Annons

onsdag 29 oktober 2014

Snabbrecensioner av Systembolagets exklusiva nyheter 7 november 2014

Fem olika modernt humlade saisons och fem suröl skulle man ju nästan kunna tro att det kommande släppet med små partier låg mitt i sommaren och inte första fredagen i november. Men så är det och det är gott om goda öl. Alla snabbrecensioner för släppet den 7/11 hittar ni här.

[Namn]
[Art.nr., Ursprung, Pris, Volym, Alkoholhalt, Modul - Beställt antal]
[Mitt omdöme]
[Datummärkning (om det finns någon läsbar)]

Det är inte alltid samma batcher som provas på skribentprovningarna som släpps i butik. Därför tar jag med datummärkningen på provade flaskor för att man i någon mån ska kunna jämföra.

Tilquin Oude Gueuze á l'Ancienne
11711, Belgien, 60 kr, 37,5 cl, 6,4 %, T5 - 5100 st
Funkig, brettig doft med stalltoner. Smaken är syrlig och rätt så rejält brettig, men med en snygg balans mellan smakerna. Torr, jordig eftersmak.
Bäst före: 14/03/2023


Rodenbach Vintage 2012
11253, Belgien, 95 kr, 75 cl, 7 %, T5 - 5520 st
Bärsyrlig med tydliga inslag av ek samt toner av körsbär, mandelmassa och sötlakrits. Lite vinägertoner i syran men inte så pass mycket att det blir jobbigt.

Haandbryggeriet Haandbakk
11255, Norge, 54,90 kr, 50 cl, 8,5 %, T6 - 2100 st
Äppelcidervinägertoner i syran och med tydliga ektoner i smaken. Något dov, murrig smak som följs av lite tanniner utan att bli överdrivet kärv. Torr, ekad eftersmak.
Tappet: 06 08 2014

Brew By 0101 Numbers Saison Citra
11785, Storbritannien, 30 kr, 33 cl, 5,5 %, T5 - 15000 st
Citrusfruktig och kryddig doft där humle och jäsningstoner flyter ihop i varandra. Snyggt komponerad ljus smak med mycket citrus blandat med typiska saisondrag. Torr med mycket mild efterbeska. Lätt och törstsläckande. Riktigt bra. Fast mer av en sommaröl förstås.
Bottled on: 02/07/2014

Beavertown Quelle Saison
11924, Storbritannien, 29,90 kr, 33 cl, 4,1 %, T6 - 4320 st
Lätt i kroppen men med lite kraftigare humleton än i ovanstående öl. Frukttonen ligger lite tyngre och humlen är också lite oljig. Trots det är det en mycket uppfriskande öl och välgjord öl. Men igen, mer av en sommaröl.

Amager/Prairie Tulsa Twister Farmhouse Saison
11221, Danmark/USA, 50,90 kr, 50 cl, 7,5 %, T5 - 10080 st
Härligt humlefruktig med snygg integration mellan humle och de olika jästsmakerna. Lätt brettfruktighet och mild funk. Rätt så intensiva smaker. Mycket bra!
Bäst före: 08/2017


Brewdog/Magic Rock/Stone Magic Stone Dog
11873, Storbritannien/USA, 25,90 kr, 33 cl, 5 %, T6 - 4320 st
Rejäl mousse! Humlig och fint fruktig men något anonym i smakerna ändå. Lite mer framträdande smaker hade inte skadat.
Bäst före: 08/08/15

Brewdog Electric India
11458, Storbritannien, 28,90 kr, 33 cl, 6,5 %, T6 - 4320 st
Lite brödig smak med kryddiga inslag och en fruktig ton som smyger sig fram och tar över mer och mer för att ge en riktigt humlefruktig avslutning.
Bäst före: 17/07/15

Boulevard Smokestack Series Two Jokers Double Wit
11934, USA, 149 kr, 75 cl, 8 %, T7 - 432 st
Nästan lite julkryddig med en söt vetesmak. Rund smak med mycket liten beska. Funkar kanske bra till julbordet med sin kryddighet.
Bäst före: 05-2015

Craig Allan Cuvée Oscar
11200, Belgien, 36,70 kr, 37,5 cl, 7,5 %, T6 - 3240 st
Kryddig smak som drar åt kryddat hårdbröd men som annars är lågmäld i smakerna. Ganska märklig pjäs som jag inte riktigt blir klok på.

Sigtuna Swedish Single Hop Pale Ale
11687, Sverige, 27,90 kr, 33 cl, 4,5 %, T6 - 4000 st
Mycket anonym humlesmak, om någon alls. Istället med en tydlig smörkolaton och överlag något fadd smak. Nja, det här får nog ses som ett misslyckat experiment.
Bäst före: 30-06-2015

Sierra Nevada Flipside IPA
11771, USA, 32,90 kr, 35,5 cl, 6,2 %, T5 - 15120 st
Rätt så trött, örtig humlighet som efter ett tag lockar fram milda fruktsmaker, men det är framförallt malten som sätter prägel på den här ölen med kolatoner och rågbröd.

Brewdog/CAP CAPDog Black IPA
11270, Storbritannien/Sverige, 34,90 kr, 33 cl, 9 %, T6 - 4320 st
Chokladig med fruktiga humletoner som passar bra in utan att krocka, men för att vara på 9 % är den förvånansvärt försiktig i smakerna ändå.
Bäst före: 02/09/15

Caracole Nostradamus Bio
11712, Belgien, 32,50 kr, 33 cl, 9 %, T5 - 5184 st
Söt med torkad frukt och lite estrar, samt toner av mandelmassa. Lite lyxig smak sådär och väldigt god.
Bäst före: 09 2016

Brooklyn Cuvée Noir
11725, USA, 149 kr, 75 cl, 10,6 %, T6 - 1000 st
Bourbon, bourbon och bourbon. Bakom finns lite chokladtoner och annat gott, men det är på tok för mycket bourbonsmak.
Bäst före: May 2017

Boulevard Smokestack Series Chocolate Ale
11950, USA, 149 kr, 75 cl, 9,1 %, T6 - 504 st
Lite jolmig med lätt mjölkchokladston men ganska ointressant. Har provat den förut och minns den som betydligt bättre och med mer chokladsmak. Vad har hänt här?
Bäst före: 12-2014

Ilkley The Mayan
11536, Storbritannien, 26,90 kr, 33 cl, 6,5 %, T6 - 3000 st
Mycket tydlig mjölkchokladton, nästan som att dofta på vuxen-O'Boy. Smaken är också mycket chokladig och lyfts av ett litet chilibett. Ett av få tillfällen där jag tycker chili passar in. Mycket trevlig öl för chokladälskare.
Bäst före: 12/15

Hornbeer Russian Imperial Stout
11299, Danmark, 49,90 kr, 50 cl, 8,1 %, T5 - 6000 st
Något tunn för en imperial stout kanske men med trevliga chokladsmaker och lätt rostade toner.
Bäst före: 01 09 19

Fuller's Imperial Stout
11651, Storbritannien, 59 kr, 50 cl, 10,7 %, T5 - 10000 st
Vaniljrund smak med choklad och fudge. Riktigt fin grundsmak men inte så nyanserad som en del andra imperial stouts i novembersläppen. I stort sett inga rostade toner alls.
Bäst före: End 2024

Brewdog Abstrakt 16
11498, Storbritannien, 129 kr, 37,5 cl, 10,6 %, T6 - 1500 st
Kladdigt söt med torkad frukt och lite karamelltoner och vanilj som lurar någonstans i bakhasorna. Ganska intetsägande quadrupel. För en tredjedel av priset kan man köpa en tre gånger så bra belgisk quadrupel istället.
Bottled on: 11.03.2014

Följande öl släpps också i T7 men fanns inte med på skribentprovningen:
De Ranke Kriek De Ranke, 11779, Belgien, 90 kr, 75 cl, 7 %, T7 - 672 st
Glazen Toren Canaster Winterscotch, 11656, Belgien, 85 kr, 75 cl, 8,7 %, T7 - 720 st
Tilquin Oude Quetsche á l'Ancienne, 11653, Belgien, 95 kr, 37,5 cl, 6,4 %, T7 - 1020 st

Av dessa har jag bara smakat Oude Quetsche, som är riktigt trevlig med fin funk och sjysta plommontoner. Ett måste för lambicälskarna.

tisdag 28 oktober 2014

Visst blir det fortsatt tillväxt i bryggerisverige


Jag har de senaste 1,5 åren följt utvecklingen av antalet nya svenska bryggerier nära. Nu när vi börjar närma oss 150 bryggerier och därmed faktiskt är ett av världens bryggeritätaste länder börjar man fråga sig om tillväxten stannar av snart. Jag har tittat närmare på några olika områden som jag tror kan indikera om tillväxten fortsätter eller om den stannar av och kommit fram till att den bör kunna fortsätta ett tag till.

Just nu finns omkring 140 fysiska bryggerier med kommersiell verksamhet i Sverige och därtill finns ett gäng fantombryggare och förstås flera som är i uppbyggnadsfas utan att hunnit börja sälja färdig öl än. Tillväxttakten de senaste två åren har varit i genomsnitt strax över tre nya bryggerier per månad. Samtidigt är det nästan inga bryggerier som avvecklar sin verksamhet. Snarare än att se en avstannande trend är det snarare en svag ökning i takten som nya bryggerier startas.

Samtidigt ser vi att etablerade hantverksbryggerier i alla storlekar fortsätter att expandera sin kapacitet. Särskilt intressant är att de största hantverksbryggerierna gör stora expansioner. Nils Oscar har nyligen ökat kapaciteten från drygt en till tre miljoner liter. S:t Eriks och Sigtunas gemensamma bryggeri är mitt uppe i en flerstegsexpansion som tar dem från en kapacitet på en dryg miljoner liter till sex miljoner liter. Oppigårds maxade ifjol sitt produktionstillstånd på 995 000 liter och trots att de nu har tillstånd och möjlighet att brygga över två miljoner liter har de redan börjat bygga på ett helt nytt bryggeri. Vi pratar alltså om genomförda och planerade kapacitetsökningar som i runda slängar är lika stor som alla Sveriges hantverksbryggeriers samlade produktion var ifjol.

Samtidigt pratar även i stort sett alla andra hantverksbryggerier också om små och stora expansioner av sin verksamhet. Om det finns plats för så mycket expansioner finns det också plats för nya bryggerier.

En stor andel av den hantverksöl som köps på Systembolaget idag är importerad. Det här beror säkerligen på att svensk hantverksöl under lång tid inte kunnat mätta törsten efter bra öl men nu när man börjat komma ikapp finns det marknadsandelar att ta över. När man tittar på Systembolagets försäljningsstatistik ser man också rejäla ökningar för varugrupper som ale och porter/stout. Dessa ökningar har inte heller visat några tecken på att avstanna, snarare tvärtom.

I samband med festivalen Stora Öl - Små Bryggerier frågade jag runt lite bland olika bryggare om vad de tror kring bryggeristartartakten. Då nämnde många att det som möjligen kunde få det att stanna av något var om Systembolagets ändrade regler för det lokala sortimentet slår hårt mot nya bryggerier. Än så länge är det nog lite för tidigt att säga. Jag har ännu inte märkt någon skillnad men det finns förstås alldeles för lite underlag för att dra några slutsatser än. Att det släpps omkring hundra nya öl i TSLS i november tyder väl i någon mån på att det kanske inte slår så hårt ändå. Annars verkade många tro att den här takten skulle kunna fortsätta i omkring två år till.

Det är dock viktigt att inse att en stor del av bryggerierna vi har idag har startat de senaste åren. Hälften av våra nuvarande bryggerier startade i år eller i fjol. Det har inte riktigt funnits tid än för några att gå i putten. Att det kommer börja hända så småningom tycker jag är mer eller mindre självskrivet, och när det börjar hända kanske det också börjar verka som avskräckande exempel för aspirerande bryggare. Konkurrensen kommer också bli hårdare och hårdare ju fler bryggerier vi har och de som inte håller kvaliteten eller som inte är lika duktiga på själva företagandet som andra kommer slås ut. Det finns bryggerier idag som jag anser klarar sin fortsatta överlevnad för att marknaden expanderar och som inte kommer överleva länge när marknaden stabiliseras.

Den stora ökningen i den årliga tillväxten vi sett de senaste åren ser däremot faktiskt ut att börja plana ut och när en tillväxttakt planar ut är det vanligt att det följs av en nedgång. Det finns lite olika sätta att analysera detta men mitt i en expansionsfas är det svårt att dra för många växlar om framtiden. Med statistik från 2014 och 2015 kommer det säkerligen gå att göra bättre prognoser.

måndag 27 oktober 2014

SMÖF 2014

En sådan här utsikt kan få svenska ölfestivaler stoltsera med
Ser man till ration mellan festivalbesökare och befolkning på orten är det nog få svenska festivaler som slår Söderbärke Mikro Öl Festival. Trots Söderbärkes ringa storlek kommer flera tusen besökare till deras ölfestival.  Festivalen har blivit en klassiker i den svenska ölvärlden. Fast det börjar bli lite trångt...

Till årets upplaga, den elfte i ordningen, blev jag inbjuden till att hålla ett av festivalens seminarium. Mitt föredrag handlade om IPAns historia med lite mytknäckning kring dess ursprung (nej, det är inte en ölstil som designades särskilt för att klara av seglatsen till Indien) och var fullsatt av intresserade besökare vid båda tillfällena. Det var väldigt kul att se att det även på en så liten och så onördig festival som SMÖF ändå är fanns ett stort intresse för att få mer kunskap om öl.

Totalt fanns 49 olika bryggerier, huvudsakligen svenska, representerade i form av 40 fatöl och ett stort gäng flasköl (hela öllistan finns i programmet (PDF)). Därutöver fanns även singelbaren där det lite då och då dök upp enskilda flaskor av lite mer speciella öl.

Tomflaskor från singelbaren
Många av bryggerierna som ställer ut sin öl på SMÖF är små och/eller rätt nya. Därmed får man tyvärr räkna med att det finns defekt öl i lite högre utsträckning än vad som annars är brukligt på svenska ölfestivaler. Men det fanns också guldkorn, så som den härligt mjuka Disponent Fredings Starkporter från Ahlafors, den rejält humliga Flip Flop Pale Ale från Malmö Brygghus och vad som nog är den bästa svenska lättöl som gjorts, Stockholm Brewing Södermalm Sour på 1,9 %.

Glada bryggare från Dalarado och Rådanäs
Kanske det allra bästa med SMÖF är där själva och minglar runt i lokalerna. Om man är nyfiken på de lite mindre bryggerierna är det här nog årets bästa tillfälle att träffa personerna bakom ölen. Sådär på rak arm vet jag att jag såg folk från Dalarado, Rådanäs, Ahlafors, Leufsta, Sälens Fjällbryggeri, Coppersmiths, Blå Bergen, Stockholm Brewing, Villovägens Kellarbryggeri, Lilla Ölfabriken, Närke, Oppigårds och nederländska De Molen. Det fanns säkerligen fler.

Lite ris ska utdelas för trängseln som uppstår på lördagseftermiddagen, då det dels var svårt att ta sig fram och dels var långa köer till alla barer. Det finns massor av sittplatser, vilket förstås är bra, men de tar också upp mycket plats. Här skulle man kunna fila på om det inte går att utforma på något bättre vis. Framåt sextiden, då de flesta chartrade bussar samt sista tåget mot Stockholm gick, blev det lite lugnare igen och det var visst inga problem med trängseln på fredagspasset heller.

Jag minns till slut ändå glatt tillbaka på SMÖF 2014.

söndag 26 oktober 2014

Årets lyxjulmustar

När hösten just börjat slå sina klor om Sverige på allvar känns det kanske lite tidigt att börja prata om julen, men det är bara en dryg vecka kvar tills juldryckerna börjar släppas på Systembolaget. I dagligvaruhandeln är julmusten till och med redan ute. I vanlig ordning har Spendrups/Nygårda släppt sina fatlagrade varianter och Carlsberg/Apotekarnes sin årsmust med "hemlig" ingrediens.

Det som kanske framförallt särskiljer Nygårdas fatlagrade varianter från julmustmängden är att de inte är lika söta. Inte i närheten. Fortfarande sött givetvis, det är läsk vi pratar om, men inte sådär dundersött. Romfatlagringen ger också en påtaglig ton av arraksboll medan den bourbonfatlagrade varianterna är lite mer subtil i sina nyanser. Min favorit av dem är helt klart den bourbonfatlagrade.

Årsmust från Apotekarnes har ett koncept med en "hemlig" ingrediens som man kan gissa när man dricker musten och sedan kan man dra loss en liten flik på baksidesetiketten och få svaret. Om det är någon som inte vill veta vad den hemliga ingrediensen är innan ni prover musten själva ska ni sluta läsa här.

Liksom Nygårda satsar Apotekarnes på en lyxig presentation med sjuttiofemcentiliters glasbutelj med champagnekork och grimma samt en etikett långt ifrån de vanliga röda tomteetiketterna. Hur stor skillnad det verkligen är på drycken i denna flaska och en vanlig flaska från Apotekarnes Julmust låter jag vara osagt, men den är i vart fall märkbart sötare än Nygårdamusten.

Den där hemliga ingrediensen är apelsin och julmusten får en ton som påminner om apelsinchoklad. Det funkar riktigt bra!  Helt klart en intressant variation på julmust utan att vara riktigt lika "vuxen" i sin smakprofil som Nygårdamusten. En "lyxigare" must för barnen och sötsugna vuxna.

fredag 24 oktober 2014

Draknatt på Pressklubben

Häromdagen var det Draknatt på Pressklubben med flera varianter av Gulden Draak och därtill den uppsaliensiska Zwarte Draak från Jackdaw som är en sorts mörkare tolkning av tidigare nämnda öl. Med vintageflaskor, specialvarianter och drakgryta var det verkligen en välsmakande kväll i drakens tecken.

Gulden Draak är en alldeles utmärkt öl i sig själv, men den här kvällen trumfades den av både sig själv och sin mörka klon. Med sig själv menar jag av vintageflaskorna från 2006 som kvällen till ära hade grävts fram ur gömmorna. Istället för en eldig och estrig öl (för att hårddra det) möttes man av djupa, madeiriserade smaker av torkad frukt och kola, utan spår av alkohol. Den hade nog passerat sin topp så den började kännas så smått dammig och med lite väl mycket portvinstoner. För att inte tala om att etikettklistret gett upp för längesen.


Som ett gästspel den här kvällen fanns också öl från Uppsalabryggarna Jackdaw och Tempel. Efter premiären för en dryg månad sedan blev det här första gången deras öl serverades utanför Uppsala. Att det blev just den här kvällen beror förstås på att Jackdaws flaggskepp Zwarte Draak är starkt influerad av Gulden Draak. Som man förstår av namnet är den däremot mörk till färgen och därtill är den också två procent starkare.

Jag har provat Zwarte Draak vid ett par tillfällen, både som kommersiell öl och som hembrygd, men aldrig sida vid sida mot Gulden Draak. Får jag säga det själv är den ett snäpp vassare än sin förebild, och det var svårt att inte tänka på metaforer med Star Wars, med någon som genom mörkrets krafter blir större och starkare än sin mentor.


Tempel hade med sig en helt ny öl på fat, Hekate. Återigen en suring, som efter direktleverans genom en tågresa till Stockholm var lite väl livlig och skummade rejält ur kranen. I doften fanns en stark ton av parmesanost och "babykräk", men smaken var lätt och frisk med härlig syra. Den riktiga skatten från Tempel fanns dock i kylskåpet, i form av några flaskor av rödavinbärsvarianten av Helios som är en fantastisk suröl med mycket bärsmak. När jag lämnade Pressklubben igår kväll fanns 4-5 flaskor kvar i kylen. Har du tur finns några fortfarande kvar.

Och så var det ju specialmat för kvällen också. Drakkött kokt i Gulden Draak och kryddat med dragon. Två av tre nämnda ingredienser är faktiskt helt sanna också. Detta serverades med potatisstomp, kokta morötter och en rejäl slev uppskummad sky. Härligt värmande i höstrusket och förstås riktigt gott att skölja ner med en Gulden Draak.