Annons

lördag 22 november 2014

Lagringsexperiment: Chimay Grande Réserve 2007


Den 5:e december släpps Chimay Blå, eller Grande Réserve som den också kallas, på storflaska. Ingenting jättespeciellt med det kan tyckas, om det inte vore för att det är flaskor från 2007. Något av en uppföljning på de tidigare släppen av småflaskor från 2006 alltså. Jag fick möjlighet att prova en av dessa godbitar och måste säga att storflaskan utvecklat sig riktigt fint på dessa 7 år.

Jag testade den här lagrade godbiten tillsammans med några vänner som var rörande överens om dess förträfflighet. Jämfört med småflaskorna från 2006 som släpptes lite tidigare i år skulle jag säga att den utvecklat de positiva sidorna på ungefär samma sätt men med mycket mindre påtagliga negativa effekter från åldern.

Kan storleken på flaskan verkligen spela någon roll? Flaska som flaska, eller? Nja, det är inte så säkert. Bland annat fås ett annat förhållande mellan volym öl och mängd luft i flaskan samt ett annat förhållande mellan storleken på jästsedimentets yta och volymen öl, vilket kan spela roll för hur ölet utvecklas över tid.

Smaken är riktigt rund och fin, utan att kännas dammig eller övermogen. Madeiratonerna är mycket försiktiga och väl integrerade med de andra smakerna. Plommon och toffee är framträdande men det är en oerhört nyansrik smak där man också finner toner av bland annat torkad frukt, nougat och mandelmassa.

Lägg en riktigt len och fin munkänsla, långt ifrån den färska Chimayens spritsiga framtoning, ovanpå det så har man en fantastisk öl. Det här är riktigt bra helt enkelt.

2280 flaskor släpps i T6-butikerna den 5:e december och den kommer då att kosta 159,90 kr. Samma procentuella prispåslag som när de lagrade småflaskorna släppts alltså. Bara det att i det här fallet känns det ännu mer värt.

Flaskan var ett varuprov

fredag 21 november 2014

Årets bästa julöl


Med en dryg månad kvar till jul har det blivit dags att titta djupare på julölen än bara snabbrecensionerna. Det har blivit dags att utse mina absoluta favoriter. Jag har valt ut mina toppöl till julbordet, glöggmyset och nedvarvningen efter en julstressig dag.

Till själva julbordet finns två väldigt ohotade vinnare. Oppigårds Winter Ale och Ölvisholt Jolabjor. Winter Ale har precis rätt blandning av maltighet för att stå upp mot julbordets läckerheter och humlighet för att fräscha upp gommen och reta aptiten lite till när man egentligen kände sig mätt. Jolabjor är med sin karamelliga och rökig smak den perfekta kompanjonen till allt kött på julbordet, och det brukar det ju inte råda någon brist på. Prova den särskilt till rökt fårfiol. Måste bara upplevas.

För glöggmyset plockar man såklart fram en Liefmans Glühkriek, som i sin storflaska är utmärkt att plocka fram och dela med sig av. Oavsett om du serverar den varm eller kall blir den garanterat en konversationsstartare och kanske en omvändare också om det är någon i sällskapet som "inte gillar öl".

När det blivit dags att varva ner efter en julstressig dag finns det ett helt gäng godsaker att välja på, lite beroende på vilket humör man är på. Är man mer inne på knäckkväll är det Great Divide Hibernation man plockar fram, en klassiker som har sitt bästa år på länge. Sällsynt klockren! Ska det till något lite mörkare går man på Sigtuna Midvinterblot som också hittat toppformen i år och dessutom är riktigt prisvärd.

Till sist tre favoriter bland de allra mörkaste, som ändå lyser upp i juletider. För godisråttan passar kanske S:t Eriks Orange allra bäst, en imperial porter som kort och gott smakar som apelsinchoklad. Mycket juligt utan att börja smaka som pepparkaksdeg och framförallt mycket gott. Ska det till lite humle även i mörkret löser Mohawk Blizzard den biffen, med en komposition som snarast liknar en mjuk svart-IPA. Och så förstås Dugges Christmas Idjit, som med en mycket lyxig chokladton och många nyanser kanske är den ultimata unna-sig-själv-en-lugn-stund-julölen.

Har ni några andra favoriter bland julölen?

torsdag 20 november 2014

Första kontakten med Rocket Brewing


Rocket Brewing öppnade i Köpenhamn tidigare i år med bland annat Thomas Schön, en av Mikkellers tidigare profiler, bakom rodret. De har hunnit släppa några öl redan, varav de flesta gjordes särskilt för De Molens festival Borefts. Två som faktiskt kommit ut i handeln är Zaccharine Barley Wine och Total Eclipse Oatmeal Stout, så låt oss ta en närmare titt på denna raketduo.

Zaccharine klockar in på, för att benämnas som barley wine, ganska beskedliga 7,7 %. Det får en möjlig förklaring i smaken, som är mycket söt. Det är lätt att misstänka att den här inte jäste ut riktigt så långt som tänkt och därför fick mer restsötma och lägre alkoholhalt än planerat. Doften ger fruktiga belgovibbar tillsammans med toffeetoner och ett lätt alkoholstick.

Smaken är först och främst söt och estrigt fruktig, följt av toffeetoner och avslutar i en sirapssötma. Namnet Zaccharine är väl valt för det är verkligen riktigt, riktigt sött. Jag brukar inte ha problem med söta öl men i det här fallet får till och med gottegrisen i mig nog av socker.

Vidare till Total Eclipse som på 8,8 % närmast får ses som en imperial stout. Ingen sockerlagssötma här inte, snarare än torr rostad smak som hjälper till att skölja bort de sista resterna av sirapssmak från föregående öl.

Visst känns det att den är brygd med havre men samtidigt är den så pass rostad i smaken att den inte riktigt får den där mjukheten i munkänslan utan blir lite småkärv. En stout med lite riv är ju gott förstås, bara inte vad jag väntade mig från en oatmeal stout. Utöver det finns lätta toner av choklad och bränt socker samt lite kaffe. Till sist en torr, rostat besk avslutning. Not bad.

Väldigt blandat kvalitet inom den här duon alltså. Jag har ändå en förnimmelse om att det här bryggeriet kommer att bli intressant att följa framöver.

onsdag 19 november 2014

All In Beer Fest i backspegeln


Med några dagars tid att smälta intrycken från en fantastisk helg i Göteborg är det dags att se tillbaka på All In Beer Fest. Nya lokaler, ny uppdelning av festivalpassen, nya och gamla utställare och fler besökare. Några saker att jobba på finns det allt, men allt som allt en helt otroligt härlig festival.

Två stora skillnader mot förra året är lokalen och antalet människor. Årets lokal var helt enkelt inte lika mysig (om än väldigt funktionell) som förra årets och med ett större antal besökare var det också mer trängsel i år. Med de två halvnegativa aspekterna avklarade kan vi gå vidare till allt som var bra.

Grym öl, för det första. Jag har sammanställt min favoriter här men ärligt talat var det väldigt få öl som inte var mycket bra. En standardfråga när man pratar med någon på ölfestival är "har du provat något gott då?". Mitt standardsvar under hela festivalen var "ja, i stort sett allt". Ett undantag var Sahtipajas lambic med röda vinbär som smakade alltför mycket ättiksyra. Deras Rött men inte sött var däremot fin. Utöver genomgående hög ölkvalitet bjöds det på mycket nytt också för oss som gillar sånt och särskilt kul var Brewski.

Marcus Hjalmarsson, som är huvudmannen bakom Brewski, hör till bryggarsveriges mest sympatiska människor och resten av teamet är också ett jäkla trevligt gäng. Så när de nu presenterade sina första öl, de allra första batcherna som de bryggt på stor skala faktiskt, från sitt nybyggda bryggeri var det väldigt glädjande att de smakade riktigt bra. Inte bland festivalens allra bästa öl, men när de första storskaliga batcherna smakar så här bra ser man verkligen framemot deras öl när de fått finjustera in sig på bryggningarna.

Malmös öl med durianfrukt är också något man minns från helgen. Det var nämligen bland det äckligaste jag luktat på i ölväg utan att det gått fel i bryggningen. Durian luktar nämligen riktigt illa, men smakar bra. Den effekten fördes över på ölen som smakade behagligt citrussyrligt och lite sådär mysigt småfruktigt. Den blandningen av doft och smak var något klurig att få ihop för de stackars hjärncellerna och var verkligen en ölupplevelse utöver det vanliga.

Utöver ovan nämnda provade jag mycket bra öl från Brekeriet, Sad Robot, O/O, Stigberget, Beerbliotek, Lervig, Cigar City, All In, Green Tower, Mohawk, CAP, Croocked Moon, Flying Couch, Spybrew, Dugges, J Wakefield, Poppels och Rådanäs, och då har jag ändå garanterat glömt någon. Det var helt enkelt en fest för alla smaklökar.

Själva festivalens pollettsystem är också mycket smidigt då man aldrig behöver krångla med växel vid köp av smakprov. En pollett ger ett smakprov, punkt. Enkelt och snabbt för både personal och besökare. På matmenyn fanns tre olika alternativ, jämfört med förra årets två. Det jag provade smakade bra men det har varit lite mixade åsikter om maten.

Lite synd var det att inte riktigt alla öl som annonserats inte kopplades på, då vissa bryggerier bytte öl allt eftersom ölen tog slut snarare än att byta mellan varje pass oavsett om det var slut i faten eller inte. Det var nog egentligen inte sååå många annonserade öl som inte blev påkopplade, men för de som spanat in sig på någon av dem och aldrig fick chansen att prova dem var det förstås riktigt tråkigt.

En ljuspunkt för framtiden är att de planerar att återgå till förra årets grymma lokaler. Där var det visst upptaget i år men förhoppningsvis hinner de knipa dem i tid till nästa gång. Får de över lika grymma bryggare med lika grymma öl som i år är succén given. Ärligt talat var det en succé i år också. Och förra året.

PS. Jag har även rapporterat en del från festivalen på cohops.se. Utöver ovan länkade lista över favoriter finns även en intervju med All In-Victor och artikeln Nördarnas fest på All In Beer Fest.

tisdag 18 november 2014

Systembolagets lanseringsplan höst 2015

Medan släpp av julöl, exklusiva nyheter, fasta sortimentsnyheter och lokala öl varvar varandra tar vi en titt fram i tiden och kollar på vad Systembolaget planerar att släppa för typer av öl nästa höst. Dags att kika närmare på lanseringsplanen alltså. I september nästa år kan vi se framemot craftlager på burk, tysk dubbelbock och öl med svenska smaker.

Nedanstående lista är alltså de typer av öl som Systembolaget vill lansera i sitt fasta sortiment under nästa höst (septemberlanseringen), enligt deras lanseringsplan för 2015. Leverantörerna kommer sedan få mer detaljerade offerter för de olika lanseringarna.

I den tidigare artikeln med lanseringsplanen för våren 2015 har jag nu lagt in de öl som preliminärt kommer att släppas på de olika positionerna för att konkretisera dessa något luddiga listningar. Den artikeln hittar ni här.

[Segment - ursprung - kommentar - uppskattat antal butiker - uppskattad halvårsvolym]

Lager burk (liten) - Storbritannien, Norden, USA - Craftlager - 220 - 120 000
Lager burk (stor) - ospec. ursprung - Ekologisk, köps in via kundpanel - 326 - 230 000
Lager flaska - Tjeckien, Slovakien - Lägre alkoholhalt, 3,6-3,9 %, lager - 220 - 120 000
Lager flaska - Finland, Baltikum, Polen - ingen beskrivning - 346 - 150 000
Lager flaska - Sverige - Craft - 31 - 15 000
Mörk lager flaska - Tyskland - Dubbelbock - 90 - 5 000
Mörk lager flaska - Sverige, Tyskland - ingen beskrivning - 365 - 50 000
Ale flaska - Sverige - Craft, svenska smaker - 31 - 5 000
Ale flaska - Belgien - Traditionell stil - 200 - 35 000
Porter/stout - ospec. ursprung - Burk - 130 - 15 000
Öl flaska 750 ml - ospec. ursprung - Mörk ale, sharing bottle - 130 - 6 000
Övrig öl - Tjeckien - Mixpack - 404 - 25 000