torsdag 2 juli 2015

Besök på Brewdog - Del 2: Ölen

I del två om ett besök på ett av svenskarnas favoritbryggerier, Brewdog, provas det äntligen lite öl. En ny favorit hittas och medgrundaren James Watt berättar varför det skapats en del kontroverser kring dem. Första delen om besöket hittar ni här.

Under besöket provades förstås en del öl. Den som stod ut allra mest var Born To Die, en DIPA som bryggs och marknadsförs enligt samma koncept som Stones Enjoy By. Det vill säga, ölen är gjord för att drickas så färsk som det bara är möjligt och marknadsförs också med extra tryck på färskhetsfaktorn. Bryggeriets medgrundare James Watt hymlar inte med att det är en rip-off på Enjoy By. Istället berättar han hur han personligen ringde upp Stone och frågade om Brewdog fick använda deras idé med Enjoy By, något de inte hade några invändningar kring.


Första inkarnationen av Born To Die humlades med Simcoe, Amarillo, Citra och Mosaic och gjordes på relativt liten skala. Om det blir några fler utgåvor återstår att se, men med tanke på det goda mottagandet är det troligt att det kommer fler. Den flaskades samma dag som mitt besök så jag hade turen att få prova den mer eller mindre direkt från buteljeringslinan.

Brewdog har varierat en hel del i kvalitet i mitt tycke. Problemen med standardölen som de hade efter bryggeriflytten tycker jag de har löst vid det här laget, men deras tillfälliga öl blandar och ger. Den nyligen släppta hjortron-session-IPAn Hello My Name is Little Ingrid var totalt menlös och misslyckades med att få fram såväl humlesmak som hjortronsmak. Andra öl har varit riktigt bra. Inget har riktigt kommit i närheten av Born To Die däremot, som var en närmast fulländad DIPA med saftig fruktighet som flyger ur glaset som ett vulkanutbrott.

Det användes obscena mängder humle i Born To Die och bland annat därför kostade den också en liten slant, men humle är aldrig något Brewdog snålar på. Deras humliga öl torrhumlas med i snitt 10 gram per liter, en stor mängd för ett så stort bryggeri.

De har också investerat omkring två miljoner pund i en egen burkanläggning för att kunna burka på plats istället för att kontraktera ut den delen som man gjort tidigare. Den dagen hade man använt den skarpt för första gången för att tappa Dead Pony Club som då hade riktigt pigg humlearom. Det är förstås att vänta för något som tappats samma dag, det viktiga är snarare hur väl den håller. Med en syrenivå i burkarna på 9 ppb (som en slags referens är Oppigårds stolta över att ligga på 30 ppb i sina flaskor) lär det inte vara några problem. Med en egen burklina och den ökade kontrollen över processen som det ger vågar de nu satsa mer på burkar och kommer sälja mer öl på burk framöver. Bland annat har de släppt Punk IPA på en halvlitersburk.


Vi tittade också in i deras lagerlokal för fatlagring där det låg något hundratal olika ekfat fyllda med öl. En tripel-IPA på 15 % som legat på fat sedan 2011 stod med härliga kolatoner och djup komplexitet ut i den handfull öl vi provade, medan jag fann en Laphroaigfatlagrad Rip Tide mer eller mindre odrickbar med skarp Islayrökighet och vattnig munkänsla. Som de själva sa, många fatlagringar är ett experiment där man får vänta och se om det blir bra eller inte. Bland alla fat hittade vi ett med Coffee Badger från det konkade danska fantombryggeriet Stronzo. Än lever lite av dem kvar alltså, i Skottland av alla ställen.

Svenskar verkar älska att älska och älska att hata Brewdog. Alla verkar i alla fall ha en åsikt och få rycker på axlarna åt dem. Handlar det inte om ölen så är det deras marknadsföringsmetoder, som innefattat en hel del kontoverser.
-Vi har aldrig skapat kontroverser för sakens skull eller för att väcka uppmärksamhet för vårt varumärke. Det har bara blivit en följd av att vi står upp för saker vi tror på, berättar James.

Tillbaka i Sverige och med några veckors perspektiv på besöket kan jag bara konstatera att det faktum att alla tycker något om dem, må det vara gott eller ont, är ett tecken på hur de lyckas. Deras öl må skifta i kvalitet, kanske till och med mer än hos de flesta bryggerier, men återigen blir jag, precis som under besöket, mäkta imponerad av deras företagsamhet. De har vågat satsa, och de har lyckats.

onsdag 1 juli 2015

Besök på Brewdog - Del 1: Expansionsplaner

Skottland visade sig från sin gråaste sida
I maj besökte jag ett av svenskarnas favoritbryggerier som ligger i skotska Ellon strax norr om Aberdeen. Det är förstås Brewdog jag talar om. När de nu står inför ytterligare en ny stor expansionsfas är det lätt att imponeras över den entreprenörsanda som tagit dem hit på bara 8 år. I den första av två artiklar om besöket tittar vi närmare på deras planer på fortsatt expansion.

Det nuvarande bryggeriet i Ellon, som de flyttade till för bara tre år sedan, är redan av mycket respektabel storlek. Ett bryggverk på 10 000 liter som tillsammans med 15 stycken tankar på 80 000 liter och ett helt koppel tankar på 60 000, 40 000 och 20 000 liter ger en årskapacitet på omkring 15 miljoner liter öl är inte illa pinkat för ett bryggeri som startade 2007. Totalt har de 150 anställda i Ellon (alltså ej medräknat de som jobbar på Brewdogs barer runt om i Storbritannien och världen) och de har både ett fys-kem-labb och ett mikrobiologiskt labb.

Det bleknar ändå i jämförelse med det bryggeri som just nu byggs på tomten intill och planeras stå färdigt framåt slutet av året. Där hamnar bryggverket på 30 000 liter och den totala kapaciteten beräknas till 40-50 miljoner liter. Totalt beräknar de att investera 25 miljoner pund i det nya bryggeriet.

80000-literstankar
Som om inte det vore nog är Brewdog även i uppstartsfasen för att bygga ytterligare ett bryggeri. TV-serien Brew Dogs, där bryggeriets grundare Martin Dickie och James Watt reser runt i USA och brygger utflippade öl med välkända amerikanska bryggare, har nämligen skapat en växande efterfrågan för deras öl i USA.

-TV-serien har vi gjort för att på ett roligt sätt lyfta fram bra öl till en bredare publik. Det har aldrig handlat om att marknadsföra oss och våra egna öl nämns i stort sett aldrig i programmet. Nu har det ändå skapat uppmärksamhet för oss i USA och vi passar på att rida på den vågen och bygger ett bryggeri i USA. De som hört om oss genom TV-serien kommer nu också kunna prova vår öl och lockas in till hantverksölens förtrollade värld, berättar James.

En tomt är köpt i Columbus, Ohio där man planerar att bygga ett bryggeri med ungefär samma kapacitet som det nuvarande, för att förse den amerikanska marknaden med deras öl. Att exportera några större mängder av det som bryggs i Skottland var aldrig ett alternativ.

-Det finns otroligt mycket bra öl på den amerikanska marknaden och att slå sig in där med öl som tappat flera veckors färskhet på att transporteras över Atlanten vore en omöjlighet. Dessutom vill inte vi sälja öl som är äldre än nödvändigt. Att bygga ett bryggeri i USA blev det naturliga valet, fortsätter James.

Ohio är ingen större ölstat, i Sverige är det främst Hoppin' Frog vi känner till därifrån, men ligger geografiskt bra till i östra delen av Midwest-regionen. Därifrån når man att distribuera både Midwest och östkusten utan alltför omfattande avstånd och deras marknader är gissningsvis lättare att slå sig in på än i det bryggeritäta västra USA.

Martin Dickie
Som en del i att finansiera allt detta är den fjärde upplagan av Equity For Punks, där fans får möjlighet att köpa aktier i bryggeriet, igång. Senare i sommar kommer de turnera i Skandinavien och Finland för att locka nya aktieköpare. Sverige är trots allt deras största exportmarknad och de säljer mycket även i Norge och Finland. Mer om den satsningen kan man läsa i en intervju med Martin och James som jag nyligen gjorde på cohops.se.

I nästa del handlar det mer om själva ölen. Det hittar ni här!

tisdag 30 juni 2015

Snabbrecensioner av Systembolagets exklusiva nyheter 3 juli 2015

En triplett med hallonöl som går från bra till bättre till bäst, ett gäng sköna varianter på IPA och ändå är det öl från de mer vintertypiska stilarna imperial stout och barley wine som är bäst när det nu är premiär på småpartisläpp i juli. Ett riktigt bra släpp om man gillar modern hantverksöl, men ganska tråkigt om man lutar mer mot klassiska europeiska öl. Här är snabbrecensionerna på ölen i julisläppet på Systembolaget.

[Namn]
[Art.nr., Ursprung, Pris, Volym, Alkoholhalt, Modul - Beställt antal]
[Mitt omdöme]
[Datummärkning (om det finns någon läsbar på provflaskan)]

Gänstaller/Oppigårds Slåtteröl
11691, Tyskland/Sverige, 50 cl, 28,90 kr, 5 %, T5 - 20000 st
Nyanserat brödig, torr smak med en mycket mild syrlighet. Hönyanser dyker upp mot mitten och utvecklas i slutet. Behaglig men ändå ganska distinkt beska.

Naparbier Napar Pale Ale
11876, Spanien, 33 cl, 29,90 kr, 4,4 %, T5 - 10000 st
Mycket humlig doft med fruktiga och tydligt örtiga inslag samt en lätt oljig ton. Humlen lever igenom hela smaken, som dessutom innehåller lätt karamelliga komponenter. Lätt kropp som bär humlen snyggt.
Bäst före: 15/07/15

To Öl Cloud 9 Wit
11638, Belgien/Danmark, 33 cl, 29,90 kr, 4,6 %, T5 - 8640 st
Vetesyrlig och citrusskalsdriven doft med lätta humliga inslag. Något fenolisk bitterhet.


New Holland White Hatter White Pale Ale
11541, USA, 35,5 cl, 29,90 kr, 5,2 %, T5 - 6000 st
Estrig, fenolisk och humlig på en gång, med tydliga, friska inslag av citronskal. Lätt kropp med kryddiga och lätt fruktiga inslag.

Buxton Red Rye Raspberry
11694, Storbritannien, 33 cl, 39,90 kr, 4,9 %, T6 - 3456 st
Intensiv hallondoft med bärsyrliga inslag. Smaken bjuder också på riktigt mycket hallon med en mycket lätt uppbackning och medelkraftig, ren syra. Gillar man syrlig hallonöl älskar man det här.
Bottled: 5/1/15

Birra del Borgo Rubus
11414, Italien, 33 cl, 34,90 kr, 5,8 %, T5 - 8000 st
Rätt så tydlig ättikssyrlighet tillsammans med lättare halloninslag i doften. Även i smaken är ättikssyran framträdande, på gränsen till att bli för mycket. Hallonen finns där men är inte väldigt uttalade. Mild beska i slutet.

Kinn Rosa Kinn
11622, Norge, 75 cl, 56,70 kr, 4,7 %, T5 - 6000 st
Milt syrlig med vetetoner, lätta inslag av hallon och ett lätt uns av plastighet. Nja... Minns den som renare.

To Öl Thirsty Frontier
11660, Danmark, 33 cl, 29,90 kr, 4,5 %, T5 - 7200 st
Mycket humlig doft med fokus på tropisk frukt. Smaken bjussar dock på en del klorofyll vilket gör att den inte riktigt kan motsvara den härliga doften. Lång efterbeska.

Aegir/Beavertown Baever Double White IPA
11678, Norge/Storbritannien, 50 cl, 45,90 kr, 8 %, T6 - 3000 st
Samma typ av fruktighet som i ett fruktshampoo, blandat med tuggummi. Smaken bjuder dessutom på lätta inslag av nejlika och lite mer djup i fruktigheten. Udda men gott (om man inte hakar upp sig på shampoot).

Dieu du Ciel Disco Soleil
11677, Kanada, 34,1 cl, 35,90 kr, 6,5 %, T6 - 2592 st
Frisk och fruktig, citrusdriven smak som fungerar riktigt bra fram tills beskan når fram. Den blir nämligen stickigt bitter på ett sätt som inte är särskilt behagligt.
Bottled on: 04-15

Kinn Vestkyst IPA
11697, Norge, 75 cl, 55,90 kr, 7 %, T5 - 6000 st
Fruktigt och tallbarrigt humlig med medelkraftig kropp med kola och sockerkaka som tar lika mycket plats som humlen. Fin balans.

Naparbier Back in Black
11634, Spanien, 33 cl, 36,90 kr, 8,5 %, T6 - 3000 st
Mycket bra möte mellan humle och mörk malt, som bjuder på lakrits och en del rostade smaker utan att det blir kärvt, vilket den citrussmakande humlen spelar väl med. Tydliga salmiakdrag i eftersmaken.

Evil Twin Molotov Lite
11665, USA, 47,3 cl, 39 kr*, 8,5 %, T5 - 10080 st
Diffust fruktig med tallbarr och olja som blandas med sockerkaka. Något lökig möjligen, och med lätt alkoholsting, men ändå en rätt snygg DIPA på sitt eget sätt.


Left Hand Twin Sisters Double IPA
11695, USA, 65 cl, 99,60 kr, 9,6 %, T6 - 2100 st
Lätt fruktig med fyllig kropp som bjuder på päron, persika, kola och kakor. Lång, distinkt efterbeska.
Produktionsdatum: 29 april 2015

Oskar Blues Gubna Imperial IPA
11439, USA, 35,5 cl, 49,90 kr, 10 %, T5 - 4992 st
Ljust spritsigt fruktig och lite lökig doft och smak med en del sötma. Betydligt bättre än jag minns den även om jag fortfarande stör mig lite på lökigheten. Eller är det ett hjärnspöke?
Canned on: 03/30/15

Stone Old Guardian Barley Wine 2015
11671, USA, 65 cl, 94,90 kr, 11,2 %, T7 - 1344 st
Maltig med mycket milda citrusinslag och medelstark beska. Kola och karamell i varierande nyanser, med vissa inslag av torkad frukt.

Stone Old Guardian Barley Wine 2015 Odd Year Extra Hoppy
11672, USA, 65 cl, 94,90 kr, 11 %, T7 - 1344 st
Något kraftigare humletoner som sätter en märkbar skillnad mot originalet. Klart intressant parallellansering.

Dieu du Ciel Péché Mortel
11675, Kanada, 34,1 cl, 42,90 kr, 9,5 %, T6 - 2400 st
Kraftigt, sött kaffe som kommer fram mycket bra bredvid stoutens rostade toner. Supersnyggt!
Bottled on: 04-15

Stone Imperial Russian Stout 2015
11669, USA, 65 cl, 94,90 kr, 10,6 %, T7 - 1344 st
Mörk choklad, likörpraliner, mud cake och rostade toner i en härlig blandning. Mycket välgjord, som vanligt.

Stone Imperial Russian Stout 2015 Odd Year Chai Spice
11607, USA, 65 cl, 94,90 kr, 10,6 %, T6 - 3504 st
Övertydlig kryddighet som må kallas för chaikryddning, men som varje svensk kommer kalla för julkryddning istället. Lite väl distinkt kardemumma, som även om den mildras något när munhålan vänjer sig, tar över smakbilden för mycket för att det ska bli riktigt bra. Något att spara till jul kanske?

I T7 släpps även följande öl som inte fanns med på skribentprovningen:
Anchorage/Jolly Pumpkin Calabaza Boreal, 11679, USA, 75 cl, 169 kr, 7 %
Dieu du Ciel Équinoxe du Printemps, 11696, Kanada, 34,1 cl, 47,90 kr, 9,5 %
Trois Dames/Jester King/Crooked Stave Cerveza Sin Frontera, 11289, Schweiz/USA, 75 cl, 139 kr, 5,7 %

*Exkl. pant

fredag 26 juni 2015

Snabbrecensioner av Systembolagets lokala nyheter 1 juli 2015

Julipåfyllningen i det lokala sortimentet är den minsta på länge med "bara" 18 nya öl. Mindre felsmaker än vanligt men också färre öl än vanligt som sticker ut åt det positiva hållet. Till slut kände jag att det bara var en enda av de 18 som jag skulle kunna tänka mig att köpa. Här är snabbrecensionerna av ölen i släppet.

[Namn]
[Art.nr., Ursprungskommun*, Volym, Pris, Alkoholhalt]
[Mitt omdöme]

*Enligt Systembolagets angivelse

Kackelbryggeriets Ölandslager
30546, Borgholm, 33 cl, 26,50 kr, 5,3 %
Gröna äpplen och lätt brödighet. Mycket vattnig.
Bäst före: AUG 2015

Brygghuset Finn California Lager
30533, Landskrona, 33 cl, 22,50 kr, 5 %
Milt amerikanskt humlig med lätt brödiga grundsmaker och någon lättare orenhet.

Bryggverket 41337 Session Pale Ale
30540, Umeå, 33 l, 29,90 kr, 5,1 %
Nästan doftlös medan smaken har en lätt ton av plast tillsammans med lätta fruktiga humleinslag.

Nordic Kiwi Brewers Southern Pale Ale
30536, Ekerö, 33 cl, 25,50 kr, 4,6 %
Doftar salmiakpulver (???) och har en tjock munkänsla (igen: ???). Smaken är mild med inslag av bröd, karamell och mycket försiktiga humletoner. En öl som mer än något annat förbryllar.
Bäst före: May 2016

Old Town Brewery Nöff du Pamp Pale Ale
30544, Motala, 33 cl, 22,80 kr, 5,5 %
Luktar som en dålig, snedjäst äppelcider, och smakar i stort sett ingenting (och den lilla smak som finns är lika illa som doften). Nä, det hjälpte inte för Motala Brygghus att byta namn till Old Town Brewery.

Göteborgs Nya Bryggeri Lilla London Göteborgs Ale
30543, Göteborg, 33 cl, 19,70 kr, 5 %
Småsyrlig och lite stickig smak. Udda, minst sagt.

Nils Oscar Svinninge Bullet Premium Pale Ale
30531, Nyköping, 33 cl, 22,50 kr, 5 %
Gräsig, med en lite trist klorofyllig som gör att den inte riktigt funkar även om det är välgjort i övrigt.

Pang Pang Tikitango Pale Ale
30550, Stockholm, 33 cl, 39,90 kr, 4,5 %
Lätt humlig och något gräsig med lätt kropp. Lite klorofyllig men annars bra.

Pang Pang OPA Session IPA
30548, Stockholm, 33 cl, 39,90 kr, 4 %
Gräsig och höig med lätta fruktiga inslag. Inte dålig, men har oerhört svårt att se när jag skulle vilja köpa den. Har även provat den tillsammans med OP Andersson vid ett tidigare tillfälle och det hjälpte inte heller.

Pang Pang Aight Pale Ale
30549, Stockholm, 33 cl, 39,90 kr, 4,5 %
Hyfsad pale ale med något för mycket vikt på beskan och för lite humlearom.

Brewing Költur That's What She Said Amber Ale
30534, Södertälje, 33 cl, 26,90 kr, 5,6 %
En lätt plastighet översköljs snabbt av fina nötiga toner och drag av rostat bröd. Inte så pjåkigt.

Lilla Ölfabriken Öltapparens Brown Ale
30539, Malmö, 33 cl, 30,10 kr, 4,6 %
Nötig med lätt rostade toner och vissa inslag av nougat. Något syrlig.
Bäst före: 2015-11-30

Jönköpings dolce whIPA
30545, Eskilstuna, 33 cl, 32,80 kr, 5,5 %
Lätt smak med veteinslag och mycket lätta humletoner. Friskt och fräscht men kanske lite väl tunt.
Bäst före: 2016-02-01

Nordic Kiwi Brewers
30537, Ekerö, 33 cl, 27,40 kr, 4,7 %
Lätt smak med veteinslag och nästan inga humletoner. Hade behövt mer av något för att fylla ut smaken.
Bäst före: Jul 2016

Lilla Ölfabriken Mälterskans Fläder
30538, Malmö, 33 cl, 37,10 kr, 7,5 %
Lätt söt doft och smak med degiga och estriga inslag och möjligen ett lätt uns av fläder. Frisk och härlig.
Bäst före: 2016-04-30

Klackabacken American Wheat
30547, Kristianstad, 33 cl, 24,20 kr, 4,6 %
Börjar friskt och snyggt men slår över i en rejäl, stickig beska som gör ölet närmast odrickbart.
Bäst före: 24 07 15

Nordic Kiwi Brewers Pacific IPA
30535, Ekerö, 33 cl, 28,70 kr, 6,4 %
Rörsocker, bröd och halm, utan några särskilt tydliga toner av nyzeeländsk humle.
Bäst före: Dec 2016

Pang Pang Cookie Stout
30551, Stockholm, 33 cl, 69,90 kr, 10 %
Något råbarkad stout med toner av grön paprika. Lätt sötma. Rätt så ordinär.

torsdag 25 juni 2015

Systembolaget inför ny ölkategorisering

Systembolaget har just meddelat att de med start nästa sommar kommer att införa en ny kategorisering av öl. Dagens flata indelning med åtta olika kategorier kommer ersättas av en indelning i flera nivåer som ska göra det lättare att hitta det man söker i både butik och på webben. Här är en närmare förklaring av hur det kommer se ut. Har du åsikter? Kommentera här eller på Facebook så vidarebefordrar jag till de som jobbar med detta på Systembolaget.

Idag delas ölen på Systembolaget in i kategorierna ljus lager, mörk lager, ale, veteöl, porter/stout, spontanjäst, övrig öl och öl av flera typer, där det sistnämnda används till mixpack. Med planerad start i juni 2016 kommer man istället kategorisera ölen i ett system med tre nivåer baserat på vedertagna stilar. Preliminärt kommer kategorisering se ut som följer

I den översta nivån (nivå 1) delas ölen in i lager, ale, porter/stout, veteöl, syrlig öl och övrig öl. Lager, ale och syrlig öl får en subuppdelning (nivå 2), där lager delas in i ljus, mellanmörk och mörk, ale delas in i belgisk stil, anglo-amerikansk stil och tysk stil och syrlig öl delas in i spontanjäst, mjölksyrejäst och öl med blandad jäst. Inom kategorierna kommer det sedan delas in i stilar (nivå 3), enligt följande. Porter/stout, veteöl och övrig öl kommer sakna indelning på nivå 2, men är uppdelat på nivå 3.