Till helgen arrangeras tredje upplagan av Uppsala Beer & Whisky Festival. Med 74 utställare och ett sikte inställt på att närma sig 10000 besökare börjar de verkligen etablera sig som en av Sveriges största ölfestivaler. Låt oss ta en liten titt på vad vi kan vänta oss till helgen.

Alla 74 utställare har förstås inte med öl eller whisky att göra, det finns även lokalproducerad tonic, mjöd, bröd, kaffe, skäggprodukter, ost, vin och cigarrer, men det börjar verkligen bli en respektabel skara ölrelaterade utställare. Den som brukar gå på en ölmässa eller två om året lär känna igen många, men det finns också några man inte ser så ofta. Till de sistnämnda hör en handfull av de minsta bryggerierna så som Den Bryggande Holländaren, Sahlins Brygghus, Geflebockens Bryggeri och Sälens Fjällbryggeri.

Ett stalltips är att spana in den lokalt baserade importören Artesenal som tar in många belgiska godsaker, bland annat Abbaye Des Rocs och Verzet. Det här är också festivalen då Oppigårds har premiär för sin New Sweden IPA, en modern IPA i New England-stil. Det är alltså en vidareutveckling på Blue Tuesday IPA och New Day IPA som nu har spikats till en fast öl. 

Jag tror också att de lokala bryggerierna, så som Ångkvarn och Tempel, kommer bjuda upp till dans med lite roliga öl nu när det är festival på hemmaplan. Bland annat har Tempel hintat om en Merlotfatlagrad version av sin hallonsurstout Perdition.

Dessutom blir det Foodtrucksfestival, som är öppen för allmänheten, i samband med mässan med inte mindre än 10 olika foodtrucks på plats. Om du alltid har velat prova nitrokaffe har du chansen och de vegetariska alternativen ser ut att bli svårslagna i svenskt ölfestivalsammanhang.

Vi ses i vimlet!
Dagens stora nyhet i ölsverige är att Coppersmith's från Västerås förvärvar Uppsalabryggeriet Slottskällan för en icke angiven köpesumma. Slottskällan har genom åren haft flera olika ägare och går nu alltså vidare till Coppersmith's som uppger att de vill fortsätta driva Slottskällan i Uppsala, men att de under en övergångsperiod kommer att bryggas i Västerås.

Följande pressmeddelande har idag skickats ut exklusiv till c/o Hops och Portersteken:

"Ägarna till Coppersmith’s Brewery i Västerås och Slottskällans Bryggeri i Uppsala har under en längre tid fört diskussioner om en sammanslagning för att bygga ett starkare företag och möta den allt ökande konkurrensen. Nu står det klart att Coppersmith’s AB har förvärvat Gamla Slottskällans Bryggeri AB. För att göra övergången, den 1 mars, så smidig som möjligt kommer Anders Slotte vid Slottskällans Bryggeri att arbeta sida vid sida med Coppersmith’s ägare Petri Karhukorpi under en övergångsperiod.
Efter 20 år i samma lokaler har Slottskällans Bryggeri kommit till ett vägskäl: Antingen anpassa lokalerna till att motsvara dagens behov, eller flytta till en ny och mer ändamålsenlig lokal. Båda alternativen skulle innebära stora kostnader och ett längre produktionsstopp. Därför blir lösningen att initialt förlägga en del av produktionen hos Coppersmith’s nybyggda lokaler i Västerås. Ambitionen är att Slottskällans Bryggeri fortsätter att brygga öl i Uppsala, trots att en del av produktionen flyttas under en tid till Coppersmith’s lokaler.

Anders Slotte, avgående VD på Slottskällans Bryggeri: ”Jag är lycklig att det är just Coppersmith’s som tar över Slottskällan. Precis som vi är de ett mikrobryggeri med äkta passion för att skapa kvalitetsöl på ett hantverksmässigt sätt. De har dessutom investerat i en nybyggd lokal med helt ny utrustning, vilket är precis vad som behövs för Slottskällans fortsatta utveckling. Vi går helt enkelt in i en ny era nu, och det känns mycket bra för mig. Slottskällans Bryggeri startades år 1997, så i år firar vi 20 års jubileum.”

Petri Karhukorpi, VD på Coppersmith’s: ”Vi är givetvis väldigt måna om att inte tappa Slottskällans starka förankring i Uppsala. Så även om en del av produktionen initialt kommer att ske i Coppersmith’s lokaler, så planerar vi parallellt för hur vi kan nyetablera Slottskällans Bryggeri i Uppsala. Kanske blir det genom produktion i nya och mer ändamålsenliga lokaler. Eller som en levande bryggeripub för alla Uppsalabor.  Vi får se vad det blir, men självklart vill vi att Slottskällans hjärta fortsätter att slå lika starkt som tidigare i Uppsala. I och med att vi har investerat hårt i Västerås, kan vi garantera produktionen utan avbrott, vid eventuellt ombyggnation eller förflyttning av Slottskällans Bryggeri. Coppersmith’s är ett av snabbast växande bryggerier i Sverige. Det är mycket inspirerande för mig att kunna ta över ett så starkt varumärke och bryggeri som Slottskällan är, och se till att även det varumärket växer i framtiden”

Närmast på agendan för Slottskällans Bryggeri är att designa om det grafiska formspråket och givetvis att brygga nya spännande öl. Coppersmith’s och Slottskällans Bryggeri kommer även i fortsättningen vara två separata bryggerier, med en gemensam ledning, inköp och försäljningsorganisation."


Portersteken är Uppsalabaserad och jag ämnar följa utvecklingen av detta. Slottskällan har som sagt haft flera ägare genom åren. Om mitt minne inte sviker helt har det mellan grundarna, som innefattade Jonas H Andersson, och nuvarande ägaren Anders Slotte varit åtminstone två till ägare. Slottskällan har också så smått bytt skepnad genom åren men att Coppersmith's tar över lär leda till den största förändringen hittills och förhoppningsvis kan det ta in ett klassiskt svenskt märke, som var med och drev fram mikrobryggarrevolutionen i Sverige, in i den moderna eran av svenskt småbryggande.
Mars kommer att bjuda på en ny webblansering med öl från Firestone Walker, småpartilanseringar av bland annat Aecht Schlenkerla Fastenbier, Founder's KBS, Oskar Blues Barrel Aged Ten Fidy, årets GBG Beer Week-öl och De La Senne Zinnebir, samt påfyllning i fasta sortimentet med bland annat Brewski Pango IPA, Electric Nurse Dark Skull , Brekeriet Rhubarbe och Nya Carnegiebryggeriet 100W IPA. Här är listan över alla* öl som släpps i mars.

*Årets påsköl släpps också i mars, men dessa kommer att listas i en separat artikel.

1 MARS FASTA SORTIMENTET
Belhaven Intergalactic Lager, Modern lager, 1430, Storbritannien, 33 cl (burk), 17,90 kr*, 5 %
Brekeriet Rhubarbe, Saison, 1449, Sverige, 33 cl, 25,20 kr, 5 %
Camden Hells Lager, Dortmunder och helles,1302, Storbritannien, 33 cl, 16,90 kr, 4,6 %
Corona Extra, Internationell lager, 1598, Mexiko, 35,5 cl (burk), 15,90 kr*, 4,5 %
Das Pils, Pilsner - tysk stil, 1381, Tyskland, 50 cl (burk), 15,90 kr*, 4,8 %
Einbecker Ur-Bock Hell, Ljus bocköl, 1661, Tyskland, 33 cl, 18,20 kr, 6,5 %
Fürstenberg Premium Pilsener, Pilsner - tysk stil, 1325, Tyskland, 33 cl, 14,90 kr, 4,8 %
Grain d'Orge Glutenfri, Belgisk ljus ale, 1500, Frankrike, 33 cl (burk), 19,90 kr, 5,5 %
Kehrwieder ü.NN IPA Alkoholfrei, Alkoholfritt, 1978, Tyskland, 33 cl, 21,90 kr, 0,4 %
La Trappe Dubbel, Dubbel, 1639, Nederländerna, 33 cl, 29,20 kr, 7 %
Mohawk Anything Gose, Gose och lichtenhainer, 1220, Sverige, 33 cl, 25,10 kr, 3,8 %
Napa Smith Organic IPA, IPA, 1624, USA, 35,5 cl
Lammsbräu Dunkel, Dunkel, 1644, Tyskland, 33 cl, 16,80 kr, 5 %
McGargles Granny Mary's Red Ale, Irländsk ale, 1647, Irland, 33 cl, 18,10 kr, 4,4 %
Spendrups Bistro Lager, Pilsner - tysk stil, 1268, Sverige, 33 cl, 13,90 kr, 4,2 %
Stella Artois, Internationell lager, 11379, Belgien, 33 cl (burk), 14,90 kr*, 5 %
Troubadour Blond, Belgisk ljus ale, 1652, Belgien 33 cl, 24,90 kr, 6,5 %

1 MARS KVAL FRÅN BESTÄLLNINGSSORTIMENTET
Brewski Pango IPA, 30993, Sverige, 33 cl, 34,70 kr, 5,9 %
Electric Nurse Dark Skull, 31055, Sverige, 33 cl, 39,70 kr, 10,7 %
Gotlands Bryggeri Sleepy Bulldog Summer Pale Ale, 88173, Sverige, 33 cl, 20,80 kr, 5 %
Innis & Gunn Session IPA, 88053, Storbritannien, 33 cl (burk), 15,90 kr*, 4,6 %
Kona Big Wave, 89056, USA, 35,5 cl, 22 kr, 4,4 %
Norrlands Guld Export, 1412, Sverige, 50 cl, 12,90 kr*, 5,3 %
Nya Carnegiebryggeriet 100W IPA, 31059, Sverige, 33 cl, 26,90 kr, 6,8 %
Poppels Session IPA, 31006, Sverige, 33 cl, 19,90 kr, 4,2 %
Well's Banana Bread Beer, 89211, Storbritannien, 33 cl, 19,90 kr, 5,2 %

3 MARS SMÅ PARTIER
Aecht Schlenkerla Lent Fastenbier, Annan öl, 11668, Tyskland, 50 cl, 28,90 kr, 5,5 % - 12000 st
Dieu du Ciel Grande Noirceur, Imperial porter och stout, 11583, Kanada, 34,1 cl, 45,30 kr, 9 % - 3456 st
Dieu du Ciel Rigor Mortis, Abt och kvadrupel, 11550, Kanada, 34,1 cl, 45,30 kr, 10,5 % - 3456 st
Dieu du Ciel Solstice d'Hiver, Barley wine, 11582, Kanada, 34,1 cl, 46,30 kr, 10,2 % - 3456 st
Founder's KBS, Imperial porter och stout, 11636, USA, 35,5 cl, 70,50 kr, 11,9 % - 24000 st
Hanssens Oude Gueuze, Lambic - geuze, 11236, Belgien, 37,5 cl, 69 kr, 6 % - 6200 st
Innis & Gunn Kith & Kin Teeling Cask, Söt porter och stout, 11339, Storbritannien, 33 cl, 29,90 kr, 5,8 % - 36000 st
O/O Long Boil Barley Wine, Barley wine, 11456, Sverige, 33 cl, 50 kr, 10 % - 1500 st
Oskar Blues Barrel Aged Ten Fidy, Imperial orter och stout, 11244, USA, 56,8 cl (burk), 129,90 kr*, 12,9 % - 3312 st
Stigberget Muddle IPA, IPA, 11512, Sverige, 33 cl, 34,90 kr, 7 % - 18000 st
Stillwater Extra Dry Sake Style Saison, Saison, 11247, USA, 47,5 cl, 29,70 kr*, 4,2 % - 15000 st
Stockholm Brewing Nedward, Flamländsk röd och brun öl, 11654, Sverige, 37,5 cl, 95 kr, 7 % - 500 st
Stockholm Brewing Saison de Brett, Övrig syrlig öl, 11653, Sverige, 37,5 cl, 95 kr, 6 % - 500 st
To Öl Mr Pink, Berliner weisse, Int. märke, 33 cl, 37,90 kr, 4,5 % - 11856 st

16 MARS WEBBLANSERING
Firestone Walker Velvet Merkin, Imperial porter och stout, 14007, USA, 65 cl, 198 kr, 8,5 % - 137 st

17 MARS SMÅ PARTIER
Arrogant Brewing Little Bastard, Amber ale, 11564, Tyskland, 33 cl, 23,90 kr*, 4,7 % - 25000 st
Beerbliotek A Moment of Clarity GBG Beer Week Session IPA, Session IPA, 11637, Sverige, 33 cl, 25,90 kr*, 4,7 % - 15000 st
Boon Oude Geuze VAT 109, Lambic - geuze, 11750, Belgien, 37,5 cl, 109 kr, 8,25 % - 2200 st
Brygghuset Finn Wheat Blanc, Veteöl, 11692, Sverige, 33 cl, 24,90 kr, 5,7 % - 10000 st
Clown Shoes Arch Druid, Flamländsk röd och brun ale, 11591, USA, 65 cl, 99,90 kr, 9 % - 960 st
De La Senne Zinnebir, Belgisk ljus ale, 11463, Belgien, 33 cl, 28 kr, 5,8 % - 10000 st
Dugges/Wiper & True Twin Pines Double IPA, Imperial/Dubbel IPA, 11499, Sverige/Strobritannien, 33 cl, 35,90 kr, 8,8 % - 4000 st
Founder's Frootwood, Övrig öl, 11689, USA, 35,5 cl, 54,90 kr, 8 % - 3360 st
Haandbryggeriet Akevitt Porter, Imperial porter och stout, 11641, Norge, 33 cl, 39,90 kr, 7 % - 10404 st
Kees Caramel Fudge Stout, Imperial porter och stout, 11596, Nederländerna, 33 cl, 39,90 kr, 11,5 % - 1500 st
Midtfyns Russian Imperial Stout, Imperial porter och stout, 11625, 33 cl, 43,90 kr, 11 % - 2400 st
New Belgium Lips of Faith Anne-Françoise, Belgisk mörk ale, 11587, USA, 35,5 cl, 48,90 kr, 9,5 % - 4000 st
Ocean Extra Stout, Imperial porter och stout, 11213, Sverige, 33 cl, 34,90 kr, 7 % - 7000 st
Pohjala Must Kuld Colombia, Imperial porter och stout, 11599, Estland, 33 cl, 42,30 kr, 7,8 % - 10000 st
Trinity Seven Day Sour, Övrig syrlig öl, 11594, USA, 37,5 cl, 79,90 kr, 5 % - 588 st


Brugge Prestige är en belgisk hårdost som enbart görs med mjölk från maj månad och som lagras i minst 18 månader innan den säljs. Den är något söt och nötig med en ton av dulce de leche och lägre sälta än de alpina hårdostarna. Som de flesta belgiska ostar gör den sig utmärkt till öl och jag har testat den mot Westmalle Dubbel, Omnipollo Leon och Skebo Lantöl.

Med majs vårvärme kommer säsongens bästa gräsbete i Belgien och komjölken är då som allra bäst att göra ost på. Eftersom den bara görs på majmjölk är utbudet begränsat, men årligt återkommande. Smaken är härligt fyllig med toner av karamelliserad mjölk, nötter en mild fruktighet som ackompanjeras av en lätt sötma och mild sälta.

Det här är som gjort för att testa med en mörk belgare, vilket fick bli en Westmalle Dubbel som fått något år i källaren. Jag valde också en Skebo Lantöl och en Omnipollo Leon som var tänkt som två lite stramare alternativ med mer kontraster mot osten.

Westmallen var inte alls dum till osten. Just den här flaskan var kanske något år för gammal för att verkligen vara på topp men å andra sidan passade lagringstonerna ganska bra ihop med ostens smått karamelliserade toner. En bra början, men jag anade att det skulle kunna bli bättre med mer kontraster.

Mycket riktigt! Den friska Omnipollo Leon bröt av mot ostens fylliga smak på ett fint sätt, samtidigt som dess fruktighet hittade sina mötesplatser i osten. Skebo Lantöl kom istället med toner av toast som skapade ett möte som påminde om den bästa grillade ostmackan, samtidigt som de nötiga och lätt fruktiga tonerna mötte upp osten perfekt. De örtiga humletonerna skapade en väldigt bra avslutning som fräschade upp gommen på ett balanserat vis, och just det gjorde att det blev en på målsnöret bättre matchning än Leon vars humletoner blev lite för påträngande i sammanhanget.

Så en bitter av det kraftigare slaget visade sig vara det allra bästa att möta upp belgaren med. I sanning en smakfull kombo!

I torsdags släpptes Oude Gueuze au Carré, eller Oude Gueuze Squared, eller Oude Gueuze Kvadrat från Tilquin i en webblansering. Trots att man fick köpa max en flaska per person flög flaskorna iväg på någon sekund. För er som fick på tag på en flaska, och för er som kanske vill försöka få tag på den på annat vis kommer här en recension av ölet.

Tilquin Oude (Gueuze)² à l’Ancienne kom till av att flaskor av deras Oude Gueuze blev överkolsyrade, varpå man öppnade dem och hällde upp i fat igen för en andra fatlagringsperiod innan de buteljerades igen. Resultatet är en något starkare geuze som alltså, olikt andra geuze, har fått en mognadsperiod på fat efter blandningen. Det här hände första gången med flaskor från säsongerna 2011/12 och 2012/13, och sedan igen med flaskor från säsongen 2013/14 och det var nu den senare av dessa som släpptes i en webblansering i veckan.

Tilquin brygger inte själva utan köper vört från Boon, Lindemans, Girardin, Cantillon och Timmermans (dock köpte de inte vört från Timmermans på den tiden som lambicerna i denna öl kommer från) som sedan har fått jäsa och mogna till lambic på Tilquins egna fat för att sedan blandas till geuze eller till någon av deras fruktlambicer. Eftersom det här i grunden är deras vanliga geuze har den samma blandning av 1-, 2- och 3-årig lambic. 

Den har en livlig kolsyra som ger en fin mousse. Mycket elegant munkänsla! Smaken bjuder på klassisk Tilquin med citron, syrligt äpple, mild funk, hö och lätta ektoner men också en lätt vinös ton som jag inte tänkt på i deras vanliga geuze. Den är också mognare i smaken och har en mjukare och något lägre syra. Den högre alkoholen märks inte av som sådan däremot, även om det förstås påverkar de andra smakerna.

Det är en riktigt elegant geuze där de mjuka tonerna lyfter den och gör den till en riktig njutning att dricka. Polerad, men fortfarande med personlighet. Grattis till alla som hann beställa en flaska!



Det andra februarisläppet bjuder på något så ovanligt som en svensk ofiltrerad ljus lager i toppklass, när Nils Oscar släpper sin God Lager i ofiltrerad version. Och så kommer det massa annat gott förstås. Geuze, härliga belgiska saisons, humlebomber från Brewski och Modern Times samt ett gänga fina mörka kreationer. Alla snabbrecensioner inför släppet har vi här.

Med början vid det här släppet samarbetar Portersteken med systemizr.se där mina topprekommendationer markeras ut. Dessa gäller bara nyhetssläppen och endast från detta släpp och framåt.

[Namn]
[Stil, Art.nr., Ursprung, Volym, Pris, Alkoholhalt - Beställt antal]
[Mitt omdöme]
[Datummärkning (om det fanns någon läsbar på provflaskan)]


7 Fjell Andere Buskvekster
Berliner weisse, 11519, Norge, 33 cl, 32,50 kr, 4,7 % - 3780 st
Syrig med tydliga drag av yoghurt och krusbär, och en lätt humleton. Ganska nyanserad med vissa drag åt citron. Mycket lätt i smaken dock.

Nils Oscar God Lager Ofiltrerad
Dortmunder och helles, 11485, Sverige, 50 cl, 29,90 kr, 5,3 % - 20000 st
Fyllig doft och smak med nyanserade brödtoner, lätt fruktig ton och en fin kick med örtig humle. Avslutar med en lång, finstämd beska. Mycket smak och riktigt jäkla välbalanserat. Grymt bra bira! Ett släpp som jag ser väldigt mycket framemot och en öl som jag hoppas kommer bli tillgänglig fler gånger i denna ofiltrerade form.

Braukaunstkeller Bavarian Dry Hop Lager
Modern lager, 11539, Tyskland, 33 cl, 25,50 kr, 5,3 % - 12960 st
Mycket söt citrus i doften tillsammans med lättare drag av exotisk frukt och hö. Den må vara bayersk men humlesorterna är en blandning av moderna och klassiska. Samtidigt får de klassiska lagersmakerna också komma fram och det blir ett fint möte mellan det traditionella och det nya.
Bäst före: 17.11.2017

Blaugies La Vermontoise
Saison, 11445, Belgien, 75 cl, 74,90 kr, 6 % - 1980 st
Som vanligt lyckas Blaugies fint med att kombinera saisontraditioner med humlemoderniteter. Deras framgångsrecept är att låta humlingen vara ganska mild, så att citrustonerna blir ett komplement till smakerna från jäsningen istället för tvärtom. Väldigt mycket kolsyra dock, och det kan nog löna sig att hälla upp den så att man slår ut en del av den.
Bäst före: Utgången av 2018

Blaugies La Moneuse
Saison, 11480, Belgien, 75 cl, 77,90 kr, 8 % - 1980 st
En gyllene saison som fortfarande har de typiskt friska smakerna men där de något mörkare maltsorterna också för med sig toner av råsocker och torkad frukt. Tyngre och kraftigare. Nästan som en hybrid av en dubbel och en saison, men fortfarande med tonvikt på saison.
Bäst före: Utgången av 2019

Lost Abbey 10 Commandments
Belgisk mörk ale, 11479, USA, 75 cl, 128,90 kr, 10 % - 1344 st
Kraftigt och något sött men inte kladdigt, med mycket torkad frukt men också friska smakkomponenter och en tydlig kryddighet. Karamelltoner och lätt rostade smaker dyker också upp och det blir trots vissa friska smaker ändå lite för tungrott.

Boon Black Label Second Edition
Lambic - gueuze, 11440, Belgien, 75 cl, 99,90 kr, 6,4 % - 5000 st
Syrligt med mogna, finstämda smaker med toner av citron, äpple, lätt funk och en liten, lätt vaniljton. Avslutar med en lätt, torr beska.
Bäst före: 12.04.2036


Modern Times City of the Sun
IPA, 11410, USA, 47,3 cl, 34,90 kr*, 7,5 % - 5000 st
Fräscht fruktig med väldigt rena smaker. Fruktigheten har både exotisk frukt och drag av päron och aprikos. Bra beska på slutet.
Tappad: 11/17/16

Brewski Barbarian IPA
IPA, 11553, Sverige, 33 cl, 37,10 kr, 6 % - 18144 st
Djupt fruktig med dekadent syltiga toner av krusbär, mango och persika. Kakig maltsmak med en märkbar sötma och låg beska.
Bäst före: 16-11-2017

Brewdog Rye Hammer
IPA, 11595, Storbritannien, 33 cl, 27,20 kr*, 7,2 % - 21480 st
Försiktigt fruktig humleton med drag åt citrus. Rågen ger en liiiten kryddighet men märks inte av särskilt mycket egentligen. Ganska kraftig beska.
Bäst före: 10/12/17

Nynäshamn Smörpundet Porter
Torr porter och stout, 11203, Sverige, 25 cl, 27,90 kr, 5,9 % - 4000 st
Lätt bränt knäckebröd, bränt socker och torr karamell. Till en början torr och rostad, mot avslutningen lättas den upp av en sötma och mer kolasmaker.

Oskar Blues Hotbox Coffee Porter
Imperial porter och stout, 11256, USA, 35,5 cl, 41,90 kr*, 6,5 % - 9600 st
En tydlig men mild kaffeton tränger sig igenom de rostade smakerna av kakao och bränt socker. Kaffetonen är överraskande mjuk och len, men inte särskilt aromatisk.
Bäst före: 13/09/2017

Founder's Imperial Stout
Imperial porter och stout, 11441, USA, 35,5 cl, 40,30 kr, 10,5 % - 16800 st
Tung och välbalanserad stout med kraftiga men lena smaker. Rostade toner med bränt socker, mörk choklad, kaffe och kola. Härligt len munkänsla.

Amager La Santa Muerte
Imperial porter och stout, 11881, Danmark, 50 cl, 60,20 kr, 10 % - 8400 st
Tydligt rostade toner men också söta toner av honung och råsocker som gör smaken väldigt dekadent. Mixen av choklad, honung och kola gör den till en riktig efterrättsöl.
Bäst före: 10/2018

Flying Monkeys Chocolate Manifesto - flyttad till 7/4
Imperial porter och stout, 11237, Kanada, 75 cl, 139 kr, 10 % - 3456 st
En ren överdos av choklad och dessutom brygd med laktos som lyfter mjölkchokladigheten ännu mer. För egen del är det här lite för mycket av det goda och lite väl obalanserat, men det brukar ju finnas många som inte håller med om det när det gäller liknande öl.

Buxton Single Barrel Rain Shadow
Imperial porter och stout, 11238, Storbritannien, 33 cl, 72,90 kr, 12,2 % - 1500 st
Spritig doft. Smaken släpper fram fler toner även om spritigheten är något dominerande där också. Choklad, smörkola, vanilj och karamell. Skulle behöva lite tid för att lugna sig.

Har du funderat på vad en New-England-IPA egentligen är? Skillnaden på västkust- och östkust-IPA? Eller kanske var gränserna mellan IPA, dubbel-IPA och trippel-IPA går? Och uppfanns verkligen IPA för att man behövde en öl som överlevde resan till kolonierna i Indien? Låt oss reda ut IPAns historia och IPAns nutid.

IPA är en förkortning för india pale ale, ett namn som funnits sedan början av 1800-talet. IPAns historia daterar dock ända tillbaka till 1700-talets mitt. 1752 grundade George Hodgson sitt Bow Brewery i London och det tog inte lång tid innan han insåg vilken outnyttjad potential som fanns på den indiska marknaden. Hodgson utnyttjade bryggeriets närhet till Ostindiska Kompaniet och skapade sig goda kontakter med handelsskeppens officerare. Ostindiska Kompaniet var mest intresserade av att skeppa hem saker från orienten för att sälja i England. Som en förmån erbjöd de sina officerare plats i lastutrymmet på utresan för att bedriva egen handel. Hodgson lät dem köpa hans öl på krita så att de kunde segla till Indien, sälja ölen på plats och betala Hodgson först när de kom tillbaka. På så sätt byggde Hodgson närmast upp ett monopol på den indiska ölmarknaden. Mellan 1775 och 1800 femdubblades ölexporten till Indien och det mesta kom just från Bow Brewery.

Både före och efter Bows inträde exporterades flera olika typer av öl som kom fram till Indien i gott skick, men Bows pale ale blev särskilt populär. När Hodgson sedan började försämra villkoren för Ostindiska Kompaniet och deras officerare tröttnade de till slut och 1821 kontaktade en av kompaniets chefer, Campbell Marjoribanks, det Burtonbaserade bryggeriet Allsopp och bad dem kopiera Bows pale ale. Det tog några år men Allsopps öl tog över Bows position som det mest omtyckta ölet i Indien. Under tiden gav sig Bass, även de baserade i Burton, också in i leken och redan 1832 var deras öl det mest populära, med 40 % av den indiska marknaden. Det var också under den här tiden som man så smått började referera till ölen som india pale ale. Det första kända användandet av namnet kom 1828 i en indisk tidning, medan det dröjde till 1835 innan en engelsk tidning använde benämningen. Först 1837 nämner återförsäljarna det själva som india pale ale.

Även om det skedde en betydande utveckling av ölet i och med att Burtonbryggerierna trädde in i dess historia är det inte riktigt rätt att påstå att india pale ale var ett öl som utvecklades särskilt för att klara resan till Indien, vilket är en ganska populär variant på historien men som alltså är något av en myt. Snarare var det ett namn som applicerades på en typ av öl som blev populär i Indien.

IPA växte kraftigt i popularitet och nådde sin storhetstid mot slutet av 1800-talet då det bryggdes ofantliga mängder, framförallt i lilla Burton vars vatten var särskilt väl lämpat för stilen. På grund av flera olika mer eller mindre samverkande anledningar, så som det ljusa lagerölets frammarsch, diverse krig och att nykterhetsrörelser blev fashionabla, dog IPAn närmast ut på bara några årtionden.

Idag åtnjuter IPA återigen en stor popularitet, vilket har sitt ursprung i den amerikanska mikrobryggarrevolutionen. Redan 1975 bryggde Anchor Steam sin Liberty Ale för första gången, som med dagens måttstock är ganska milt humlad men som då var något helt nytt. Egentligen inte på grund av mängden humle utan på grund av den nya humlesorten Cascade i kombination med att man tagit till sig den engelska traditionen med torrhumling som ger mer uttryck för humlens aromer. Vissa menar att det här var den första amerikanska IPAn medan andra menar att det är en pale ale.

I början av 80-talet grundades Sierra Nevada, också de i Kalifornien, som också gjorde sin Pale Ale med Cascade-humlen. Den blev något av en urfader för de amerikanska humliga ölen och när de kort efter släppte sin säsongsöl Celebration Ale var det något som de flesta är överens om var den första amerikanska IPAn. Det var dock Yakima Brewing som var först bland de moderna amerikanska mikrobryggerierna att använda termen när de 1983 lanserade Grant's IPA.

I takt med att den amerikanska ölvärlden har utvecklats från ett fåtal mikrobryggerier till att husera dagens dryga 5000 bryggerier har också stilen IPA utvecklats och förgrenats. Till en början drevs utvecklingen av den amerikanska inställningen om att göra saker och ting större och starkare, samt en kamratlig branschanda som gick ut på att överträffa varandra. Tillsammans gjorde det att man tryckte i mer och mer humle i sin IPA. Idag är man ganska överens om att det var Vinnie Cilurzo, på den tiden på Blind Pig och numera ägare till det legendariska Russian River, samt John Maier på Rogue som på varsitt håll bryggde en DIPA under 1994. Vem som var först har de inte riktigt brytt sig om att reda ut, men det var dessa som var de första i stilen DIPA som helt enkelt är en något alkoholstarkare och ännu kraftigare humlade variant av IPA.

Med tiden har IPA i sig också utvecklats åt olika håll och det uppkom ganska fort en distinktion mellan hur man gjorde IPA på de amerikanska kusterna. IPA på östkusten blev mer maltig med mörkare, mer karamelliga maltsorter medan IPA på västkusten hade mer fokus på humlearomen. Nu har västkust-IPA gått ännu mer mot en kraftig humlearom, bland annat genom att dra ner på beskan. Samtidigt har många bryggerier i New England på norra östkusten börjat göra en väldigt grumlig IPA, ofta brygd med både havre och vete, som har en "saftigare" smak. Dessa är närmast en vidareutveckling av den moderna västkust-IPAn eftersom de bygger på att lyfta fram humlen, men det finns flera distinktioner. Förutom att det grumliga utseendet och den rundare smaken skiljer sig från västkust-IPAns klara utseende och torra, krispiga smak tenderar New England IPA att fokusera mer på humlesorter med tropiska fruktaromer medan västkust-IPA klassiskt har jobbar mer med en blandning av tropisk frukt, citrus, grapefrukt och tall. Alchemist Heady Topper kan ses som ett tidigt exempel på New England IPA men det är först med bryggerier som Trillium och Tree House som den här typen av IPA har fått ordentligt fotfäste och det är även åt det här hållet som öl som Stigberget GBG Beer Week IPA och O/O Narangi går. Men kom ihåg, det är inte en New England IPA bara för att det är grumligt.

På vägen hit har också stilar som svart-IPA, belgo-IPA, session-IPA med mera uppstått. Svart-IPA är den klart äldsta eftersom öl som följer dess anda fanns redan på 1800-talet under IPAns första guldålder, även om de inte kallades för svart-IPA då. Den första moderna varianten var Tartan IPA som bryggdes av Greg Noonan på Vermont Pub & Brewery kring 1989. Stilen har också kallats för Cascadian Dark Ale eftersom det blir en oxymoron att kalla en stil för svart och ljus samtidigt, men till slut verkar det ändå ha blivit svart-IPA som man stannat vid. Stilen har utvecklats allt mer bort från de bittra, brända smakerna för att maltsmakerna ska gå bättre ihop med humlearomerna.

Belgo-IPA uppstod varken i USA eller Belgien, utan i Nederländerna i och med Urthel Hop-It som kom 2004. Stilen går ut på att blanda den moderna humlens fruktiga smaker med den belgiska jästens karaktäristiska fruktiga estrar. Session-IPA å sin sida har uppkommit som ett led i trenden mot smakrika alkoholsvagare öl. Troligen var Founder's All Day först med att benämna sin öl i dessa termer, även om den typen av mycket välhumlade alkoholsvaga öl fanns ännu tidigare, exempelvis Brewdog Dead Pony Club.

Åt andra hållet ser man ibland benämningen trippel-IPA (och ibland också quadrupel-IPA) som helt enkelt är ännu starkare än dubbel-IPA. Gränsen mellan vanlig IPA och dubbel-IPA brukar dras kring 7,5-8 % och trippel-IPA brukar börjar användas från 10-11 % och uppåt. Även om dessa också innehåller väldigt mycket humle tenderar smakbalansen i en så stark öl göra det svårt för humlen att dominera så mycket som i IPA och dubbel-IPA och en trippel-IPA brukar därför ha större balans mellan maltiga och humliga smaker samt att alkoholen brukar göra sig påmind även i smaken på dessa nivåer.

Svart-, belgo-, västkust-, östkust- och New England IPA är olika variationer på IPA, medan session-, dubbel och trippel snarare är en markör på alkoholstyrka, och dessa kan därför blandas hejvilt så som session-IPA i västkuststil och dubbel-belgo-IPA.

Och vad skiljer då dagens IPA från 1800-talets? Det finns oväntat stora likheter i recept och tekniker, men en avgörande skillnad är att 1800-talets IPA bryggdes för att serveras efter minst ett års lagring medan dagens IPA görs för att drickas så färska som möjligt. Därtill utgörs förstås en stor skillnad av utvecklingen av såväl råvaror som bryggeritekniska framsteg. Man ska också komma ihåg att smakprofilen i en typisk IPA har utvecklats väldigt mycket från 80-talet till idag, och blivit betydligt mer fokuserad på en kraftig humlearom.