Ale
31659, Göteborg, 33 cl, 22,50 kr, 4,5 %

Trädskogens Bryggeri Weeping Willows
31489, Växjö, 33 cl, 24,50 kr, 4,8 %

Waxholm Sommar Ale
35033, Vaxholm, 33 cl, 28,10 kr, 5 %

Revsunds Surf Citra
35005, Bräcke, 33 cl, 29,50 kr, 5,3 %

Sigtuna Lazy Days Pale Ale
36776, Sigtuna, 33 cl, 21,90 kr, 4,7 %

Ahlafors Pale Ale
34551, Ale, 33 cl, 24,90 kr, 4,7 %

Dalabryggeri Pale Ale
20,9, Rättvik, 33 cl, 20,90 kr, 5 %

Hopsie Daisy The Spark
32991, Gävle, 33 cl, 21,90 kr, 4,6 %

Beerbliotek A Moment of Clarity Session IPA
31715, Göteborg, 33 cl, 25,90 kr*, 4,7 %

Idlewild Jönköpings Stickan Wheat IPA
31649, Jönköping, 33 cl, 34,40 kr, 5,5 %

West Coast Monohop Session Mosaic SIPA
31658, Göteborg, 33 cl, 23,50 kr, 4,5 %

Slottskällan Öregrund ÖPA
31878, Uppsala, 33 cl, 23,80 kr, 5,4 %

Spishyllan PyttIPAnna Ekologisk India Pale Ale
36140, Torsby, 33 cl, 30,50 kr, 6 %

Lilla Ölfabriken Bryggardrängens IPA
33204, Malmö, 33 cl, 29,90 kr, 6,5 %

Emmaboda Bryggeri Humleboda
38135, Emmaboda, 33 cl, 32,90 kr, 6,5 %

Barlingbo Kåisa IPA
37227, Gotland, 33 cl, 25,50 kr, 6 %

Närke Kulturbryggeri Rainbow Warrior
33125, Örebro, 50 cl, 39,90 kr, 6,8 %

Odd Island Rye Rye
32732, Kungsbacka, 33 cl, 29,90 kr, 6,8 %

Slottskällan Blonde India Pale Ale
37566, Uppsala, 33 cl, 23 kr, 7 %

Ryentorps DIPA
34340, Falun, 33 cl, 29,90 kr, 8 %

Friends Company Sunshine Double IPA
36107, Helsingborg, 33 cl, 38 kr, 8 %

Emmaboda Bryggeri Bapelsin
31714, Emmaboda, 33 cl, 32,90 kr, 6,3 %

S:t Eriks Elderflower IPA
31907, Sigtuna, 33 cl, 22,90 kr, 6,4 %

Spike Mango Fandango
35187, Göteborg, 33 cl, 28,10 kr, 5,4 %

Barlingbo Kalkstens Hawaii
39051, Gotland, 33 cl, 25,50 kr, 5,2 %

Old Cowhouse Brewery Optiker Ale
32030, Huddinge, 33 cl, 28,80 kr, 5,3 %

Southside Brewing Ray's Rye Ale
30402, Skellefteå, 33 cl, 25,30 kr, 5,4 %

Mjelga Hantverksbryggeri Forssa Röd
38683, Borlänge, 33 cl, 32,70 kr, 5,2 %

Barlingbo Medeltidsöl
37071, Gotland, 33 cl, 24,50 kr, 5,2 %

Eskilstuna Ölkultur Tripel
34096, Eskilstuna, 33 cl, 33,30 kr, 9 %

Kristianstads Bryggeri SjöCrona Munk
35995, Kristianstad, 37,5 cl, 57 kr, 10 %

Ölsnedkeren Tudsen Stout
31681, Danmark, 33 cl, 29,90 kr, 5,8 %

Jädraöl Ölprovning med Jädraöl (Trädgårdspilsner, Vetefan, Hallonchoco, Session IPA)
33787, Gävle, 132 cl, 182 kr, 5,1 %

*Exkl. pant

I en miniserie kommer jag att testa några olika öl som har begåvats med extra humle och jämföra dem med sina original för att utröna om jag tycker de har blivit bättre eller sämre av den extra humlen. Serien börjar här med Duvel och dess storebror Duvel Tripel Hop som görs med en ordentlig dos Citra.

Duvel är en belgisk klassiker på 8,5 % som blivit arketypen för den ljusa och starka belgiska alen som görs bortom klosterbryggerierna (men en gång i tiden var det faktiskt en mörk öl). Namnet är nästan som det flamländska ordet för djävul, duivel, och ölet har fått flera efterapare som döpt sina öl efter andra namn på djävulen.

Den vanliga Duvel är humlad med Saaz och Styrian Golding och sedan 2007 har bryggeriet också släppt en variant, Duvel Tripel Hop, som både humlats i koket och torrhumlats med en tredje humlesort. De första åren var det Amarillo för att sedan under åren 2012-2016 byta humlesort varje år. Man betade av Citra, Sorachi Ace, Mosaic, Equinox och HBC-291. Sedan gjorde man en omröstning för att hitta den bästa, vilket blev Citra, så från och med årets utgåva är det Citra som gäller. Av någon anledning, som jag inte riktigt fått någon klarhet i, är Tripel Hop också en procent starkare än vanliga Duvel.

När man börjar med att prova gamla vanliga Duvel finner man en, trots styrkan, ganska frisk öl med en lätt estrig fruktighet, som drar åt päron och citrus. Det följs av en touch av brödighet och en finstämd humlig kryddighet. Den höga kolsyran möter en sorts motpunkt i den något värmande i avslutningen. Mycket lättdrucket för en så stark öl.

I med en massa Citra och ytterligare en procent alkohol och så har vi fått en klart annorlunda öl. Man finner fortfarande Duvel i grunden men i Tripel Hop handlar det väldigt mycket om humlen. Citran ger ölet väldigt påtagliga smaker av citrus och exotisk frukt. Det fina är att dessa toner smälter väldigt bra in med ölet så att det upplevs som väldigt harmoniskt. 

Resultatet är en öl med fruktiga övertoner som backas upp av Duvels alla smaknyanser. Dessa nyanser blir inte lika tydliga som i vanliga Duvel, men de finns där, och i kombination med humlen skapar de en helt ny helhet.

Om Duvel är en klassisk belgare så är Duvel Tripel Hop Citra det perfekta mötet mellan det klassiska och det moderna. Humlen tillför något nytt utan att ta död på det klassiska, samtidigt som det blir en öl med något mer än bara humlen. Måste jag välja mellan dessa två väljer jag också Tripel Hop, för i just det här fallet är mer humle snäppet bättre än mindre humle. 

Nästa vecka är det dags för påfyllning i fasta sortimentet och jag har givetvis varit och testat ölen som kommer. I vanlig ordning en del tråkiga internationella lager, men också ett par roliga humledrivna öl. Dessutom lite brittisk bitter och så blir det återkomst för ett par gamla bekantingar. Snabbrecensionerna för nästa veckas släpp i fasta sortimentet kommer här.


[Namn]
[Art.nr., Ursprung, Volym, Pris, Alkoholhalt (Stil)]
[Mitt omdöme]
[Datummärkning (om det fanns någon läsbar på provflaskan)]


Einbecker Brauherren Alkoholfrei Pils
1901, Tyskland, 33 cl, 11,90 kr, 0,5 % (Alkoholfritt)
Lätt, brödig smak med fina, milda humletoner och bra beska. En aning lätt i smaken förstås men med bra smaker.
Bäst före: 20.06.18

Kasztelan Jasne Pelne
1402, Polen, 33 cl, 12,10 kr, 5,7 % (Internationell lager)
Estrig och lite brödig doft. Smaken går mer åt det brödiga hållet men även här finns en tydlig fruktighet och en mild smörkolaton. Mot slutet tar humlen över och visar upp klassiska humletoner och en mediumstark beska.
Bäst före: 24 NOV 17

Ichnusa Anima Sarda
1407, Italien, 33 cl, 15,10 kr, 4,7 % (Internationell lager)
Pappig doft och smak. Riktigt tråkig.
Bäst före: 05-2018

Peroni Nastro Azzuro
1418, Italien, 33 cl (burk), 15,10 kr*, 5,1 % (Internationell lager)
Lätt brödig, ganska frisk smak med svaga humletoner mot slutet. Mediumstark beska. Rent men tråkigt.
Bäst före: 04/18

Favorit Svijetlo Pivo
1492, Kroatien, 33 cl, 13,60 kr, 5 % (Internationell lager)
Något kvalmig smak med brödiga och pappiga inslag. Fina humletoner men inte särskilt frisk.

Lycke Pilsner
1496, Sverige, 33 cl, 20,10 kr, 5 % (Pilsner - tysk stil)
Brödig smak med fruktiga inslag och en humleton som är både örtig och med lite citrustoner, men det blir spretigt i smakerna.
Bäst före: 2018-04-27

Eriksberg Juvel
1576, Sverige, 33 cl (burk), 12,10 kr* (Pilsner - tysk stil)
Lite kärva, lätt rostade inslag i maltigheten gör att det genast blir lite spretigt och den örtiga humletonen lyckas inte riktigt hitta in i de andra smakerna.
Bäst före: 29 NOV 17

Karmeliten Hefe-Weizen
1456, Tyskland, 33 cl, 19,90 kr, 5 % (Hefeweizen)
En weissbier med väldigt framträdande kryddighet och där skumbanantonerna hamnar lite i skymundan. Otypisk balans av typiska smaker. Lite för kryddigt för min smak.
Bäst före: 05.04.18

Choulette Ambrée
1293, Frankrike, 75 cl, 56,30 kr, 8 % (Bière de garde)
Mycket fruktig doft med inslag av karamell. Även smaken är mycket fruktig, främst med toner av torkad frukt, och med samma inslag av karamell. Något sött och med en liten värmande alkoholton. Lite väl onyanserad dock.
Bäst före: 24/09/18

Badger First Call
1616, Storbritannien, 50 cl, 23,50 kr, 4 % (Engelsk pale ale & bitter)
Mycket smörkola i doften. Även i smaken finns en del smörkola men där finns också torr karamell, rostat bröd och lätt örtiga toner. Torr finish.
Bäst före: APR 18

Rådanäs Ekologiska Pale Ale
1417, Sverige, 33 cl, 25,10 kr, 5,1 % (APA)
Framträdande fruktig humlighet som dominerar helt i doften. Kexiga toner gör humlen sällskap i smaken. Även en något grön ton i humlesmakerna men det är troligen en fråga om en aning för färsk öl.

Omnipollo Noa Pecan Mudcake Stout
1427, Sverige, 33 cl, 50,30 kr, 11 % (Imperial porter & stout)
Doftar som karamellsås på tub och pekannötter. Smaken är rostad och söt, med dominerande inslag av karamellsås och pekannötter. Aromtillsatserna får ta för stor plats och det blir en obalanserad upplevelse.

Följande öl släpps också i fasta sortimentet men fanns inte med på skribentprovningen:
Brew Scout The Wheat, 1452, USA, 35,5 cl, 25,90 kr, 5,2 % (Berliner weisse)
Kronenbourg 1664 Blanc Non-Alco, 11920, Frankrike, 25 cl, 10,90 kr, 0,5 % (Alkoholfritt)
Poppels West Coast IPA, 1489, Sverige, 33 cl, 25,10 kr, 6,5 % (IPA)
Jag har tidigare skrivit en full recension av Poppels West Coast IPA. Länk. De andra två ölen har jag inte provat tidigare.



Följande öl har kvalat in till fasta sortimentet genom god försäljning i fasta sortimentet:
Brygghuset Finn California Lager
30533, Sverige, 33 cl, 22,50 kr, 5 %
Väldigt grön doft och smak som tar över hela ölet. Kan vara en fråga om att ölen behöver stå till sig, men vid provningen var det närmast odrickbart

Maredsous 6 Blonde
1511, Belgien, 33 cl, 19,90 kr, 6 %
Klassisk blonde med estrig ljus fruktighet, lätta toner av sött vetebröd och milda örtiga humleinslag. Hyfsat välbalanserat.
Bäst före: 07 2018

S:t Eriks APA
1432, Sverige, 33 cl, 19,90 kr, 5 %
Humlig men något grumlad arom med gröna inslag. Smaken är fruktig med exotisk frukt och citrus samt med lätta inslag av diesel och tallbarr och med undertoner av sockerkaka. Ganska mild beska.
Bäst före: 31-01-2018

Sierra Nevada Torpedo Extra IPA
11528, USA, 35,5 cl, 25,90 kr, 7,2 %
Dov fruktighet i doften. Smaken har toner av torr karamell, fruktiga toner med inslag av citrus samt övermogna bär. Avslutar med en kraftig men behaglig beska.
Buteljerad: 022817

Följande öl har också kvalat in i fasta sortimentet men fanns inte med på skribentprovningen:
Dalabryggeri India Pale Ale, 31440, Sverige, 33 cl, 23,80 kr, 6,2 %
Gotlands Bryggeri Great White Bulldog Wheat IPA, 88939, Sverige, 33 cl, 7,3 %
Norrlands Guld Export, 1412, Sverige, 33 cl (PET), 11,90 kr*, 5,3 %

Ölen från Dalabryggeri och Gotlands är kompetenta för sina stilar. Norrlands Guld är, tja, Norrlands Guld.
I juni är det som vanligt bara ett släpp av exklusiva nyheter men så kommer det ju förstås också en påfyllning i fasta sortimentet, så det blir ändå två släpp att se framemot. Av de sju ölen som kvalar in till fasta sortimentet är fyra sådana som har funnits förut, en är alternativ förpackning av en öl som redan finns och två, en IPA från Dalarna och en lager från Skåne, är helt nya. Det exklusiva släppet å sin sida är nog årets mest varierade. Här är listan över alla som släpps i juni.


1 JUNI FASTA SORTIMENTET
Badger First Call, 1616, Storbritannien, 50 cl, 23,50 kr, 4 % (Engelsk pale ale & bitter)
Brew Scout The Wheat, 1452, USA, 35,5 cl, 25,90 kr, 5,2 % (Berliner weisse)
Choulette Ambrée, 1293, Frankrike, 75 cl, 56,30 kr, 8 % (Bière de garde)
Einbecker Brauherren Alkoholfrei Pils, 1901, Tyskland, 33 cl, 11,90 kr, 0,5 % (Alkoholfritt)
Eriksberg Juvel, 1576, Sverige, 33 cl (burk), 12,10 kr* (Pilsner - tysk stil)
Favorit Svijetlo Pivo, 1492, Kroatien, 33 cl, 13,60 kr, 5 % (Internationell lager)
Ichnusa Anima Sarda, 1407, Italien, 33 cl, 15,10 kr, 4,7 % (Internationell lager)
Karmeliten Hefe-Weizen, 1456, Tyskland, 33 cl, 19,90 kr, 5 % (Hefeweizen)
Kasztelan Jasne Pelne, 1402, Polen, 33 cl, 12,10 kr, 5,7 % (Internationell lager)
Kronenbourg 1664 Blanc Non-Alco, 11920, Frankrike, 25 cl, 10,90 kr, 0,5 % (Alkoholfritt)
Lycke Pilsner, 1496, Sverige, 33 cl, 20,10 kr, 5 % (Pilsner - tysk stil)
Omnipollo Noa Pecan Mudcake Stout, 1427, Sverige, 33 cl, 50,30 kr, 11 % (Imperial porter & stout)
Peroni Nastro Azzuro, 1418, Italien, 33 cl (burk), 15,10 kr*, 5,1 % (Internationell lager)
Poppels West Coast IPA, 1489, Sverige, 33 cl, 25,10 kr, 6,5 % (IPA)
Rådanäs Ekologiska Pale Ale, 1417, Sverige, 33 cl, 25,10 kr, 5,1 % (APA)

1 JUNI KVAL FRÅN BESTÄLLNINGSSORTIMENTET
Brygghuset Finn California Lager, 30533, Sverige, 33 cl, 22,50 kr, 5 %
Dalabryggeri India Pale Ale, 31440, Sverige, 33 cl, 23,80 kr, 6,2 %
Gotlands Bryggeri Great White Bulldog Wheat IPA, 88939, Sverige, 33 cl, 7,3 %
Maredsous 6 Blonde, 1511, Belgien, 33 cl, 19,90 kr, 6 %
Norrlands Guld Export, 1412, Sverige, 33 cl (PET), 11,90 kr*, 5,3 %
S:t Eriks APA, 1432, Sverige, 33 cl, 19,90 kr, 5 %
Sierra Nevada Torpedo Extra IPA, 11528, USA, 35,5 cl, 25,90 kr, 7,2 %

9 JUNI SMÅ PARTIER
Brooklyn Cloaking Device, 11036, USA, 75 cl, 149 kr, 10,5 % - 1000 st (Imperial porter & stout)
Buxton/Stillwater Superluminal Sour IPA, 11963, Storbritannien, 33 cl, 32,90 kr, 7 % - 15552 st (IPA)
De Ranke Simplex, 11953, Belgien, 33 cl, 25,50 kr, 4,5 % - 12096 st (Belgisk ljus ale)
Dieu du Ciel Chemin de Croix, 10066, Kanada, 34,1 cl, 39,90 kr, 6,3 % - 3456 st (Imperial porter & stout)
Dieu du Ciel Equinoxe du Printemps, 11558, Kanada, 34,1 cl, 45,30 kr, 9,1 % - 3456 st (Skotsk ale)
Firestone Walker Luponic Distortion, 11453, USA, 35,5 cl, 29,90 kr, 5,9 % - 20000 st (IPA)
Founder's Rhübaeus, 99312, Storbritannien, 35,5 cl, 32,90 kr, 5,7 % - 5040 st (Annan öl)
Founder's Sumatra Mountain Brown, 99265, Storbritannien, 35,5 cl, 39,90 kr, 9 % - 13440 st (Brown ale)
Rodenbach Grand Cru Alexander, 11510, Belgien, 75 cl, 109 kr, 5,6 % - 8000 st (Flamländsk röd & brun öl)
Rulles Estivale, 11788, Belgien, 75 cl, 65 kr, 5,2 % - 9180 st (Belgisk ljus ale)
Schneider Tap X Mein Nelson Sauvin, 11878, Tyskland, 75 cl, 79 kr, 7,3 % - 2004 st (Weizenbock)
Uinta Cockeyed Cooper, 11504, USA, 65 cl, 108,90 kr, 11,1 % - 672 st (Barley Wine)
Wild Beer Zintuki, 11207, Storbritannien, 33 cl, 36 kr, 7,3 % - 8100 st (Övrig syrlig öl)

Av de exklusiva nyheterna som kommer 9:e juni är det två öl,Brooklyn Cloaking Device och Uinta Cockeyed Cooper, som endast kommer att finnas i de tre vinkällarbutikerna.

1 juni släpps ett gäng nya öl i Systembolagets fasta sortiment. En av dem är nya West Coast IPA från Poppels, som liksom alla andra öl från det bryggeriet är ekologisk. Det här är en bra tolkning av stilen som direkt går in som ett toppval när man är ute efter något som både är ekologiskt och humligt. Och ärligt talat är det ett väldigt bra val även när man jämför med alla öl på bolaget som inte är ekologiska.

Just som de svenska bryggerierna är i full fart med att hoppa på grummeltrenden från New England har alltså Systembolaget berett plats åt en västkust-IPA i fasta sortimentet. Nog för att jag inte är helt övertygad om grumlighetens överdådighet, men det belyser hur Systembolaget kan ha lite svårt att hänga med i svängarna ibland. Nåväl, Poppels gav sig på att brygga en ekologisk västkust-IPA och har gjort det med bravur. 

Ölet är vackert gyllene med ett fint skum. I doften finns toner av honung men framförallt massor av humlig fruktighet. Mosaic är den centrala spelaren här och den har bidragit med sina fruktiga kvaliteter, som drar åt blåbär och melon, utan att det blivit några större inslag åt dieselhållet. 

Bakom de tonerna finns en matta av exotisk frukt och lätta toner av tallbarr. En lätt sötma lyftar fruktigheten innan smaken rundas av i en ganska mild beska. Lättdrucket och väldigt pang på godsakerna, utan krusiduller. En IPA som är väldigt lätt att uppskatta.



Cheddar är en ost som det finns god bredd på, med allt från djupa och lite nötiga till smått syrliga och lite fruktiga. Jag skaffade mig en vällagrad farmhouse cheddar från Ford Farms, en ost som ligger åt det mer nötiga hållet och inte är fullt så krämig som de allra lösaste typerna. Till den testades brittiskt, belgiskt och svensk-amerikanskt vilket gav två hyfsat lyckade kombinationer.

Man brukar säga att mat och dryck från samma område brukar passa bra ihop, så det var lätt att plocka en brittisk bitter att prova till cheddarn. Sedan tidigare är jag förtjust i IPA till åtminstone de något mer syrliga och krämiga varianterna av cheddar så det fick bli en sådan även här. Jag har även gillar ljusa belgare till cheddar förut så jag ville testa om lite mer humle gjorde det hela bättre eller sämre. Därav blev Timothy Taylor Landlord, Oppigårds New Sweden IPA och De Ranke XX Bitter som provades till.

Ford Farms Cheddar Truckle, en west country farmhouse cheddar i bit om 400 g insluten i vax, är en prisbelönt ost som jag införskaffade på Fromageriet i Hötorgshallen i Stockholm. Den är givetvis gjord på komjölk och smaken är omisskännligt en cheddar som samtidigt har karaktär, med nötiga inslag och fin skärpa.

Kombinationen med Landlord var smakmässigt mycket bra. Ölets toner av rostat bröd och apelsinmarmelad var givetvis goda till osten. Tänk dig själv en skiva färskt rostat bröd med en skiva cheddar och lite fin apelsinmarmelad på. Himmelskt, och smakerna går lika bra ihop även när några av dem sitter i ölet istället. Dock blev ölet en storlek för litet för att stå upp ordentligt mot osten. Det blev bra, men samma smaker i en tyngre typ av bitter hade varit ett snäpp bättre.

XX Bitter hittade inte riktigt några kombinationer med osten och när dessa uteblev dominerade istället humlen. Ingen krock, men heller inga smakförhöjningar.

Den betydligt fruktigare humlen i New Sweden funkade lite bättre mot cheddarn och gav upphov till några lyft. Det feta och krämiga går bra mot fruktig humle. Däremot nådde det inte riktigt de höjder man kan uppnå med en syrligare cheddar. Så återigen godkänt men med förbättringspotential.

Landlord från Timothy Taylor är en sådan där klassiker som blivit något av en arketyp för sin ölstil, bland annat tack vare otaliga medaljer i prestigefyllda brittiska tävlingar. Många tycker nog att det är en öl som gör sig bäst på cask, precis som med så många andra bitter, men inom Sverige får man hållas med ölet på flaska. Vilket inte är helt tokigt det heller.

Bryggeriet har funnits sedan mitten av 1800-talet och ligger i Keighley i West Yorkshire, några mil väster om Leeds. Själva ölet har funnits sedan 50-talet och har vunnit en enorm mängd priser. Bland annat har den i CAMRA's tävling Champion Beer of Britain, som presenteras i samband med Great British Beer Festival, vunnit två guld, ett silver och ett brons i kategorin Premium/Special Bitter, sju guld, ett silver och fem brons i kategorin Best Bitter samt fyra guld och tre silver i kategorin Supreme Champion. Därtill medaljer i diverse andra brittiska och internationella tävlingar.

Caskvarianten som är på 4,3 % har jag faktiskt skrivit om förut, men nu är det alltså flaskvarianten som är på 4,1 % som ska avhandlas. Den finns att köpa i åttapack genom Systembolagets beställningssortiment.

De klassiska brittiska stilarna hör väl till de som får allra minst uppmärksamhet i svensk ölmedia, men precis som en pilsner eller en klassisk saison har en bra bitter en riktigt fin balans i smakerna. Dessutom med riktigt mycket smak i en låg alkoholhalt.

När man häller upp Landlord och tar en första klunk förstår man direkt varför den fått sin status. En frisk smak av färskt rostat bröd med undertoner av karamell och på det kommer toner av apelsinmarmelad, örter och en hint av lite mer rostade smaker. 

Allt möter smaklökarna i harmoni och smakerna avlöser varandra i en fin succession. Fylligheten är imponerande för en öl på 4,1 %, särskilt som den inte alls upplevs som söt. När den avslutande beskan till sist börjar klinga av känner man genast för att ta en till klunk.

Ja, den må vara ännu lite bättre på en väl omhändertagen cask men även flaskan räcker väldigt, väldigt långt. 



Nästa vecka kommer ett av årets mindre småpartisläpp med endast elva olika öl. Å andra sidan innehåller det en av vårens höjdpunkter, i form av Saison Dupont Cuvée Dry Hopping. Och även om några burkar verkar ha sålts vid förra släppet har både Brewdog Semi Skimmed Occultist och Garage Project Lack of Faith flyttats från det förra släppet i maj till detta. Här är snabbrecensionerna på ölen som släpps nästa fredag.


[Namn]
[Art.nr., Ursprung, Volym, Pris, Alkoholhalt - Beställt antal (Stil)]
[Mitt omdöme]
[Datummärkning (om det fanns någon läsbar på provflaskan)]


Pohjala Meri
11254, Estland, 33 cl, 29,60 kr, 4,4 % - 3888 st (Gose och lichtenhainer)
En gose som är kryddad med just bara koriander och salt (men i det här fallet rosa himalayasalt) är inte helt vanligt numera. Smaken är såklart lätt syrlig, med en lätt men tydlig mineralton. Citrusnyanser i syran och en liten hint av citronskal i smaken. En något jordig, karamellig ton ger lite extra fyllighet men passar smakmässigt inte riktigt in.
Bäst före: 17 11 17

Edge Sangria Sour
11297, Spanien, 33 cl, 30,40 kr, 6,3 % - 12000 st (Övrig syrlig öl)
Ganska smörig doft men smaken har en klar syrlighet med tydliga vinösa drag och toner av apelsin. Härligt frisk med lång syrlig avslutning. Bra!
Bäst före: 24 FEB 18

Dugges/Stillwater Mango Mango Mango
11431, Sverige/USA, 33 cl, 32,90 kr, 4,5 % - 20000 st (Övrig syrlig öl)
Nog för att det här ska handla om mango, men jag får tydliga vibbar av Haribos sura persikogodisar. Därtill massor av mangotoner och en bakomliggande syrlighet. Vuxenläsk?

Saison Dupont Cuvée Dry Hopping 2017
11886, Belgien, 37,5 cl, 46 kr, 6,5 % - 3672 st (Saison)
Allt det härliga med Saison Dupont plus extra tryck i humlen. Det ger förstås en förskjutning i smakbalanserna som sker på både gott och ont, men precis som sitt icke-torrhumlade syskon är det världsklass.
Bäst före: 03/2020

Dugges/Cloudwater Pale Ale Pale Ale Pale Ale
11231, Sverige/Storbritannien, 33 cl, 33,90 kr, 6,5 % - 14000 st (APA)
Mycket humlig doft med härligt bett. Smaken är också rejält humlad men där blir det mer än vad ölet kan bära och istället blir ölet bittert, torrt och nästan lite jordigt.

Buxton Myrcia Session IPA
11609, Storbritannien, 33 cl, 29,90 kr, 4 % - 15552 st (Session IPA)
Mycket humlig doft även här, med en lätt smak som bara precis klarar av att undvika att falla i fällan. Så medan det är drickbart blir det alltför obalanserat för att få fram det riktigt goda ur humlen.

Amager The Bastard Princess
11449, Danmark, 50 cl, 48,90 kr, 6 % - 10080 st (IPA)
Smått humlig, ganska fruktig smak med lätta kakiga toner. Men som vanligt med Amager är det en aning gamla flaskor på skribentprovningen och helt färska flaskor som kommer på hyllan, så det lär bli mer bett i humlen.
Bäst före: 20/2018

Thornbridge Mango Halcyon Fruity Imperial IPA
11637, Storbritannien, 33 cl, 34,90 kr, 7,4 % - 2880 st (Imperial/Dubbel IPA)
Fruktigt och med en växande syrlighet som slåss med humlen om utrymmet. Vanliga Halcyon kan vara riktigt god men det här blir faktiskt lite konstigt.
Bäst före: 04-10-2017

Garage Project Lack of Faith
11733, Nya Zeeland, 33 cl (burk), 39,60 kr*, 7,5 % - 12000 st (Black IPA)
Tydligt rostade toner som krockar med humlen och ger en bränd och besk smak. För mig är nyckeln till en bra svart-IPA att undvika just den här smakkrocken, så det här är inte särskilt lyckat i mitt tycke.
Bäst före: 21/06/17

Brewdog Semi Skimmed Occultist
11571, Storbritannien, 33 cl (burk), 29,90 kr*, 8 % - 20016 st (Imperial porter & stout)
Kakao, kaffe, vanilj, laktos, havre och vete. Ja, som ni förstår är det är det en väldigt rund och söt öl med väldigt tydliga smaker av särskilt choklad och vanilj. Samtidigt undviker den att bli sliskig och man skulle nog faktiskt kunna få sig en hel burk själv. Passar förstås bäst till, eller som, efterrätt men som sådan gör den det bra.
Bäst före: 11/03/18

Följande öl släpps i de tre vinkällarbutikerna men var inte med på skribentprovningen:
De Dolle Boskeon, 11096, Belgien, 33 cl, 43,30 kr, 9 % - 1200 st (Belgisk ljus ale)
Imorgon drar årets upplaga av Mikkeller Beer Celebration Copenhagen, tidigare känt under namnet Copenhagen Beer Celebration, igång och eftersom öllistan återigen är oöverstigligt stor kommer här lite tips på öl att sikta in sig på.

För det första, passa på att njuta av god öl, gott snack och trevligt häng. Är det långa köer till en öl du ville prova? Prova något annat så länge istället. Att stå och köa är tråkigt och bortkastad tid i min mening. Chansen är att det är betydligt kortare, eller ingen, kö lite senare. Visst finns också risken att ölen tar slut, men det är ju ändå bara öl. Om du tänker efter, är du där för att pricka av så många öl som möjligt eller att ha så kul som möjligt?

Hallen som MBCC hålls i nuförtiden har ett riktigt hårt golv, så det är extra skönt att ha på sig skor och strumpor som är sköna att stå i länge. Dina fötter kommer att tacka dig (och mig).

Nåväl, öltips vill ni ha, och öltips ska ni få. The Veil och Oxbow är två väldigt spännande bryggerier som är värda att spana in. Manchesterbryggeriet Cloudwater har på kort tid seglat upp som ett av Englands hetaste bryggerier och lär också vara värda ett par provsmak.

Stones lista ser vid en första anblick inte så spännande ut för en svensk som är van att se ganska mycket av ölen på Systembolaget, men tittar man noggrannare ser man att de har med sig två lagrade öl. Dels Double Bastard Ale från 2006 och dels Imperial Russian Stout från 2005. Särskilt bastarden känns väldigt spännande.

Är man sugen på humligt kan man, oavsett pass, med fördel vända sig till Other Half som bara kommer att servera en massa olika IPA av olika styrkor. Även Lord Hobo går in tungt på IPA-fronten och båda bryggerierna är välkända för att kunna hantera sin humle. I humlesammanhanget får man såklart också nämna Cellarmaker, även om de "bara" har en IPA per pass.

Till sist skulle jag definitivt passa på att svänga förbi Cigar City som har flera gottigheter med sig, där Marshal Zhukov's Penultimate Push på förhand ser ut som den allra smarrigaste.



Igår besökte Cigar Citys bryggmästare Wayne Wambles ett snöigt Nyköping för att brygga en öl ihop med Patrick Holmqvist på Nils Oscar. Det var inte särskilt mycket som gick som det skulle men trots det lär det bli en bra öl av det till slut. Den gemensamma kreationen blir en imperial stout med lingon och nypon.

Dagen började illa även för mig. När jag satt hemma och åt frukost insåg jag att mitt tåg mot Nyköping just hade rullat ut från Uppsala. Jag hade blandat ihop tågtiderna. Så det var bara att köpa en ny biljett och hoppa på det tåg jag hela tiden hade trott att jag hade biljett till. När jag väl kom fram till Nyköping och knatat ner till Nils Oscar var jag omkring 50 minuter försenad, men det visade sig att jag inte var det enda som blivit försenat.


Maltleveransen med en del specialmalter till dagens bryggning hade inte heller dykt upp än. Under två timmar hölls ett febrilt mailande och ringande för att försöka få ett besked om den skulle kunna tänkas dyka upp inom kort. Till slut kom svaret. Lastbilen är i Sverige men trailern, där malten till bland annat Nils Oscar låg, var kvar i Helsingfors.

Patrick och Wayne ville gärna få brygga någonting trots allt, så det blev till att ta fram inventarielistan för maltförrådet och plocka ihop ett nytt maltrecept för att efterlikna det tänkta ölet så nära som möjligt. Efter en kort diskussion om hur långt man ville att ölet skulle jäsa ut för att på bästa sätt passa ihop med de lingon och nypon som ska tillsättas sen spikade Wayne och Patrick ett enkelt mäskschema.


Efter att malten plockats ihop och malts ner och mäskschemat programmerats in fick undertecknad trycka på knappen för att sätta igång bryggningen. Trots att Nils Oscar har ett toppmodernt bryggverk från Kaspar Schulz är det inte bara att luta sig tillbaka när man kört igång bryggningen utan det kan kräva en del handpåläggningar. Särskilt när man brygger en rejäl imperial stout.

För att få till en så stark öl används ganska lite vatten relativt maltmängden vilket ökar risken för klumpar i mäsken, och då det här var en sån dag då det mesta skulle gå fel blev det förstås också klumpar. Det löste dock Patrick rådigt med en gigantisk ballongvisp. Sen blev det problem med lakningen istället, och när klockan var nio på kvällen och det var dags för mig att bege mig till det sista tåget hem var de ännu inte riktigt redo att sätta igång vörtkoket.


Trots alla problem var humöret gott under hela bryggdagen, om än stundtals frustrerat. Mäsken luktade ruggigt gott och såväl Wayne som Patrick kan det där med maltiga öl så jag tror att grundölet blir bra. Hur lingonen och nyponen kommer ta sig uttryck i den blir också spännande att se. Tanken är att det ska släppas en limiterad mängd flaskor på Systembolaget till hösten. Det finns även en tanke om att lagra en liten portion på rödvinsfat som kan få premiär redan på Brewskival i augusti.

-Jag tror att tonerna från ett rödvinsfat kan knyta bra an till lingonen och nyponen så att vi får en öl med flera lager av smak som går in i varandra. Vi ska även använda en humlesort med bäriga toner för att bygga på fler smaklager även den vägen, berättar Wayne.


Wayne kom i kontakt med Nils Oscar för första gången vid World Beer Cup år 2000. Wayne hade vunnit medalj med en öl från Buckhead Brewery som han jobbade för på den tiden. Samma år vann Nils Oscar guld i klassen barley wine för sin Julöl 1998. Så det var passande att Patrick grävde fram just en sådan flaska ur gömmorna. På bara 8,7 % var det ingen självklarhet att den fortfarande skulle vara god efter 19 år, men oj så bra den var. Alldeles lagom med oxidationstoner, mjuk kolsyra, fin kropp samt härliga smaker av marsipan, karamell och torkad frukt. 

-Det hade varit helt omöjligt att gissa att det var så gammalt om man fick prova ölet blint. Fantastiskt öl, tyckte Wayne. Jag kan bara hålla med.

För mig blev det avslutningen på kvällen, men bryggningen fortsatte gissningsvis in på småtimmarna.

Nyligen har både XX Bitter från De Ranke och Zinnebir från De Le Senne släppts på Systembolaget. Två moderna klassiker som är rätt lika varandra, men som när de provas mot varandra avslöjar en del skillnader. Och prova dem mot varandra är just vad jag har gjort. Här är vad jag kom fram till.

De Ranke bryggde XX Bitter för första gången 2001 och det var då något av en startpunkt för lite beskare belgare. Den humlas med hela kottar av Brewers Gold och Hallertau Mittelfrüh. Zinnebir å sin sida kom några år sen, 2004 närmare bestämt, och humlas med Styrian Golding Celeia och Tettnanger Perle. Klassiska humlesorter rakt igenom alltså.

Dessa två hör till mina favoritöl då mixen av ljus malt, stramt hållen belgisk jäst och välhumlat med kontinentala sorter är perfekt för mina smaklökar, särskilt så här års. Just den mixen återfinns förstås i både XX Bitter och Zinnebir. Dessa två öl importeras för övrigt till Sverige av samma importör, BelgoDeli. Zinnebir har dessutom vunnit en offert för en plats i fasta sortimentet framåt hösten.

Jämför man dem sida vid sida är det inga stora visuella skillnader. Båda ölen har sediment i flaskorna som jag låter bli att hälla upp, men en lätt grumlighet blir det ändå i båda. Skummen är likartade men efter att ha vridit, vänt på och flyttat runt glasen för att säkerställa att ljusförhållandena inte spelar mig ett spratt kan jag konstatera att XX Bitter är en nyans eller två mörkare.

Båda två bjuder på fantastiskt fina smaker med lätta fruktiga toner, nyanserad brödighet, mild kryddighet, stram fruktighet och en markerad örtighet. Jag känner inte till detaljerna kring vilka maltsorter, mäskscheman och jäsregimer de båda ölen görs med men jag vågar påstå att de är ganska snarlika.

Den stora skillnaden ölen emellan kommer istället från humlen. Snarare än att det är de olika humlesorterna som gör skillnaden är det mängden humle. XX Bitter har en mer framträdande humleprofil och kraftigare beska än Zinnebir. Det finns även skillnader i hur humlen uttrycker sig, med mer höiga aromer i Zinnebir och mer bitter örtighet i XX Bitter.

Den kraftigare humleprofilen i XX Bitter gör också att samspelet med de andra smakerna blir lite annorlunda och smakerna från malten och jäsningen blir lite mer tillbakadragna, i jämförelse med Zinnebir där de olika komponenterna är i väldigt god balans.

En intressant jämförelse att göra, och jag rekommenderar att parallellprova dessa öl om man har flaskor kvar från släppen. För mig vinner Zinnebir på poäng, men det är väl egentligen en fråga om man vad är sugen på för dagen. Trots att de är så lika är de ändå ganska olika.

Spendrups och deras Brutal Brewing lanserade för en tid sedan konceptserien The Raw Law, där ölen tar avsteg från de tyska renhetslagarna som Spendrups normalt sett håller sig innanför. Istället håller de sig inom ett ramverk där man utöver malt, humle, jäst och vatten bara tillåter andra naturliga råvaror. Den senaste kreationen i serien är Raspberry Weissbock.

I en tid där det blir allt mer utbrett för de mindre bryggerierna att använda sig av aromer, essenser och andra genvägar som går stick i stäv med de ideal som präglade den tidiga eran av modernt hantverksbryggande är det intressant att se en av storbryggarna spinna vidare på dessa ideal. Det ämnet och alla funderingar man kan ha kring det går att skriva en hel artikelserie om, men nu tänkte jag istället koncentrera mig på att recensera öl istället.

Raspberry Weissbock är alltså den senaste utgåvan i Brutal Brewings serie The Raw Law där man tidigare släppt en ingefärsstout och en mörk lager med kokos. Kombinationen av weissbock och hallon känns på pappret inte alls så dum. När man häller upp ser man att färgen är mer åt det orangea hållet än någon av de rödrosa nyanser som många hallonöl har. Det är något av en hint mot att hallonen inte är helt dominanta här.

Smaken avslöjar att så också är fallet. Först kommer de typiska toner man förväntar sig av en vetebock, så som banan, allmän estrighet, lätta kolatoner och en mild kryddighet. Sen glider det över mot hallon, utan att vetebockssmakerna försvinner helt. Istället för att hallonen får dominera ger de ytterligare nyanser åt vad som odiskutabelt är en weissbock. Mot slutet kommer också en lätt bärsyra som både passar in och fungerar uppiggande.

Mötet mellan weissbock och hallon sker alltså på ett snyggt sätt. Det jag tycker att ölet saknar är en bredare smak av weissbock. Om det beror på att grundölen lämnar mer att önska eller om det är att hallonen plockar bort en del av grundölets nyanser kan jag förstås inte svara på. Istället får man förstås hallonsmakerna som verkligen tillför något och förminskar problemet.

Brutal Brewing The Raw Law Raspberry Weissbock har gjorts i en upplaga om 3000 flaskor á 33 cl och kommer att gå att beställa från Systembolagets beställningssortiment för 36,90 kr framåt sommaren.



Så här på vårkanten är de färska franska getostarna som allra bäst och det är bara att börja frossa. En god sort som brukar vara lätt att hitta är den lilla tjocka cylindern Chabichou du Poitou. Som färsk är smaken mild och jag valde därför att matcha mot tre ganska lätta stilar: en witbier, en pilsner och en saison. Tre grymma kombinationer men en var förstås bäst.

Chabichou du Poitou är ursprungsskyddad med AOC-status sedan 1990 och produceras i ett område i västra Frankrike, i närheten av de centrala delarna av Loire-dalen. Formen på osten kallas för bonde, men osten är ej att förväxla med närbesläktade Bonde du Poitou. Ostens kant har en typisk rynkig struktur medan insidan är fast, nästan med lite gummiliknande känsla och helt vit. Smaken är ganska mild med typiska getosttoner och lätt sälta.

Den typiska matchningen med en Chabichou du Poitou är, som med så många andra franska getostar, ett vitt vin på Sauvignon Blanc som gjorts i närheten, men här ska vi förstås prata öl istället. Precis som med Sainte-Maure De Touraine, som görs några mil norrut från området där man gör Chabichou du Poitou, funkar en geuze som kompanjon men den här gången ville jag utforska lite fler alternativ. Jag valde därför en belgisk wit, en tjeckisk pilsner och en saison.

Alla tre öl kompletterade osten väldigt bra, men på olika sätt. Saisonens peppriga toner gav ett bra komplement till det "getiga" och den återhållsamma fruktigheten gav en bra bas. Möjligen blev saisonen en aning för kraftig i smaken. I det här fallet Kongero från Jackdaw, men alla "vanliga" saison skulle nog ge samma resultat. Det hade varit intressant att prova en svagare saison, kanske till och med en på folkölsstyrka.

Den belgiska witen, som representerades av Hoegaarden, hittade också kompisar i det getiga med sin lite kryddiga smak och den lätta syrligheten spelar också fint mot ostens milda syrlighet. Här blev den enda lilla negativa punkten att alla citrustoner i ölet blev lite för dominant i matchningen.

Budvar stod för kvällens bästa matchning, med perfekt smakintensitet för att möta osten, örtiga toner som kompletterade ostens smaker och en brödighet som gav ett perfekt underlag till de andra smakerna. Ljus lager blir ofta för mild i smaken för att funka ihop med ostar men här satt den tjeckiska pilsnern verkligen som ett smäck.

Nog för att man kan njuta en god pilsner när som helst på året, men så här års, när man kan börja lapa eftermiddagssol på balkongen sitter de lite extra bra. Eftersom även getostarna är lite extra goda så här års kan jag verkligen rekommendera att passa på att kombinera de bägge, kanske som en liten aptitretare innan fredagsmiddagen.

Av de 59 öl som släpps i Systembolagets lokala sortiment imorgon har jag hittat 12 favoriter. Den här gången är det södra Sverige som dominerar, med inslag av västkust, Nyköping och Danmark. För första gången släpps också en öl från Mikkeller i lokalsortimentet, bara en sån sak.

På veteölsfronten ser vi dels Wheat Blanc från Brygghuset Finn som dyker upp i lokalsortimentet efter att nyligen också ha släppts i ett av Systembolagets exklusiva nationella släpp. Helt ny är däremot Nils Oscar Hefeweizen som fångar det fina med den sydtyska ölstilen. Den enda vettiga fruktölen kommer från Emmaboda Bryggeri som släpper Hallon Saison, som är precis vad det låter som. 


Klassiska Grebbestads Bryggeri släpper två riktigt bra modernt humlade öl, dels en APA och dels Eko IPA. Mer humligt och bra kommer från Ängöl med Lata Dagars IPA, Brewski med Barbarian IPA samt Mikkeller med Bob Hund Dansa Efter Min LakritspIPA, där den sistnämnda får till ett spännande möte mellan lakrits och humlens citrustoner.


Kristianstads Bryggeri fortsätter att övertyga med Sjöcrona Trpl och Brekeriet fortsätter också att övertyga med sina suröl när de nu släpper Wild & Juicy. Bland de mörkare ölen släpps Nils Oscar Rökporter, återigen, men den här gången på mindre flaskor, och så kommer Remmarlöv med den smarriga Sweet Hoof Milk Stout.


All öl i släppet:
Charlis vete
31650, Kristianstad, 33 cl, 24,90 kr, 5,4 %

Brygghuset Finn Wheat Blanc
31652, Landskrona, 33 cl, 24,90 kr, 5,7 %

Nils Oscar Hefeweizen
31703, Nyköping, 50 cl, 27 kr, 5,6 %

Nääs Eko Weizen
31643, Ydre, 33 cl, 22,90 kr, 4,7 %

Emmaboda Bryggeri Hallon Saison
31645, Emmaboda, 33 cl, 26,80 kr, 4,7 %

Organic Smash Miss Saison
31713, Bollnäs, 33 cl, 25,70 kr, 4,7 %

Grebbestad Close to water
31654, Tanum, 33 cl, 16,90 kr, 4,5 %

Råå von Pilsen
31660, Helsingborg, 33 cl, 16,90 kr, 4,5 %

Skellefteå Backens Original Gyllene Lager
31694, Skellefteå, 33 cl, 19,50 kr, 4,7 %

Ängöl Prima Lager
31680, Kalmar, 33 cl, 19,90 kr, 5 %

Limhamns Veteranöl
31678, Malmö, 33 cl, 26,60 kr, 5 %

Barlingbo Sjöskvale Gute Lager
31644, Gotland, 33 cl, 21,90 kr, 5,2 %

Bergslagens Brygghus Gamrocken Ljuset
31668, Smedjebacken, 33 cl, 22,90 kr, 5,2 %

Skeppsgossen Lager
31695, Karlskrona, 33 cl, 16,90 kr, 4,5 %

Kvarnagårdens Redig Pilsner
31667, Växjö, 33 cl, 29,90 kr, 5 %

Bollnäs Nya Microbryggeri Hälsinge Bock
31612, Bollnäs, 33 cl, 27,90 kr, 5,5 %

Hantverksbryggeriet Råg och Rabarber
31662, Västerås, 33 cl, 26,90 kr, 5,3 %

Lunds Våröl Skånsk Saison
31630, Lund, 33 cl, 24,90 kr, 5,7 %

Eskilstuna Sommarale
31685, Eskilstuna, 33 cl, 24,90 kr, 5,4 %

Värmdö Bryggeri Hamnkaptenens Sommar Ale
31683, Värmdö, 33 cl, 24,70 kr, 4,8 %

Fulltofta Sjuan
31642, Hörby, 50 cl, 32,10 kr, 5 %

Grebbestad APA American Pale Ale
31656, Tanum, 33 cl, 21,90 kr, 5,2 %

Råå Let's be frank American Pale Ale
31661, Helsingborg, 33 cl, 27,10 kr, 5,4 %

Grästorps Trädgårds Öl
31602, Grästorp, 33 cl, 28,50 kr, 5,6 %

Hernö Lungö Pale
31674, Härnösand, 33 cl, 28,80 kr, 5,5 %

Wessinge Brygghus Single Hop Cascade
31707, Laholm, 33 cl, 25 kr, 5,2 %

Roslagens Brygghus Ekologisk Golden Ale
31701, Norrtälje, 33 cl, 22,90 kr, 5 %

Hönöbryggeriet Session IPA
31647, Öckerö, 33 cl, 27,50 kr, 4,7 %

The Uncharted Brewing Company Frisky Fox Irish Red Ale
31689, Eslöv, 33 cl, 26,90 kr, 5,3 %

Hernö Ulvö Brown
31675, Härnösand, 33 cl, 28,80 kr, 5 %

Limhamns Brown Ale
31679, Malmö, 33 cl, 26,60 kr, 5,6 %

Eskilstuna Sommar-IPA
31682, Eskilstuna, 33 cl, 26,90 kr, 6 %

Hopsie Daisy No More Excuses IPA
31705, Gävle, 33 cl, 28,90 kr, 6,7 %

Grebbestad Eko IPA
31655, Tanum, 33 cl, 27,90 kr, 6,5 %

Örebro Brygghus No Coast IPA
31676, Örebro, 33 cl, 29,90 kr, 7 %

Södra Ekologisk IPA
31710, Haninge, 33 cl, 24,90 kr, 6,5 %

Södra Empress IPA
31709, Haninge, 33 cl, 29,90 kr, 6 %

Ängöl Lata Dagars IPA
31677, Kalmar, 33 cl, 26,90 kr, 6 %

Brewski Barbarian IPA
31666, Helsingborg, 33 cl, 36,90 kr, 6 %

Ferna Forge Pelle på Stenen IPA
31641, Skinnskatteberg, 33 cl, 31 kr, 6,5 %

Fjäderholmarnas Roughneck Rye IPA
31646, Stockholm, 33 cl, 27,80 kr, 7,2 %

Southside Hoparoma NE IPA
31696, Skellefteå, 33 cl, 29,40 kr, 6,5 %

Roslagens Ekologisk IPA
31700, Norrtälje, 33 cl, 24,90 kr, 5,5 %

Organic Smash Hellsingland IPA
31711, Bollnäs, 33 cl, 29,40 kr, 7 %

U&Me Bränd IPA
31691, Umeå, 33 cl, 29,30 kr, 6,7 %

Fireside Burning Ember IPA
31640, Borgholm, 33 cl, 35,20 kr, 7 %

Monks Mango IPA
31704, Stockholm, 33 cl, 29,10 kr, 6,2 %

Närke Kulturbryggeri Pors & Tvärs
31669, Örebro, 50 cl, 42,90 kr, 6 %

Brewski Conan DIPA
31664, Helsingborg, 33 cl, 39,90 kr, 8 %

Hopsie Daisy A Little Umph DIPA
31706, Gävle, 33 cl, 32,90 kr, 8,5 %

Kristianstads SjöCrona Trpl
31651, Kristianstad, 75 cl, 99 kr, 10 %

Brekeriet Wild & Juicy
31665, Landskrona, 33 cl, 37,90 kr, 7,2 %

Bollnäs Nya Microbryggeri FestÖl
31653, Bollnäs, 50 cl, 29 kr, 5,2 %

Bergslagens Brygghus Gamrocken Mörkret
31670, Smedjebacken, 33 cl, 24,90 kr, 5,8 %

Remmarlöv The Sweet Hoof Milk Stout
31686, Eslöv, 33 cl, 26,80 kr, 6,2 %

Wessinge Brygghus Coffee Stout
31708, Laholm, 33 cl, 26 kr, 5,2 %

Nils Oscar Rökporter
31702, Nyköping, 33 cl, 23 kr, 5,9 %

Mikkeller Bob Hund Dansa efter min lakritspIPA
31663, Danmark, 75 cl, 134 kr, 6,8 %

Trädskogens Carpinus
31693, Karlshamn, 33 cl, 46,80 kr, 9,7 %


Bland Europas huvudstäder håller jag Prag som en av de bättre resmålen. Det finns ständigt nya små saker att upptäcka och förhållandet till öl är härligt avslappnat. En ny pärla jag upptäckte på senaste besöket var bryggeriet Únětický som gör tre stycken riktigt bra, klassiska lager och som dessutom är ett trevligt besöksmål.

Strikt sett ligger inte Únětický i Prag, utan i byn Únětice en bit norr om själva Prag. Vilket man ju förstår på namnet. Deras öl finns däremot runtom i Prag, och i stort sett bara där. De distribuerar nämligen allt själva.

Springer man på någon av deras öl när man är i Prag bör man definitivt prova dem, men ännu bättre är förstås att ta sig en liten tur ut till bryggeriet. Eftersom det ligger åt ungefär samma håll som flygplatsen är det en perfekt aktivitet för hemresedagen om man har ett eftermiddagsflyg. Man kan ta lokalbussen till Únětice, gå på bryggeriet, käka lunch, ta en öl eller två och sedan ta en taxi den lilla bit som är kvar till flygplatsen. I närheten av bryggeriet ska det också finnas ett bra bageri om man vill klämma in en fika också.

På Únětický håller man sig till klassisk tjeckisk lager och brygger vanligtvis en ljus tia, en mörk elva (Josefína) och en ljus tolva. Bryggningen sker högst upp i byggnaden, på en våning som förutom bryggverket också huserar en bouleplan som är i aktiv användning. Världens största bouleplan som är placerad i ett bryggeri, faktiskt. Frågan är väl hur många andra det finns?


Nån våning ner finns de öppna cylindriska jäskärlen. Ett charmigt inslag men också något som förstår ger ett lite annorlunda öl än om man jäser i höga cylindrokoniska kärl. Hur stor skillnad det gör i praktiken tvistar de lärde om, men som besökare är det alltid kul att få se jästen in action.

Efter jäsningen lagras ölen däremot i cylindrokoniska tankar och ur de tankarna kan man också få sig ett litet smakprov. Tian är, när den provas direkt ur tanken, en snygg variant av den tjeckiska "folkölen", výčepní pivo, med bra kropp, traditionella smaker i god balans och fin beska. En öl man gärna dricker i stora klunkar, vilket inte gör så mycket när alkoholen bara är kring fyra procent. Tolvan direkt från tanken erbjuder lite mer "tuggmotstånd" och har en annan balans som gör att den dricks lite långsammare. Även den mörka elvan är riktigt bra med chokladiga, men ändå friska toner. 

I bryggeriets egna bar och restaurang kan man sedan prova samma öl, fast filtrerade och äta klassisk tjeckisk mat. Jag hinner bara prova tolvan under mitt besök och en halvliterssejdel slank ner utan problem till den stabbiga men goda husmanskosten. Fatölen är filtrerad och tolvan gör sig faktiskt bättre så då det lyfter fram dess styrkor och skiftar tillbaka balansen mot högre drickbarhet.

Hade tiden funnits hade jag gärna suttit kvar och druckit de andra två i lugn och ro, och hade värmen funnits hade det varit härligt att göra det på deras uteservering, men nu fanns varken tid eller värme. Resan ut till Únětice tar ca 25 minuter med buss och något snabbare med taxi och är en väl värd tripp att ta sig an, antingen som ett stopp på väg till flygplatsen eller som en liten dagsutflykt.

I det första småpartisläppet i maj kommer en öl som inte bara har kommit tidigare på Systembolaget, utan också precis samma årgång som tidigare. Färdiglagrat och klart alltså, och en lagringsklassiker dessutom. Dessutom kommer den klassiska XX Bitter från De Ranke som hör till de bästa ölen i sin typ. Snabbrecensioner på dessa godingar och alla andra öl i släppet har ni här.

[Namn]
[Art.nr., Ursprung, Volym, Pris, Alkoholhalt - Beställt antal (Stil)]
[Mitt omdöme]
[Datummärkning (om det fanns någon läsbar på provflaskan)]


De Ranke XX Bitter
11479, Belgien, 33 cl, 28,50 kr, 6 % - 4032 st (Belgisk ljus ale)
En riktig klassiker med en grund på lätt fruktiga och brödiga toner som följs av kraftiga örtiga och höiga humletoner och en lätt rivig beska. Härligt balanserat! Ett tips är att prova den parallellt mot De La Senne Zinnebir som släpptes nyligen.
Bäst före: 22/02/22

Einbecker Mai-Urbock
17135, Tyskland, 33 cl, 18,90 kr, 6,5 % - 15000 st (Ljus bocköl)
En kraftigt brödig smak med en, på ett bra sätt, lätt smörig ton. Inledningsvis något dov smak som blommar ut till ett friskare intryck och avslutar i en fin beska med toner av hö.

Omnipollo/De Molen Sitis Imperial Pineapple IPA
18165, Sverige/Nederländerna, 33 cl, 39,90 kr, 8,5 % - 15000 st (Imperial/Dubbel IPA)
Mycket humlig doft som drar åt det mer klassiska västkusthållet. Någon ananas känns inte direkt av i varken doft eller smak, förutom genom en lätt syrlighet som för mig drar ner ölet snarare än höjer upp det. Mild men lång beska.

Victory Cream Ale with Cold Brew Coffee
11570, USA, 35,5 cl, 31,90 kr, 9 % - 12000 st
Doften är kaffe. Kallbryggt kaffe. Bara kallbryggt kaffe. Smaken är i stort sett bara kallbryggt kaffe hela vägen igenom, och det är först i slutet som man anar en viss maltighet i bakgrunden. Det finns liksom inget som spelar mot kaffet och därför frågar jag mig vad poängen med det är?
Bäst före: 03 JUL 2017

Oskar Blues Hotbox Coffee IPA
11565, USA, 35,5 cl (burk), 39,90 kr*, 6,5 % - 9600 st (IPA)
Väldigt humlig och pigg doft. Smaken har även den bra drag i humlen med fruktiga toner med inslag av tall. Kanske en aning tunn kropp. Och så vad det ju det där med kaffet? Jag känner inte av det alls. Verkligen inte alls, varken i doft eller smak.
Tappad: 02/15/17

Alaskan Smoked Porter 2012
16427, USA, 65 cl, 89,30 kr, 6,5 % - 1200 st (Torr porter & stout)
Utsökt rökig doft med milda köttiga och chokladiga toner bakom. Den mjuka rökigheten tränger igenom hela smaken på ett härligt sätt, men de övriga smakerna har börjat avta något. Det här är fortfarande bra, men baserat på det här smakprovet skulle jag inte rekommendera att lagra det ännu längre.
Tappad: 09/18/12

Garage Project Lack of Faith - flyttad till 19/5
11733, Nya Zeeland, 33 cl (burk), 39,60 kr*, 7,5 % - 12000 st (Black IPA)
Tydligt rostade toner som krockar med humlen och ger en bränd och besk smak. För mig är nyckeln till en bra svart-IPA att undvika just den här smakkrocken, så det här är inte särskilt lyckat i mitt tycke.
Bäst före: 21/06/17

Brewdog Semi Skimmed Occultist - flyttad till 19/5
11571, Storbritannien, 33 cl (burk), 29,90 kr*, 8 % - 20016 st (Imperial porter & stout)
Kakao, kaffe, vanilj, laktos, havre och vete. Ja, som ni förstår är det är det en väldigt rund och söt öl med väldigt tydliga smaker av särskilt choklad och vanilj. Samtidigt undviker den att bli sliskig och man skulle nog faktiskt kunna få sig en hel burk själv. Passar förstås bäst till, eller som, efterrätt men som sådan gör den det bra.
Bäst före: 11/03/18

Grebbestad Lunator 2017
11507, Sverige, 33 cl, 29,90 kr, 7,9 % - 10000 st (Dubbelbock)
Karamelliga och jordiga toner, som ger mixade intryck av sött och torrt. Smakerna går inte riktigt ihop för mig och det blir dessutom, eller kanske på grund av det, ganska kvalmigt.
Bäst före: 3 19

Omnipollo/Buxton Original Texas Pecan Ice Cream Porter
11209, Sverige/Storbritannien, 33 cl, 64 kr, 10 % - 6000 st (Imperial porter & stout)
Doften är ungefär som en pekannötsglass med lönnsirap. Smaken är däremot lätt rostad och lätt syrlig med en jäkligt skum ton som jag närmast kan beskriva som funkig. Går inte alls hem.

Omnipollo/Buxton Original Rocky Road Ice Cream Porter
11543, Sverige/Storbritannien, 33 cl, 64 kr, 10 % - 6000 st (Imperial porter & stout)
Smörig doft och en smak som är söt, rostad och ganska onyanserad, men i vart fall inte smörig. Det finns inget som lyfter och det blir slätstruket och lite tråkigt.

Evil Twin/Westbrook Imperial Mexican Biscotti Cake Break
11518, USA, 65 cl, 169 kr, 10,5 % - 2400 st (Imperial porter & stout)
En doft som man vaknar till av, med toner av chili och kaffe. Smaken är en kul mix av kaffe, chili utan hetta och vanilj. Inte alls tokigt faktiskt. Om det är värt priset är en annan fråga, men gott är det.

Följande öl släpps i de tre vinkällarbutikerna men var inte med på skribentprovningen:
Boulevard/Firestone Walker Collaboration no. 6 Barrel Aged Blend, 11680, USA, 75 cl, 159,90 kr, 12,5 % - 468 st
Garage Project Hellbender, 19528, Nya Zeeland, 65 cl, 124,90 kr, 11,2 % - 924 st (BarleyWine)

*Exkl. pant