Bland septembers 31 nyheter i det lokala sortimentet är det mer än var tredje som håller hög kvalitet, vilket är en ovanligt hög andel. Jag har hittat tre maltiga, fyra humliga, fyra rostade och så en spännande liten suring som är klart värda att testa. Låt mig presentera mina favoriter ur det lokala septembersläppet.

Värmdö Bryggeri fortsätter sin serie Skärgårdsprojekt med en öl som är syrad med en bakteriekultur som är odlar från filmjölk och som sedan har fått jäsa med lingon. Det här funkar faktiskt riktigt bra, med fin balans mellan syran och bärens strävhet och lätta beska.

De tre maltiga skapelserna kommer från Nils Oscar och Eskilstuna Ölkultur, och ingen av dem är egentligen några nyheter utan är öl som funnits ett tag. Nils Oscar Celebration Ale är en riktigt bra barley wine, Eskilstuna Torshälla Dubbelbock prickar in den lite tyngre typen av dubbelbock mycket snyggt och Nils Oscar Pandemonium är en snygg, ren och maltig scotch ale. Alla rekommenderas när man behöver sig en dos av maltigt matig öl.


Stigbergets fortsätter övertyga med sina humliga öl och släpper nu Bygg Bärs, en IPL med Kohatu och Mosaic som är riktig smaskig och hör hemma i den lite lättare änden av spektrumet. South Side har klämt ur sig en white IPA där jag är lite oklar över om de har använt mandariner eller om det kan vara humlesorten Bavaria Mandarina som föranleder dess namn, Mmmm....Mandarin, men klart är i vart fall att det är en välgjord vit-IPA med fin blandning av citrusdriven fruktighet och fruktiga estrar. West Coast fortsätter sin serie med singelhumlad DIPA och turen har kommit till Mosaic, som liksom de tidigare ölen i serien är mycket bra och låter humlen visa upp sig ordentligt. Mosaic har blivit mer dieslig och mindre melonig på senare skördar och det märks här, på både gott och ont. Den fjärde av de humledrivna ölen behöver kanske ingen större presentation, det är nämligen Omnipollo Fatamorgana som nu bryggts hos Dugges och därmed får komma med i lokala sortimentet.


Bearded Rabbit fortsätter imponera, här med en skönt rostad imperial stout med mjuka chokladtoner. Stigbergets visar att de även hanterar porterstilen med sin Promenadporter som utsågs till bästa öl alla kategorier på En Öl & Whisky Mässa i Göteborg i våras. Till sist har vi två nya öl i Dugges serie Six Ways där samma grundstout har fått olika behandlingar, och här är det Cherry Wood som fått en tillsats av både körsbärsträ och körsbär, samt Rasberry Liqorice (sic) som förstås är en hallon-lakrits-variant. Cherry Wood har en fin träkaraktär med en lätt körsbärston, medan Rasberry Liqorice har massor av syrliga hallon och en touch av lakrits.

Här är alla öl som släpps i lokalsortimentet 1 september:
Värmdö Bryggeri Skärgårdsprojekt 003 - Fil the Lingonberry
31216, Värmdö, 33 cl, 29 kr, 3,6%

Helsingborgs Jubileumsöl
31168, Helsingborg, 33 cl, 22,40 kr, 4,5%

South Plains Golden Pilsner
31213, Malmö, 33 cl, 17,90 kr, 5%

Stigbergets Byggbärs India Pale Lager
31170, Göteborg, 33 cl, 29 kr, 4,7%

Åsalid Påverås A Pale Ale
31209, Falköping, 33 cl, 31,30 kr, 4,5%

Fors Baltzar Motala Irish Ale
31191, Motala, 33 cl, 22,50 kr, 5,5%

Alingsås Bryggeri Mjörns Guld
31178, Alingsås, 50 cl, 32,40 kr, 5%

Bergslagens Brygghus Portrait Mosaic Ale
31184, Smedjebacken, 33 cl, 24,90 kr, 5,2%

Möllys Mosaic Pale Ale
31193, Eskilstuna, 33 cl, 29,90 kr, 5,8%

Brewing Költur Parlez-Vous Francais? Farmhouse Ale
31185, Södertälje, 33 cl, 24,90 kr, 4,5%

Helsingborgs Bryggeri Evil Red
31166, Helsingborg, 33 cl, 22,20 kr, 5,5%

Fors Ekenäs Motala Brown Ale
31190, Motala, 33 cl, 22,50 kr, 5,5%

Åsalid Bestorp Brown Ale
31206, Falköping, 33 cl, 33,50 kr, 6%

PKLK Popular Demand IPA
31215, Tyresö, 33 cl, 31,90 kr, 6,3%

West Coast Monohop Series Mosaic Dipa
31207, Göteborg, 33 cl, 32 kr, 8,5%

Fors Borenshult Motala IPA
31192, Motala, 33 cl, 22,50 kr, 5%

Skeppsgossen The Bones IPA
31194, Karlskrona, 33 cl, 25,30 kr, 6,6%

Omnipollo Fatamorgana
31186, Härryda, 33 cl, 36,90 kr, 8%

Southside Brewing Mmm... Mandarin White IPA
31210, Skellefteå, 33 cl, 29,60 kr, 6,2%

Sälens Fjällbryggeri Black Rye IPA
31204, Malung-Sälen, 33 cl, 31,30 kr, 6,5%

Eskilstuna Ölkultur Torshälla Dubbelbock
31188, Eskilstuna, 33 cl, 27,50 kr, 7%

Nils Oscar Celebration Barley Wine
31212, Nyköping, 33 cl, 35,90 kr, 9,9%

Nils Oscar Pandemonium
31211, Nyköping, 33 cl, 23,90 kr, 7,4%

Stigbergets Promenadporter
31171, Göteborg, 33 cl, 24,90 kr, 5,5%

Fjäderholmarnas Östersjö Porter
31189, Stockholm, 33 cl, 32,80 kr, 6,5%

Chad Beer Dark Days Porter
31157, Svedala, 33 cl, 29,70 kr, 5,2%

Helsingborgs Bryggeri What if? Secret Stout
31167, Helsingborg, 33 cl, 36,80 kr, 9,5%

Bearded Rabbit Stubble Stout Imperial Stout
31183, Göteborg, 33 cl, 37,90 kr, 9,5%

Dugges Cherry Wood
31187, Härryda, cl, 33 cl, 49,70 kr, 9,5%

Dugges Rasberry Liqorice
31181, Härryda, 33 cl, 49,90 kr, 9,6%

Sundbybergs Köksbryggeri Lasse i gatan
31195, Sundbyberg, 37,5 cl, 65 kr, 9,2%


September bjuder på påfyllning i fasta sortimentet med bland annat Brekeriet samt återkomst för Aecht Schlenkerla Rauchbier Märzen, släpp av oktoberfestölen och två småpartisläpp med en hel del godis. Eller vad sägs om öl som Bell's Expedition Stout, Stone RuinTen, Amager Lubricated Labrador och Cuvée van de Keizer? Här är listorna på alla fyra ölsläpp på Systembolaget i september.


1 SEPTEMBER FASTA SORTIMENTET
Aecht Schlenkerla Rauchbier Märzen, 1437, Tyskland, 50 cl, 26,90 kr, 5,1 %
Brekeriet Saison, 1448, Sverige, 33 cl, 29,70 kr, 6,5 %
Clown Shoes Crunkle Sam, 1621, USA, 35,5 cl, 29,90 kr, 11 %
Frejgatan Khartoum Stout, 1629, Sverige, 33 cl, 24,90 kr, 5,7 %
Karmeliten Bio-Bier, 1487, Tyskland, 33 cl, 14,90 kr, 5 %
Mikkeller Ambler, 11996, Int. märke, 33 cl, 16,90 kr, 0,3 %
Mountain Brews Hazy Lager, 1626, Österrike, 33 cl, 15,90 kr, 5,1 %
Nya Carnegiebryggeriet Fridens Ale, 1301, Sverige, 33 cl, 29,90 kr, 7,1 %
Pabst Blue Ribbon, 1641, USA, 35,5 cl (burk), 13,90 kr*, 4,5 %
Sigtuna Black Soil IPA, 1694, Sverige, 33 cl, 24,90 kr, 7,5 %
Skellefteå Backens Bästa Bitter, 1648, Sverige, 33 cl, 14,40 kr, 4,3 %
Skellefteå Backens Mild Ale, 1422, Sverige, 33 cl, 14,40 kr, 3,8 %
Störtebeker Roggen-Weizen, 1543, Tyskland, 33 cl, 17,90 kr, 5,4 %
Williams Caesar Augustus, 1521, Storbritannien, 33 cl (burk), 16,90 kr*, 4 %

1 SEPTEMBER OKTOBERFESTÖL
Grebbestad Oktoberfest, 11384, Sverige, 50 cl, 24,80 kr*, 5,7 %
Hofbräu München Oktoberfest, 11298, Tyskland, 50 cl, 20,90 kr, 6,3 %
Karmeliten Festbier, 11265, Tyskland, 50 cl, 21,90 kr, 5,5 %
Lakefront Oktoberfest Lager, 11308, USA, 35,5 cl, 20,90 kr, 5,8 %
Löwenbräu Oktoberfestbier, 11210, Tyskland, 50 cl, 21,90 kr, 6,1 %
Mariestads Oktoberfest, 11408, Sverige, 50 cl, 18,90 kr*, 5,8 %
Paulaner Hefe-Weissbier Non Alcoholic, 1965, Tyskland, 50 cl, 22,50 kr, 0,5 %
S:t Eriks Oktoberfest Helles Organic, 11233, Sverige, 33 cl, 20,90 kr, 5,6 %
Saimaan Juomatehdas Brewers Special Oktoberfest, 11843, Finland, 33 cl, 19,70 kr, 6,8 %
Samuel Adams Octoberfest, 11261, USA, 35,5 cl, 20,90 kr, 5,5 %
Spaten Oktoberfestbier, 11281, Tyskland, 50 cl, 21,90 kr, 5,9 %
Zoller-Hof Festbier, 11346, Tyskland, 50 cl, 22,50 kr, 5,3 %

2 SEPTEMBER SMÅ PARTIER
T5
Bell's Expedition Stout, 11810, USA, 35,5 cl, 59,90 kr, 10,5 % - 11520 st
Brewski/18th Street Nightmare On 18th Street, 11602, Sverige/USA, 33 cl, 37 kr, 6 % - 12960 st
Brewski Mango DIPA, 11614, Sverige, 33 cl, 49,90 kr, 8 % - 9072 st
Fuller's Past Master 1926 Oatmeal Porter, 11280, Storbritannien, 50 cl, 39,90 kr, 7,8 % - 15000 st
Gouden Carolus Cuvée Van De Keizer, 14005, Belgien, 75 cl, 115 kr, 11 % - 7380 st
Lagunitas Aunt Sally, 11821, USA, 35,5 cl, 26,90 kr, 5,7 % - 24192 st

T6
Brekeriet/B Nektar Be My Honey, 11817, Sverige/USA, 33 cl, 42,90 kr, 9 % - 4752 st
Eskilstuna Södvik Säsong, 11291, Sverige, 33 cl, 33,30 kr, 6,5 % - 3500 st
Ritterguts Gose, 11943, Tyskland, 50 cl, 38,60 kr, 4,7 % - 4400 st
Toccalmatto Dr Caligari, 11426, Italien, 33 cl, 34,90 kr, 6,3 % - 3024 st

T7
Boulevard Smokestack Seris Imperial Stout X Coconut, 11325, USA, 75 cl, 169 kr, 11 % - 576 st

16 SEPTEMBER SMÅ PARTIER
T5
Amager Lubricated Labrador DIPA, 11678, Danmark, 50 cl, 55,90 kr, 8,5 % - 8400 st
Birra Del Borgo Stelle & Strisce, 11965, Italien, 33 cl, 29,90 kr, 5,7 % - 13512 st
Kinn Skodehav, 11798, Norge, 75 cl, 59,90 kr, 6,5 % - 7800 st
Lagunitas Wilco Tango Foxtrot, 11887, USA, 65 cl, 69 kr, 7,9 % - 10200 st
Nils Oscar Vinjak Barrel Old Ale, 11701, Sverige, 33 cl, 49,90 kr, 8,2 % - 9000 st
North Coast Old Stock 2016, 11638, USA, 35,5 cl, 41,90 kr, 11,8 % - 11000 st
S:t Eriks Kocklandslager, 11708, Sverige, 33 cl, 21,90 kr, 5,2 % - 16000 st
Stigbergets Business As Usual IPA, 11473, Sverige, 33 cl, 34,90 kr, 7 % - 15000 st

T6
Brekeriet Hallon, 11899, Sverige, 33 cl, 44,90 kr, 6 % - 4752 st
Brussels Beer Project Babylone, 11283, Belgien, 33 cl, 29,80 kr, 7 % - 3456 st
Buxton Extra Porter, 11349, Storbritannien, 33 cl, 39,90 kr, 7,4 % - 3888 st
De La Senne Saison De Meyboom, 11478, Belgien, 33 cl, 33 kr, 5,5 % - 3456 st
Dupont Moinette Biologique, 11466, Belgien, 75 cl, 73 kr, 7,5 % - 1980 st
West Coast/Ghost Brewing Midnight Oil, 11288, Sverige/Danmark, 33 cl, 39,90 kr, 12,7 % - 3240 st

T7
Avery Uncle Jacob's Stout, 11643, USA, 35,5 cl, 123,20 kr, 17,1 % - 1728 st
Schneider Aventinus Vintage, 11706, Tyskland, 50 cl, 59,90 kr, 8,2 % - 1600 st
Stone Imperial Russian Stout, 11418, USA, 65 cl, 99,90 kr, 10,8 % - 864 st
Stone Mocha IPA, 11826, USA, 35,5 cl, 39,90 kr, 9 % - 1680 st
Stone RuinTen Triple IPA, 11609, USA, 65 cl, 99,90 kr, 10,8 % - 1740 st

Under CBC träffades bryggarna från svenska Tempel och amerikanska Tired Hands, Arvid och Jean, vilket resulterade i att de kort därefter bryggde en öl ihop vid Jeans besök i Sverige för ett event på Omnipollos Hatt. Nu är den ölen klar och väntas släppas på Systembolaget under hösten. Den har redan serverats på en ölfestival och kommer säkert dyka upp på fler där Tempel medverkar. Här är en recension av deras skapelse.

Ölet är bryggt med vete som växt på åkrarna runt om Tempel Brygghus nuvarande lokal och med maskrosor som Arvid och Jean plockade vid husknuten. Det var också tänkt att ölet skulle innehålla honung från lokala biodlare men man beslöt sig för att skippa honungen då ölet jäste ut så bra. Den är jäst med en mix av de två bryggeriernas huskulturer, den ena tillsatt i början och den andra mot slutet av jäsningen.

Det här är en öl med riktigt intressant smak, där maskrosorna ger en trevlig touch men det händer mycket mer i smaken än så. Det är syrligt, med vetens lätthet och en komplex sammansättning av smakämnen från jäsningen där man hittar en del typiska saisonsmaker men som tillsammans med det syrliga blir något helt annat. Det erbjuder lite mer utmaning för smaklökarna än moderna standardsuringar och närmar sig de höjder som exempelvis Side Project når. Det här är ett praktexempel på hur intressant en öl kan bli när den får jäsa med en bra blandkultur.

Framåt avslutningen blir syran lite för stark för min smak och det hade varit bättre drickbarhet med ett uns mindre syrlighet samt en lätt mjuk beska istället för den mycket låga beskan den har. Det här är små invändningar, och för en öl som bara bryggts en gång är det imponerande hur bra de har lyckats.

Närmaste chansen att testa Fell Voices lär bli på Brewskival i Helsingborg nästa helg, dit Tempel knep en av de sista utställarplatserna.



Omnipollo har sen en tid tillbaka satsat på den exklusivare sektionen på folkölshyllorna med en samling syrliga fruktöl i de övre prisklasserna samt en något mer folkligt prissatt humlebomb. Sent omsider har jag fått tillfälle att testa fyra av deras fem folköl och lustigt nog är det de två billigare som jag gillar bäst. 

Jag gillar starkt ordet fruktade, det passar utmärkt in bland all hittepåsvenska som används för att beskriva olika företeelser i ölvärlden samtidigt som det ju egentligen också betyder något annat. Underbart. I det här fallet är det bara frukttillsatsen jag syftar på, de här ölen är inget att vara rädd för. Fast frågar du plånboken så fruktar den nog att du ska gilla dem alltför mycket.

Omnipollo har (åtminstone) fyra olika folköl med frukt i varav jag fick tag på tre. Bianca Blueberry Lassi Gose fanns nämligen inte på det ICA där jag köpte Bianca Mango Lassi Gose, Bianca Raspberry Lassi Gose och så Magic #3.5 Pineapple Gose. Allihopa är alltså olika varianter på stilen gose, som traditionellt egentligen inte innehåller någon frukt utan kryddas med koriander och bryggs på vatten med högre salthalt än vad som annars är brukligt. Den som vill läsa mer om traditionell gose kan göra det här, och sedan prova Ritterguts Gose som släpps på Systembolaget under hösten.

Min favorit av de tre provade folkfruktgosevarianterna från Omnipollo är utan tvekan Magic #3.5. Den lätta sältan sitter som ett smäck och lyfter fram den milda fruktigheten med tydliga drag av ananas utan att för den sakens skull vara dominerad av densamma. Riktigt bra, och något jag förstås borde ha tipsat om innan sommarvärmen försvann. Nåja, kommer det en indiansommar har ni här ett bra tips på törstsläckare med låg alkoholhalt.

Även de två ölen i Bianca-serien är mycket lättdruckna och fräscha. Dessa är gjorda med bl a laktos för att efterlikna just lassi, en yoghurtbaserad indisk dryck. Mangovarianten är den bättre av de två i mitt tycke, medan den med hallon inte riktigt funkade. Fräschören i hallonen kom liksom inte fram och smakbilden är grumlig. Mangon kommerdäremot  fram bättre och ger en pigg fruktsmak.

Bianca-ölen är också betydligt dyrare, på 34,90 kr vardera medan ananasgosen bara kostade 26,90 kr på ICA Kvantum här i Uppsala. Det senare tycker jag är fullt rimligt med tanke på kvaliteten, men trettiofem spänn för en fruktfolkis som inte når upp i det smakmässiga toppskikten är lite väl mycket för min del.

Omnipollos enda folköl utan frukt, Arzachel, är ytterligare två kronor billigare och är också att rekommendera. Denna folköl är nämligen humlad gjord för att smaka som en DIPA och lyckas riktigt bra med det. Tunnare i kroppen förstås, men med ruskigt fin humleprofil. Toppklass!

Uppsalatraktens nyaste bryggeri, och stans enda bryggpub, slog upp portarna i våras och är i matväg att betrakta som en gastropub. Nu har de haft hela sommaren på sig att få in rutinerna vilket innebär att det var tid för mig att gå dit och se vad de faktiskt går för. Givet storleken och åldern på bryggeriet var ölen klart imponerande, samtidigt som maten var klart bättre än vanligt pubkäk.

Efter att på Uppsala Beer & Whisky Festival ha provat några av deras recept som bryggdes annorstädes var förväntningarna blandade då det den gången bjöds på både högt och lite halvlågt. Så mycket mer än så hade jag inte att gå på och därför var förväntningarna svåra att sätta inför besöket. Jag skulle dock inte behöva bli besviken.

Direkt när jag kommer in i lokalen blir jag välkomnad av en i personalen och på de få meter jag går till mitt bord hinner tre till ur personalen hälsa glatt. Medan jag inväntar mitt sällskap beställer jag in deras provbricka för att prova mig igenom deras sex olika egenbryggda öl. Utbudet roterar en del och för tillfället är det två ljusa lager, två bitter och två IPA som serveras. 

Ölen serveras direkt från kombitankarna, vilket är praktiskt för dem och charmigt för mig. All bryggarutrustning är inklämt i ett litet rum bakom baren där de brygger sina öl på ett 200-litersbryggverk. Trots den lilla skalan har man sett till att investera i mantlade kombitankar med individuell temperaturkontroll.


Sommarlagern är, som man säger på utrikiska, non-offensive. Inga felsmaker, men å andra sidan rätt tråkig. Något bättre variant av en stor stark och man förstår att det här är en öl som gått bra på deras uteservering under sommaren, men när augustiregnet smattrar ner utanför de stora fönstren tappar den sin rätta miljö. H W Södermans Pilsner har mer tryck i smakerna med lätt smörkolaton, nyanserad malt och finstämd humlearom men en liten eftersmak av salmiak drar ner ett annars gott betyg.

Deras Best Bitter är både felfri och intressant med den stiltypiska tonen av hårda fruktkarameller, men ännu bättre blir det med deras ESB, Sjuhelvetes Ale, som bjuder på rostade nötter och marmeladtoner i en bred smakbild. Jag är imponerad!


Förrätterna anländer och jag fortsätter imponeras. Kantarellmackan med friterad svål är riktig mumsig. Åtminstone när man får med kantarell och svål i samma tugga, på egen hand behöver svampen nämligen lite mer salt men det är förstås där den salta svålen kommer in i bilden. Det här bräcks dock av den gravade hjorten som är helt fantastiskt god i all sin enkelhet. Det kostar visserligen som en enklare varmrätt men man får mycket kvalitet för pengarna. 


Jag provar vidare bland ölen i väntan på varmrätten. Först en Simcoe & Galaxy IPA med skönt fruktig humlighet men även här en störande liten touch av salmiak i eftersmaken. Det glöms snabbt bort när jag provar deras samarbetsöl med Stewart Brewing, en råg-IPA vid namn Rye Aye PA. Andra bryggeriers råg-IPA tenderar att vara mycket råg och lite mindre humle än en vanlig IPA men här har man fläskat på med humlen. Riktigt bra kombination av kryddig råg och fruktig humle.


Det slutar med att jag beställer in en Sjuhelvetes Ale till min fläsksida medan min sambo tar en Rye Aye PA. Min nötiga ale är som gjord för fläsket. Anrättningen är betydligt mindre elegant än förrätterna, istället är den mer rejäl och rustik och inte desto mindre god. Vi rundar av med efterrätter, en Söt och en Salt, vilket översätts till tre varianter på jordgubbar med vit chokladmousse samt brynt-smör-emulsion med vaniljglass, havredravssmul och bacon(!). Här är elegansen tillbaka, kanske till priset att det är något små portioner men som alla ölnördar säkert håller med om går kvalitet före kvantitet.


Efter middagen får vi en "rundtur" i bryggeriet. Fnuttarna sätter jag dit eftersom bryggeriet är i ett rum på uppskattningsvis 10 kvadratmeter och att man därför inte går runt på någon tur, utan ställer sig mitt i rummet och kikar på grejerna. Vi får prova lite öl som nästan är färdiga, där en svart-IPA, eller Cascadian Dark Ale som de väljer att kalla det för, står ut som det mest imponerande med ett riktigt bra möte mellan humle och mörkare malttoner.


När vi sen cyklar hem har det slutat regna, så kvällen slipper bli alltför blöt.

Imorgon är det dags för ölsläpp igen och bland ölen som endast släpps i vinkällarbutikerna finns två riktigt tunga skapelser från danska Midtfyns. Dessa fanns inte med på ölskribentprovningen och därmed var de inte heller med i snabbrecensionerna inför morgondagens släpp men nu har jag fått tillfälle att prova dessa två romfatlagrade öl; ett barley wine och en imperial stout. 

Båda ölen är lagrade på romfat och är ett samarbete mellan Midtfyn och en dansk romimportör vid namn 1423 (för er som undrar varför dessa siffror syns på etiketterna) som ordnat fram romfaten. Barley Wine Caroni Barrel Edition är som hörs på namnet lagrat på fat från den sedan flera år tillbaka nedlagda romdestilleriet Caroni. Mer specifikt är det ett "single cask" romfat som innehöll Caroni 1993. Caroni låg på Trinidad och gjorde en särskilt typ av stark rom, på engelska kallad puncheon, på 75 %. Även om destilleriet inte längre är verksamt kan man faktiskt köpa rom från Caroni genom Systembolaget. Men var beredd på att hosta upp omkring tusingen för en flaska, plus ytterligare en femhundring för de något exklusivare sorterna.

Ölet i sig ligger på 12,5 % och efter lagring på fat som innehållit så stark sprit är det ingen överraskning att det är en aning hett och eldigt, men det är inte alls så starkt som man skulle kunna tro. Här blandar sig ölets kola- och fudgetoner vackert med den eldigt fruktiga romen. Några månaders vila, eller kanske till och med något års, skadar nog inte men det finns samtidigt en charm i dess blandning av ungdomligt öl och ålderdomlig sprit.

Russian Imperial Stout Rum Barrel Edition är lagrad på flera olika fat, bland annat ett fat från Caroni, och klockar in på rediga 13,1 %. Här skapar mixen av den smått rökiga grundölen och de runda romsmakerna en fängslande smakbild som tål en ordentlig granskning. Det är eldigt och ungt även här, men också med mogna toner och en stor blandning av smaker. Det går ihop utan att bli för spretigt, men jag tror ändå att det kan löna sig att ge smakerna några månader att hitta varandra.

Det här är två öl att köpa nu och spara till vintern. De passar bäst in när snön faller utanför fönstret och man själv värmer sig med gott sällskap som delar på dessa tungviktare. Själva ölen kommer då också få några månader på sig att samla smakerna.
Churchill Arms har nu funnits i tre år i Uppsala vilket firades med pompa och ståt igår. Ägarna passade då också på att avslöja att de är på väg att utöka sin närvaro i Uppsala genom att öppna en ny bar som helt och hållet kommer riktas in på belgisk öl. Själva treårsfesten innehöll smakprov från den uppdaterade menyn liksom en taptakeover av Stockholm Brewing.

Mer om själva treårsfesten strax, men först mer om avslöjandet om att Churchill Arms öppnar en ny krog i Uppsala. De kommer att ta över Pipes of Scotlands gamla lokaler som ligger två kvarter bort på samma gata, S:t Olofsgatan, där de kommer skapa en pub vid namn Bierhuis som blir helt inriktat på det belgiska. Drygt tjugo kranar där en handfull kommer rotera medan resten blir fasta öl. Bland flaskorna satsas det hårt på storflaskor och på menyn blir det såklart också belgiskt, såsom musslor. Öppningen blir om allt går i lås i mitten av oktober. Förhoppningsvis kan vi återkomma med mer om det närmare öppningen.

Det är mycket på gång i ölsvängen i Uppsala nu. Förutom Churchills kommande belgosatsning är Bishops Arms på väg att öppna i anslutning till det Elite Hotel som byggs vid centralstationen, Dryck byggs ut och vid gamla Pub 19 kommer det också en ny bar. För mig känns Churchills Arms fortfarande nästan nytt trots att det alltså är tre år sedan som de slog upp portarna. 

På treårsjubileet firade de med bland annat en taptakeover av Stockholm Brewing, som å sin sida firar fem år i år. Jag var skeptisk till dem i början då deras första öl hade en del brister men de har spottat upp sig ordentligt över åren och är nu verkligen ett bryggeri att räkna med. Jag var visserligen inte så imponerad av deras IPA den här gången heller, även om den var fri från felsmaker, men de har fått fram riktigt bra öl i Hophound, Euro Pale Ale och såklart Hallon Sour.


Deras kommande folköl, en svagare variant på den utmärkta Saison d'Etre med en mindre justering av maltsammansättningen för att kompensera kroppen för den lägre alkoholen, imponerar också. Stockholm Brewing har blivit ett fint exempel på hur bra det kan gå för ett bryggeri trots en svajig start.

Churchill Arms passade också på att visa upp lite fingerfoodvarianter från sin uppdaterade meny. Kvar är de grymma kycklingvingarna, och den lilla steak-sandwich-munsbiten var också riktigt god. Fortfarande bra pubkäk alltså! Ska bli spännande att se hur de klarar av det belgiska köket. Vågar man hoppas på en riktigt bra stoofvlees?