Det ballar ur med Baladin

Hur börjar man med att beskriva Xyauyü Oro? Det finns så många nyanser, så mycket smak att det är svårt att hitta en naturlig punkt att börja. Denna barley wine från italienska Baladin bjuder in till njutning och klappar samtidigt en handske i ansiktet på smaklökarna.

Låt oss så börja i andra änden. Priset. 199,20 kronor för 50 cl är lite mer än vad vi är vana vid att se när vi besöker ölhyllan på Systembolaget. Den visade sig vara värd det. Efter priset lägger man märke till förpackningen. Kanske vill man inte låta sig påverkas av det kosmetiska. Det går ändå inte att komma ifrån att Xyauyü är otroligt snyggt, lyxigt och inbjudande förpackad. Välsvarvad flaska, stilren och elegant etikett och så förpackad i pappcylinder. Det ger en extra udd till upplevelsen av denna dryck.

Nå, dags att försöka komma tillbaka till själva ölet. Till att börja med kan nämnas att det är mer eller mindre platt. Det är meningen och inget att bli rädd för. Det är snarare en styrka än en svaghet för detta öl. Åh, detta öl. Om du någonsin har undrat vad som menas när man beskriver en öl som komplex behöver du bara smaka på detta öl för att få det förklarat. Alla smaker flyter in i varandra på ett underbart sätt.

Smaken är söt och mjödliknande med stora nyanser av rörsocker, allsköns torkade frukter, karamell, oxidationstoner, vanilj, umami och blomster. Knappt någon märkbar beska men trots det upplever jag den inte som för sött eftersom sötman är så väl inkorporerad med de andra smakerna. Den ska ändå betänkas så att man dricker denna öl vid rätt tillfälle - till en efterrätt eller kanske ännu hellre som en efterrätt.

För att knyta ihop säcken sammanfattar jag med att den här ölen får smaklökarna att balla ur. På ett bra sätt. Jag kommer definitivt att trotsa min plånboks invändningar och beställa några av de 360 flaskor som släpps på Systembolaget den 1 juni.

Denna flaska var ett varuprov

Två kommande humlebomber från Göteborg

Electric Nurse gjorde premiär på Systembolaget i påskas med sin Easter Ale som slog sig in i påsksläppet. Sedan har det rullat på bra, för nu får man också in inte bara en utan två öl i det ordinarie sortimentet vid det kommande släppet i juni. Det rör sig om en american pale ale och en dubbel-IPA. Jag gav mig på att smaka nyheterna.

Deras Pale Ale är en riktigt fruktig kreation som påminner mig en hel del om en lättare variant av Oppigårds Amarillo, trots att det är helt andra humlesorter i. Kroppen är lätt och len med drag av kola och kakor, med en lätt sötma. Aromen är humledominerad med en exotiskt fruktig doft som bör behaga de som gillar fräscha humleöl. Beskan är välbalanserad och gör denna öl mycket lättdrucken. På 4,6 % och för en tjuga stycket riskerar detta att bli en ordentligt sommarfluga för varma dagar då törsten ska släckas.

För en tia till får du istället en flaska av Electric Nurses DIPA som klockar in på 8 %. Kryddad med numera närmast klassiska humlesorter som columbus, cascade, amarillo och simcoe bjuder denna DIPA på en rejäl humlekaramell. Den inleder med en rejäl dos exotisk frukt och en touch av den typiskt råa columbussmaken, som i slutet av smaken tas över helt av en kraftig smak av tallkåda. Allt detta över en maltkropp som ger smak av småkakor och en touch toffee. Beskan känns till slut en aning obalanserad, kanske just för att tallkådan sticker ut så mycket. Det är en bra DIPA men jag känner mig inte helt nöjd med att detta ska vara Sveriges bästa DIPA just nu och hade hoppats på att vi skulle kunna få fram en ännu bättre svensk DIPA till Systembolaget. Jag vet att det finns några stycken jag tycker är bättre (men ej vet om de skickats in till offerten) och som också säljs/sålts till lägre pris.

Båda flaskorna var varuprover från bryggeriet/leverantören

Lagringsexperiment: Mohawk Barley Wine

Mohawk Barley Wine är inspirerat av skotska recept på imperial ale från början av 1800-talet. I intervju med Ofiltrerat förutspådde bryggaren Stefan Gustavsson att det skulle lagras väl. Med tre år på nacken är det dags att se hur det gick med den saken.

Trots en för stilen trevlig serveringstemperatur känns ölet till en början instängt och obalanserat beskt. Kolasmakerna kommer i förbipasserande men något större smakdjup bjuds det inte på. Det känns närmast ovärdigt att dricka så jag låter det stå.

En kvart senare har ölet öppnat upp sig ordentligt och bjuder nu upp smaklökarna till en vild dans. Beskan har hamnat i fas med de andra smakerna som ger stora drag av kola tillsammans med subtilare nyanser av torkad frukt och salmiak.

När den var färsk noterade jag en touch av bubbelgum såväl som mer exotisk frukt, något som inte alls finns kvar i den lagrade flaskan. Överlag är nyanserna nu mer fokuserade kring kola, toffee och mörkt socker vilket är en trevlig utveckling från den ganska spretiga och ospektakulära smak den hade som färsk.

Har du denna engångsbrygd i källaren behöver du alltså inte vara orolig, den har blivit klart bättre med åldern. Jag skulle tro att den håller i sig några år till också, den visade inga som helst tecken på att ha passerat toppen. Hade jag haft fler flaskor skulle jag spara dem i åtminstone ett år till.

Ölguiden från Expressen/GT/Kvällsposten

I dagarna har det följt med en spännande bilaga till Expressen (endast Stockholm/Mälardalen-området), GT och Kvällsposten. En ölguide. 16 sidor om bara öl. Nu går den också att läsa online här.

Jag är positivt överraskad av innehållet. Det bjuds på en trevlig mix av artiklar om öl som måltidsdryck, ölprovningstips, hembryggning, ölfakta och så ett mittuppslag om Skebo. Nivån tror jag är alldeles lagom för ströläsaren som är lite småintresserad av öl. Visst finns det några småsaker man kan anmärka på rent faktamässigt men inget som känns jätteallvarligt. För den inbitne ölnörden är framförallt reportaget om Skebo trevligt och så kan man alltid hoppas på att få alla rätt (utan att fuska) i deras ölnördsquiz.

Tyvärr har bilagan bara följt med i storstadsregionerna. Enligt redaktören berodde detta på att lönsamheten inte tillät utgivning i hela landet. Trots detta lyfter jag på hatten åt redaktionen och gläds åt att den goda ölkulturen fick en helt egen bilaga.

Kommande festligheter i huvudstaden

Stockholm is the place to be den närmsta veckan. Idag är det syttende mai vilket på Akkurat firas med buller och bång genom både tap takeover och middag med Nögne Ö och bryggmästaren Kjetil Jikiun. Imorgon är det nypremiär för Soleil de Minuit från Cantillon, en hjortronlambic som bryggdes exklusivt för Akkurat i slutet av 90-talet och som nu återkommer. Flaskorna kommer finnas tillgängliga från öppningsdags (kl 15.00) imorgon lördag, alla är på 75 cl och kommer under premiärdagen att finnas till specialpriset 259 kr styck. Dessutom finns ett enda fat som kommer att öppnas kl 17.00. Räkna med att det kommer att gå åt snabbt!

Nästa vecka tar Oliver Twist över stafettpinnen med sitt 20-årsjubileum som varar hela veckan. Trollkarlar, fakirer, livemusik och annat tok blandas med en drös olika jubileumsbrygder och gamla rariteter under källaren. Nynäshamn har bryggt en vit IPA för jubileumsveckan och dessutom öppnas det enda tappade fatet av deras samarbetsöl med Dogfish Head, Arketyp, på torsdag. Nils Oscar bidrar med en Oaked Imperial Rye Fig Ale som OT-personalen varit med och bryggt, samt pilsnern ÜbergOTt. Från Brooklyn kommer Vortex IPA, från Magic Rock släpper man en OT Rocks och dessutom kommer det specialare från Skebo. Därtill öppnas ett gäng rätt speciella Stoneflaskor löpande under veckan. Har ni fått nog än? Nä, tänkte väl. Det kommer också massor av bryggarfolk under veckan och alldeles säkert många roliga och goda överraskningar.

Mitt i allt detta öppnar också Brewdog Bar Stockholm på onsdag.

Smakprov av min hemmagjorda cider

För ganska många veckor sen nu köpte jag ett gäng flaskor med äppelmust från IKEA och satte på jäsning med lite torrjäst av sorten US-05. För tre veckor sen buteljerades den och igår blev det dags för första provsmaket. Jag vet ärligt talat inte vad jag hade förväntat mig från början men i slutändan blev det inte så dumt.

Det var ett oroande svagt pys från flaskan när kapsylen åkte av men kolsyrenivån var där jag ville ha den, någonstans i trakterna kring medelstark. En läskande munkänsla men inte spritsig eller mousserande. Smaken drar åt det brittiska hållet med en del torra, vinösa drag men den är inte alls så extrem som en del brittiska cider jag smakat. De är dock ganska lätträknade så mina referensramar är förstås ganska snäva. Den är torr men inte snustorr och den lätta syran är behagligt uppfriskande.

Det hela påminner faktiskt lite om de "finare" varianterna av lågalkoholcider, fast torrare och med mer alkohol. Överlag är jag nöjd med karaktären. Problemet ligger i att smaken blir för tunn, särskilt i eftersmaken som blir rent av vattnig. Eftersom den ursprungliga musten inte heller hade någon särskilt kraftig smak kommer det inte som någon överraskning.

Häri ligger väl också det svåra med att göra cider hemma, nämligen att få tag på eller att själv lyckas tillverka bra must. Jag misstänker att en extra kick med äppeljuicekoncentrat, både i ursprungsmusten och som prima istället för sockerlag, åtminstone delvis hade löst det problemet. För att det ska bli lyckat med de experiment jag klurat lite på förut (torrhumla respektive lagra med ekkuber) ska det nog till en kraftigare grundsmak.

Slutsatsen är ändå att det är riktigt enkelt att göra en godkänd cider på egen hand samt att en bra must är a och o för ett bra slutresultat.

Sverige får ett renodlat ölmagasin - c/o Hops

Bild från Allt om Öl

Visst finns det ett svenskt whiskymagasin eller två som skriver om öl, och ofta gör det riktigt bra, men något ordentligt, renodlat ölmagasin har det inte riktigt funnits. Förrän nu. Pelle Stridh, känd från bl a Allt om Öl, gaddar ihop sig med mediabolaget Me and My Magazines och lanserar c/o Hops till sommaren.

Med full fokus på öl blir det ett välkommet tillskott i den tryckta svenska ölrapporteringen. Namnet till trots kommer det förstås inte bara att handla om humle. Istället utlovas en bred ölbevakning med något för alla som är intresserade av eller nyfikna på öl i alla dess former.

Jag har fått höra lite om vad som i grova drag kommer avhandlas i det första numret. Utan att avslöja något närmare vågar jag redan nu sticka ut hakan och säga att detta kommer bli något riktigt bra. Behöver du övertalas ytterligare? Kika in på Allt om Öl:s lilla "förhandstitt" med ett gäng "dummysidor", det vill säga bilder som ska visa lite hur tidningens design, utformning och upplägg ska se ut (utan att ha något riktigt innehåll). Ser det inte snyggt ut?

Första numret är inte långt bort i tiden och tills dess kan man följa c/o Hops på Facebook.