Augustis första småpartisläpp på Systembolaget bjuder på några godsaker i riktigt hög klass. Lagerentusiaster får klara sig utan, men gillar man humligt, mörkt, surt eller belgojästigt bör man bli glad åt det här släppet. En nybryggd Batch 1000 från Amager, några riktigt tunga stouts, surt både i form av yuzuberliner från All In och en snygg saison från Rådanäs hör till de trevligaste nya bekantskaperna medan Tilquin, Founder's och Sierra Nevada förser oss med favoriter i repris. Här är snabbrecensionerna på ölen i släppet.

[Namn]
[Art.nr., Ursprung, Pris, Volym, Alkoholhalt, Modul - Beställt antal]
[Mitt omdöme]
[Datummärkning (om det finns någon läsbar på provflaskan)]


All In Your Lips Taste Like Yuzu & Sudachi
11322, Sverige, 33 cl, 49,90 kr, 4 %, T6 - 4000 st
Mycket tydliga toner av yuzu tillsammans med mer allmänna citrustoner i både doft och smak. Balanserad syra med mycket lätt skalbeska. Mycket välgjort men hänger lite på att man gillar yuzusmaken.

Rådanäs Saison
11542, Sverige, 33 cl, 28,90 kr, 6 %, T5 - 9000 st
Jästigt estrig doft med lätt kryddiga inslag. Smaken går åt samma håll med lätta surdegsdrag och avslutande pepprighet. Snyggt!
Bäst före: maj 2016

Hornbeer Grisk IPA
11602, Danmark, 50 cl, 49,90 kr, 6,4 %, T5 - 3600 st
Höigt och lätt fruktigt humlig med sockerkakssmak bakom. Humletonerna ligger kvar länge och övergår i en medelstark efterbeska. Något trött kanske? Minns den i alla fall som piggare.
Bäst före: 18 01 2017

New Holland Imperial Hatter DIPA
11614, USA, 35,5 cl, 39,80 kr, 10 %, T5 - 6960 st
Kraftig, söt smak med mjukt fruktiga humletoner med inslag av tallbarr. Mot slutet kommer ett lite störande alkoholsting som drar ner den något.
Bäst före: 28 jan 2016

Amager Batch 1000
11676, Danmark, 50 cl, 53,90 kr, 6,5 %, T5 - 8400 st
Massor av humle som bjuder på ljus fruktighet, tallbarr, citrus och en lätt blommighet. En lätt maltighet gör inte mer än att backa humlen, och smakerna mynnar till sist ut i en lång, kittlande efterbeska. Den här flaskan var ungefär fyra månader gammal vid provningen. Jag har fått insiderinfo om att de som släpps på hyllorna nu kommer vara ungefär en månad gamla och därmed ha kvar mycket mer från torrhumlingen.
Bäst före: 03/2016


Sierra Nevada Hoptimum
11639, USA, 35,5 cl, 43,90 kr, 10,4 %, T5 - 13440 st
Brödig och söt smak med blommiga och fruktiga humlesmaker. Alkoholen är väl dold och anas bara genom en lätt, lätt värmande känsla i gommen. Humlen blandas upp med milda estrar som ger en nyanserad och långvarig fruktsmak.
Buteljerad: 042315

Smuttynose Really Old Brown Dog
11527, USA, 35,5 cl, 37,90 kr, 11,1 %, T5 - 6960 st
Kraftig smak som drar åt rostad pumpa och karamell, med vissa kryddiga toner. Stor och tung, något att spara till hösten.
Buteljerad: MAR 2015

Founders Curmedgeon
11004, USA, 35,5 cl, 36,90 kr, 9,8 %, T5 - 12480 st
Djupa toffee- och kolatoner med drag av torkad frukt och lätta ekiga inslag. Eken sätter sig i kinderna och blir allt tydligare efter en stund, och ligger kvar i kinderna mellan klunkarna. Kanske lite väl kraftiga ektoner för min smak.

Beerbliotek Baltic Porter
11546, Sverige, 33 cl, 35 kr, 8,5 %, T6 - 2400 st
Knäckebrödsrostig smak och doft med försiktiga inslag av choklad. Något brända toner och en väldigt torr avslutning. Närmast omärkbar alkohol.
Bäst före: 2017.03.31

Evil Twin/Prairie Bible Belt
11024, USA, 35,5 cl, 89 kr, 13 %, T6 - 2280 st
Mycket tydlig ton av färsk chili i doften, tillsammans med kryddig choklad. Smaken är tung och chokladig med lätta kryddor och en lätt ton av chili, följt av en lätt hetta i avslutningen.


Avery Uncle Jacob's Stout
11034, USA, 35,5 cl, 114,30 kr, 16,9 %, T6 - 1728 st
Mycket tung, bourbonosande doft och ännu tyngre smak med massor av djupa chokladtoner och bourbon i en mycket fin harmoni. Alkoholen hettar till i hela munnen utan att det ger någon spritig smak. Riktigt häftig öl i tungviktarklassen.
Produktionsdatum: Feb 13, 2015

I T7 släpps även följande öl som inte var med på skribentprovningen:
Tilquin Oude Gueuze, 11288, Belgien, 75 cl, 107 kr, 6,4 % - 588 st
Tilquin Oude Quetsche, 11291, Belgien, 37,5 cl, 97 kr, 6,4 % - 1020 st
Trois Dames/Jester King/Crooked Stave Cerveza Sin Frontera, 11289, Schweiz/USA, 75 cl, 139 kr, 5,7 %

Jag har provat tidigare utgåvor av de två ölen från Tilquin och om de som släpps nu är lika bra, vilket man får utgå ifrån, är det väl värda köp för de som gillar lambic. Deras Gueuze utvecklar sig riktigt fint över några år, medan Quetsche troligen bör drickas färsk om man vill få med plommonsmaken.
Ni har väl hört Systembolagets skrämselpropaganda om hur många dödsfall, rattfyllor, våldsbrott och sjukdagar som det svenska samhället besparas genom att ha ett detaljhandelsmonopol istället för fri handel? Kollar man bakom skynket ser man att dessa siffror är tagna från en enda rapport, där forskarna själva framhåller att det är projiceringar med stor osäkerhet. Att några av forskarna bakom rapporten i andra undersökningar baserade på faktiska data kommer fram till att ökningar i tillgänglighet inte gett några ökningar i skadeverkningar väljer Systembolaget väldigt bekvämt att bortse ifrån. Låt oss syna siffrorna i sömmarna.

På såväl varforsystembolaget.se, en sida som Systembolaget skapat där man lägger fram argument för varför vi ska ha ett detaljhandelsmonopol på alkohol i Sverige, som i några av deras reklamkampanjer lyfter Systembolaget fram siffror på hur många dödsfall, våldsbrott, rattfyllor och sjukdagar som undviks genom att Systembolaget har monopol på försäljningen. Problemet med dessa siffror är bara att de kommer från en enda rapport (Potential consequences of replacing a retail alcohol monopoly with a private licence system av Norström et al [PDF]) som prognostiserar vad som händer med alkoholkonsumtionen om man slopar monopolet. En. Enda. Rapport.

Samtidigt finns det rapporter, från samma författare dessutom, där man undersökt hur faktiska händelser som ökat tillgängligheten har påverkat konsumtionen och skadeverkningarna. Dels vid inträdet i EU som gjorde att det blev möjligt att lagligt ta hem mycket större mängder alkohol vid privata utlandsresor inom EU och dels då lördagsöppet infördes på Systembolaget. Den enda skadeeffekten där man noterade en ökning efter EU-inträdet var akut alkoholförgiftning, särskilt hos män som var 50-69 år. I undersökningen av lördagsöppet, som Norström också var huvudförfattare till, kom man fram till att konsumtionen visserligen ökade, men att skadeverkningarna inte gjorde det.

Förutom att Systembolaget missar (eller väljer) att inte nämna dessa resultat, presenterar man  i flera fall resultaten som fakta snarare än prognoser. Detta trots att författarna själva skriver "the projections are to be seen as what may plausibly happen, rather than as exact predictions" i artikelns diskussionsavsnitt. Man pratar också om forskare på ett sätt som ger intrycket att det är en bred forskarbas bakom dessa siffror, när det i själva verket bara är en rapport.

Norström och hans medförfattare gör samma misstag i den rapport som Systembolaget lutar sig mot. Där refererar de till Norströms undersökning om lördagsöppets påverkan för att styrka ett antagande om hur ökade öppettider påverkar konsumtion, men förbiser att ta upp hur man i samma rapport kommer fram till ett resultat kring skadeverkningarna som helt talar emot deras egna resultat.

Hur har de då kommit fram till sina resultat i den rapporten som Systembolaget tar sina siffror från? De har satt upp två scenarion, ett med försäljning i enbart särskilt licensierade butiker och ett med försäljning i livsmedelsbutiker. De har sedan uppskattat hur antalet butiker, öppettider, priser och mängden marknadsföring skulle förändras och vilken effekt det får på den totala konsumtionen, med korrigering för att ökade köp inom landet skulle minska den privata införseln något. De framhåller att deras uppskattade värden är återhållsamma, men gör också ett stort antagande som driver upp siffrorna, nämligen att de olika effekterna är multiplikativa helt utan någon dämpning.

Det vill säga, de antar att fler butiker ger en viss ökning, att utökade öppettider ger en viss ökning, och så vidare, som sedan multipliceras med varandra för att nå en total ökning. Med det här resonemanget skulle man, om det fanns tillräckligt många ökningsfaktorer, kunna beräkna en oändligt stor konsumtionsökning. Här borde man rimligtvis ha räknat in någon form av elasticitet, vilket de gjort i beräkningen av de enskilda faktorerna, men alltså inte i deras sammanslagning. Det här räknesättet leder till att de kommer fram till en ökning på 37 % i svenskens alkoholintag i scenariot med alkohol i matbutikerna.

Den beräknade konsumtionsökningen används sedan tillsammans med alkoholskadefaktorer för olika indikatorer, såsom våldsbrott och självmord, för att beräkna en ökning i skadeverkan. Dessa alkoholskadefaktorer är beräknade på data från 1950-95, som visserligen är en lång tidsperiod men som också innebär att datan var 15-60 år gammal när artikeln skrevs och ytterligare 5 år gammal idag. Medan man utgår från att det finns kulturella/nationella skillnader i konsumtion och skadeverkningar förbiser man att det kan finnas generationsskillnader.

Man utgår också från totalkonsumtionsmodellen, där bara den totala konsumtionen är viktig och man förbiser konsumtionsmönster. Denna modell är kritiserad och, återigen, huvudförfattaren har vid analys av modern data kommit fram till resultat som inte passar in i totalkonsumtionsmodellen. Istället för att diskutera att de resultaten, som ju faktiskt finns i en rapport de använder som referens och som huvudförfattaren känner till väl eftersom han själv har varit med och fått fram dem, skiljer sig från hur de prognostiserar vårt beteende kommenteras de inte alls.

Det är inte nödvändigtvis så att de här prognoserna är helt fel, men det finns som ni ser goda anledningar att ifrågasätta dem.

Folkhälsoargumentet är egentligen det enda politiska argumentet till att ha ett Systembolaget med monopol. Vi konsumenter pratar ibland om utbud, priser, service och så vidare, men politiskt är det bara folkhälsan som gäller. Spricker det argumentet skulle såväl folkets som politikernas stöd för monopolet dala. Då är det kanske inte så konstigt att Systembolaget väljer att inte ge en helhetsbild av forskningsläget, utan väljer ut de rapporter, nej ursäkta, den enda rapport som passar deras syfte bäst. Nämligen att övertyga folk om deras existensberättigande.


Läs gärna också Per Gudmundsons ledare i SvD som tar upp samma problematik.
Joel Linderoth publicerade idag en mycket fin sammanfattning av pågående svenska bryggeriexpansioner på Mitt Kök/Expressen. Som man snabbt förstår av artikeln växer det så det knakar hos de svenska bryggerierna. Uppskattningsvis bryggde svenska hantverksbryggerier omkring 20 miljoner liter öl i fjol och de pågående, planerade och nyligen utförda expansionerna kommer uppskattningsvis ge 20 miljoner till i kapacitet. Men finns det utrymme på marknaden för att dubbla försäljningen på bara några år?

20 miljoner liter? Bryggs det verkligen så mycket? Byggs det verkligen ut så mycket? Det finns omkring 160 hantverksbryggerier i skrivande stund. Om de brygger i snitt 125 000 liter per år vardera blir det, passande nog, 20 miljoner liter. Det finns ett gäng som är betydligt större men också många som är betydligt mindre, och så förstås en hög som ligger precis däromkring, så jag menar att det är ett rimligt antagande. Med en felmarginal på några miljoner förstås, men vi hamnar i rätt område.

Utbyggnaderna då? Nils Oscar expanderade förra året och fick då ytterligare 2 miljoner liters kapacitet, Oppigårds kapacitet när de är klara med utbyggnaden kommer vara 7-8 miljoner liter mer än fjolårets produktion, S:t Eriks/Sigtuna är inne i en pågående expansion som ger dem 4-5 miljoner liter mer i kapacitet jämfört, Poppels kommer öka med nästan 2 miljoner liter och diverse andra expansioner (se Joels sammanfattning) hos bl a Rådanäs, Brekeriet, Coppersmiths och Nausta kommer tillsammans ge några miljoner liter till. I slutändan hamnar det omkring 20 miljoner liter.

Nu betyder kapacitet givetvis inte samma sak som produktion. Bryggerierna räknar givetvis inte med att fylla ut sina respektive nya rockar på en gång utan bygger för att ha något att växa in i. Det kommer inte bryggas 20 miljoner nya liter direkt. Men på sikt.

Hur ska bryggerierna lyckas sälja all denna öl? Alla dessa växande bryggerier kommer inte kunna sälja stora mängder via Systembolaget. Inte med dagens modell i alla fall, det finns helt enkelt för få platser såväl i lanseringarna som totalt i det fasta sortimentet för att få in och husera alla. Samtidigt har lokalsortimentet (TSLS) en övre volymgräns som diskvalificerar många av dessa bryggeriers öl därifrån.

Folkölsmarknaden, restauranger och export kommer troligen bli viktiga pusselbitar för att få ihop det hela. Tittar man på enskilda bryggerier har de säkerligen också genomarbetade planer för vilka kort de behöver spela för att fylla ut de nya kapaciteterna. Vi ser till exempel nu hur Oppigårds satsar på såväl folköl som lageröl för att ta andelar i nya marknadssegment.

De möjliga problemen ligger snarare när många ska göra detta samtidigt. Huruvida Systembolaget kan anpassa sig någorlunda snabbt, till exempel genom att införa regionala sortiment, till det växande utbudet eller inte kan bli en avgörande faktor för om branschens samlade tillväxt kan hålla ihop.

I USA sprack en ölbubbla i mitten av 90-talet, ungefär 20 år efter att den andra vågen av hantverksbryggerier började komma, när många bryggerier expanderade kraftigt (och samtidigt). Det är nu ungefär 20 år sedan den andra vågen av svenska hantverksbryggerier kom och flera bryggerier expanderar kraftigt. Det var flera andra orsaker som bidrog till att den amerikanska bubblan sprack, orsaker vi inte ser i Sverige just nu, men det är svårt att inte slås av de likheter som ändå finns. Man ska också komma ihåg att hantverksöl som helhet faktiskt fortsatte växa även under de där svåra åren på 90-talet, men det var med betydligt lägre takt än såväl åren före som de efterföljande åren. Det som hände i stort var att många bryggerier expanderade men inte växte tillräckligt mycket i den faktiska försäljningen för att täcka kostnaderna för expansionen och därmed fick stänga, samt att detta avskräckte för nyetableringar.

Att de större hantverksbryggerierna blir allt större kan också innebära att det blir allt svårare för de allra minsta bryggerierna att nå en tillräcklig volym för att kunna gå runt ekonomiskt med rimliga löner för de som arbetar där. Kvalitetsmässigt är det förstås bra att konkurrensen ökar och det kan därmed bidra till att de bryggerier som levererar defekt öl får lägga ner eller få högre incitament att rycka upp sin kvalitet.
Jästslurry
Varför var det nu så intressant att besöka just Beavertown? För min egen skull var det en naturlig uppföljning på förra Londonturen då jag åt på Dukes Brew & Que där deras historia började, men det känns också intressant då de är ett av Londons snabbaste växande bryggerier och ett som jag tror att vi bara kommer få se mer och mer av i Sverige framöver. 

Det har gått snabbt för Beavertown. Det var bara några år sedan som Logan Plant öppnade restaurangen Dukes Brew & Que och började brygga öl i restaurangköket. Sedan dess har de flyttat två gånger och bygger nu ut ytterligare på bryggeriet i norra London. Grannlokalen i industriområdet har tagits över och har gjorts redo för att husera fler lagringstankar.

Ett av många ekfat hos Beavertown
Kapaciteten går därmed från 1,5 miljoner liter per år till 4 miljoner liter per år när alla tankar kommit på plats. Lagerlokalen på andra sidan parkeringen, som tidigare bara användes som varulager, har nu också blivit fatlagringslokal med 450 ekfat. Bland annat är det suröl på gång med en serie berliner weisse. Jag fick smaka på en, då inte helt klar, variant med lime och apelsinskal som lovade riktigt gott.

När Beavertown började förpacka sina öl var det flaskor som gäller, men under en resa i USA slogs Logan av hur bra burken är som förpackning och bestämde sig för att köpa in en burkmaskin. De började enkelt med en mindre burkanläggning. Det fanns ingen som trodde att burkarna skulle ta några större andelar av försäljningen, men man tyckte så pass mycket om idén att man ville göra det ändå. De fick helt fel.

Den gamla burklinan
Burkförsäljningen sköt i höjden medan flaskorna blev stående på hyllan. Det tog inte lång tid innan nio av tio sålda öl var på burk. Så man skrotade flaskorna helt och hållet. Den nya, fina och dyra buteljeringsmaskinen man köpt in kort innan såldes vidare. Den relativt enkla burklinan, som ju köpts in utefter ett betydligt lägre användningsbehov, fick istället kämpa hårt så det blev istället läge att köpa in en ny med större kapacitet. Förutom att den nya burklinan kan fylla 15 000 burkar i timmen innebär uppgraderingen också att det blir mindre syre i burkarna, som därmed får bättre hållbarhet.

Precis som många andra Londonbryggerier håller Beavertown en liten pub öppen på lördagar. Till skillnad från bryggerierna längs Bermondsey beer mile, där de flesta håller öppet från förmiddag till tidig eftermiddag, öppnar Beavertown först vid två och håller öppet ända till åtta på kvällen. Därmed behöver törstiga öldrickare inte välja mellan Beavertown och bryggerirundan i Bermondsey utan hinner med både och. En vanlig lördag kommer 500-600 personer förbi och sörplar i sig öl direkt från källan.


Som svensk får man nöja sig med att flera av standardölen finns i sexpack i beställningssortimentet och att det dyker upp lite tillfälliga lanseringar då och då (närmast dyker saisonen Quelle upp i september). Om man inte har vägarna förbi norra London på en lördagseftermiddag förstås.

De 24 öl som fyller på det lokala sortimentet (TSLS) i augusti är en sorglig samling av försök till öl. Det fåtal ljusglimtar som finns kommer från Rocket Brewing, Sundbybergs Köksbryggeri, Närke Kulturbryggeri och Nya Carnegiebryggeriet. TSLS är förvisso ett sortiment dit många kanske vänder sig för att hitta lokala och småskaliga produkter snarare än de bäst smakande ölen, och då finns det några till i denna skara som passerar, men det är fortfarande en hög andel rent defekta öl.

[Namn]
[Art.nr., Ursprungskommun*, Volym, Pris, Alkoholhalt]
[Mitt omdöme]
[Datummärkning (om det finns någon läsbar på provflaskan)]

*Enligt Systembolagets angivelse

Byaregårdens Fröjd
30568, Varberg, 33 cl, 23,50 kr, 4,2 %
Påtaglig gräsig och höig humleton i doften men smaken är urvattnad och bjuder på väldigt lite substans.

Båstad 520 Lager
30581, Båstad, 33 cl, 19,90 kr, 5,2 %
Svag doft av sur disktrasa, något som också återkommer i smaken.
Bäst före: 0110 2015

Waxholm Premium Lager
30569, Vaxholm, 50 cl, 27,50 kr, 5 %
Rejält kolsyrad med något söt brödighet utan nyanser. Lätt örtig humlighet. Som en något vassare stor-stark-öl.
Bäst före: 30 10 15

Hönöbryggeriet Lager
30590, Öckerö, 33 cl, 24,90 kr, 5 %
Plast/lösningsmedel i både doft och smak. Inte jättestarkt men ändå så det blir motbjudande.
Bäst före: 12-12-2015

CAP Bohemian Rhapsody
30584, Upplands-Bro, 33 cl, 26 kr, 4,2 %
Lätt plastig och med vass, stickig beska som river upp tungan. Har provat den förut och då smakade den betydligt bättre.
Bäst före: 08052016

Jädraöl Solkatt
30591, Sandviken, 33 cl, 24,90 kr, 4,4 %
Kakigt maltig med toner av höstlöv. Något intetsägande och något tråkig, men utan fel.

Äppelbo Svenne Rubins Öl
30587, Vansbro, 33 cl, 27,90 kr, 6,9 %
Lite sur disktrasa och estrar följs av örtig humle och tydliga pilsnermaltstoner. Börjar dåligt, slutar något bättre, men den inledningen går inte att förbise.

Walhöll Valkyria California Common
30565, Smedjebacken, 33 cl, 25 kr, 5,5 %
Knäckebröd, lätt kola och rostat bröd. Någonstans lurar också en lätt fruktighet.
Bäst före: 2015-10-17

Bryggeri Fängelset Double India Pale Lager
30562, Västervik, 33 cl, 28,50 kr, 7,5 %
Lätt plastighet följs av ganska trevliga humletoner. Finns potential i receptet men det är inte bra genomfört.

Lundabryggeriet Migranten Pale Ale
30592, Lund, 33 cl, 30,10 kr, 4,5 %
Disktrasan tittar fram lite igen följt av en tunn smak av klassisk pale ale med en alltför stark beska. Nej, det här blev inte riktigt bra.
Bäst före: 2015.12.01

Rocket Brewing Club Tropicana Pale Ale
30563, Danmark, 33 cl, 47,50 kr, 5,4 %
Riktigt härligt humlig doft och smak med en kompott av tropisk frukt. Mild maltbas som backar upp utan att ta plats och en lätt beska.
Bäst före: FEB 2016

Walhöll Embla Pale Ale
30567, Smedjebacken, 33 cl, 29,90 kr, 6 %
Något karamellig med lätta drag av höstlöv. Smakfattig är väl ett bra sätt att beskriva den.
Bäst före: 2015-10-25

Walhöll Ask Pale Ale
30566, Smedjebacken, 33 cl, 29,90 kr, 6 %
Smakar så mycket sockerlag att den knappast kan ha jäst ut ordentligt, alternativt att de tillsatt sötningsmedel. Lite rostat bröd och hö på det, men slisksötman är svår att komma fram.
Bäst före: 2015-11-01

Falu Brygghus Guld Ale
30586, Falun, 33 cl, 33,70 kr, 5,2 %
Lätt maltighet, något syrlig och rätt så vattnig. Trist och på fel sida om okej smak.

Bryggeriet Stenhammaren Attaque Ale
30580, Sundsvall, 33 cl, 22,70 kr, 4,5 %
Vattnig, något plastig och något sur. I det här fallet var det en välsignelse att den också var vattnig...

Ängöl 5
30588, Kalmar, 50 cl, 45 kr, 7 %
Estrig och lite vetesyrlig med banantoner och lätt kryddighet. Något tunn för 7 % men för den sakens skull inte vattnig.
Bäst före: 3 AUG 2016

Närke Kulturbryggeri Örebro Bitter
30594, Örebro, 50 cl, 32,90 kr, 5,9 %
Välbalanserat med rostat bröd, mild humle och annat gottigt. Snyggt som vanligt från Närke.
Bäst före: Augusti 2015

PKLK Public Service American Pale Ale
30595, Tyresö, 33 cl, 29,30 kr, 4,8 %
Lite syrligt och lätt oren men med rätt så trevliga humletoner bakom.
Bäst före: 18-09-2015

Nya Carnegiebryggeriet J.A.C.K. Session India Pale Ale
30582, Stockholm, 33 cl, 18,90 kr, 4,5 %
Mild, ljust fruktig humleton med oljiga inslag. Lätt maltkropp utan att bli vattnig. Funkar men ganska ospännande för en session-IPA.

Heavy Metale  Dead Man's Hop India Pale Ale
30589, Vallentuna, 33 cl, 28,40 kr, 6,3 %
Luktar lösningsmedel och smakar fruktigt och mera lösningsmedel.
Bäst före: 22-Oct-15

Villovägens Falu Röd
30598, Falun, 33 cl, 37,40 kr, 5,3 %
Något vass doft och en ganska märklig smak som jag ärligt talat inte riktigt kan placera. Sticker på tungan.

Hantverksbryggeriet Indianen India Pale Ale
30577, Västerås, 33 cl, 34,90 kr, 6,8 %
Lätt humliga toner med vissa orenheter. Svårplacerad.
Bäst före: 31 Aug 2016

Brewing Költur No Name Evölution India Pale Ale
30599, Södertälje, 33 cl, 28,90 kr, 6,8 %
Lite kokta grönsaker, lite skunkad och med väldigt svårfångad humle.

Sundbybergs Köksbryggeri Lasse i Gatan 2015
30597, Sundbyberg, 37,5 cl, 79 kr, 9,2 %
Mjukt chokladig, något söt och med väldigt mjuk kolsyra. Gott!

När (och om, men jag är positiv) sommarvärmen hittar hit igen är det härligt med de alkoholsvagare men välhumlade ölen som brukar betecknas som session-IPA. Numera finns det några i fasta sortimentet, men även i beställningssortimentet kan man hitta några godingar. En av dem är Neck Oil från brittiska Beavertown som går att beställa i sexpack.


Mellan besöket på Dukes Brew & Que där historien om Beavertown började och en kommande artikel om ett besök på det nuvarande bryggeriet blir det förstås passande att klämma in en recension om en av deras mest Sverigeaktuella öl just nu, session-IPAn Neck Oil. I samband med Robert Plants spelning på Gröna Lund häromveckan började också deras barer sälja just Neck Oil, så att man kunde njuta av öl och musik från samma familj under kvällen.

Man behöver dock inte åka till Gröna Lund för att dricka Neck Oil, den går nämligen även att beställa hem i behändigt sexpack genom Systembolagets beställningssortiment. På burk förstås. Alla Beavertowns öl görs ju numera på burk.

På 4,3 % hör den till de lite lättare session-IPA som finns på den svenska marknaden just nu. Smaken är också lätt men med visst tryck i malten ändå, medan humletonerna bjuder på lychee, melon och nyslaget gräs. Det är inte lika kraftig humle som i t ex All Day eller Dead Pony Club, istället synar Neck Oil med en balans och smakharmoni som få andra, om någon annan, session-IPA i Sverige just nu kan matcha. 

Låg alkoholhalt, riktigt mycket humle och bra balans är svårt att kombinera. Man får nöja sig med två av dessa i samma öl. Vill man inte offra balansen och samtidigt önskar sig låg alkoholhalt är Neck Oil ett riktigt bra alternativ om det är en något humledriven stil man är ute efter.

Vi tittar vidare in i framtiden med en koll på Systembolagets lanseringsplan. Nästa sommar ämnar Systembolaget fylla på det fasta sortimentet med en del spännande saker. Det som står ut allra mest är brettad ale, belgo-IPA, burkmixpack och, inte minst, berliner weisse. Vad det blir för öl återstår att se men det ser ut som ett släpp med stor potential.

Nedanstående lista är alltså de typer av öl som Systembolaget vill lansera i sitt fasta sortiment under nästa år (marslanseringen), enligt deras lanseringsplan för 2016. Leverantörerna kommer sedan få mer detaljerade offerter för de olika lanseringarna.

[Segment - ursprung - kommentar - uppskattat antal butiker - uppskattad halvårsvolym]

Lager burk - Tyskland - 171 - 200 000
Lager burk - ospec. ursprung - Ekologisk - 429 - 190 000
Lager burk - ospec. ursprung - Glutenfri öl - 356 - 190 000
Lager burk - ospec. ursprung - 3,6 - 4 % - 354 - 210 000
Lager flaska - Tyskland - 431 - 150 000
Lager flaska - ospec. ursprung - PET, ev. ekologisk, max 33 cl - 210 - 90 000
Ale flaska - Sverige - Ekologisk, craft - 32 - 5 000
Ale flaska - ospec. ursprung - Ale med brettanomyces - 71 - 7 000
Ale - Nya Zeeland - 117 - 15 000
Ale (extra stark) - Sverige - Craft - 32 - 5 000
Ale (extra stark) - ospec. ursprung - Belgo IPA - 232 - 20 000
Veteöl - ospec. ursprung - Berliner weisse - 78 - 15 000
Övrig öl - ospec. ursprung - Mixpack burk - 137 - 25 000

Här finns det stor potential. Brettad ale öppnar kanske för en återkomst av Orval i fasta sortimentet (kan annars tipsa om att den går att beställa styckvis), belgo-IPA kan bli tokbra och berliner weisse har kanske ännu större potential. Tänk er att ha någon av All Ins, Brewskis eller Dugges grymma berliner weisse i sortimentet.

Ett mixpack med burkar kan bli allt från dötrist till riktigt läckert. Detsamma gäller ale från Nya Zeeland. Finns det några fler nyzeeländska öl än Epics och Garage Projects i Sverige för tillfället?