I oktober är det återigen bara småpartisläpp som kommer på Systembolaget, men vilka släpp det är sen. Lune och Terre från Baladin, Queens Quad och Cassis från Brekeriet, Imperial Biscotti Break och Modern IPA på burkar från Evil Twin, en hel hög spännande samarbetsöl, fatlagrad Chimay, två svenska barley wines och en doppelsticke. Plus massa sköna klassiker som Founder's Breakfast Stout, Traquair Jacobite Ale och La Rulles Brune. Här är hela listan över de fantastiska släppen i oktober. Det blir tungt att bära hem allt gott.

7 OKTOBER SMÅ PARTIER
T5
Amager/Fonta Flora The Lady Of Cofitachequi, 11707, Danmark/USA, 50 cl, 49,90 kr, 7 % - 10080 st
Evil Twin Modern IPA, 11521, USA, 35,5 cl (burk), 36,20 kr*, 6 % - 14400 st
Founder's Breakfast Stout, 14006, USA, 35,5 cl, 36,90 kr, 8,3 % - 16800 st
Fuller's Imperial Stout, 11879, Storbritannien, 50 cl, 64,90 kr, 10,7 % - 10000 st
Innis & Gunn Hopped Bourbon Cask, 11969, Storbritannien, 33 cl, 29,90 kr, 7,4 % - 40008 st
Victory Moonglow Weizenbock, 11658, USA, 35,5 cl, 32,90 kr, 8,7 % - 10080 st

T6
18th Street/Brewski Funky Trim, 11661, USA/Sverige, 35,5 cl (burk), 44,90 kr*, 7,4 % - 2400 st
Brekeriet Queen's Quad, 11618, Sverige, 33 cl, 55,90 kr, 12 % - 4752 st
La Rulles Brune, 11340, Belgien, 75 cl, 66 kr, 6,5 % - 2640 st
Smuttynose Pumpkin Ale, USA, 35,5 cl, 29,50 kr, 5,8 % - 3336 st
Uerige Doppelsticke, 11634, Tyskland, 33 cl, 39,90 kr, 8,5 % - 3600 st

T7
Baladin Lune 2014, 11434, Italien, 50 cl, 198,70 kr, 13 % - 480 st
Baladin Terre 2014, 11846, Italien, 50 cl, 198,70 kr, 13,5 % - 480 st
Chimay Oak Aged Grande Reserve, 11607, Belgien, 75 cl, 249,90 kr, 10,5 % - 600 st
Stone Imperial Russian Stout, 11418, USA, 65 cl, 99,90 kr, 10,8 % - 864 st

21 OKTOBER SMÅ PARTIER
T5
Amager/Cigar City Imperial Licorice Porter, 11711, Danmark/USA, 50 cl, 54,90 kr, 8,2 % - 8400 st
Brewdog Hello My Name Is Ingrid, 11394, Storbritannien, 33 cl, 34,90 kr, 8,2 % - 25008 st
Coppersmith's Ekaros, 11322, Sverige, 33 cl, 26 kr, 6,8 % - 2760 st
Eskilstuna SMÖF Ekologisk Belgisk Pale Ale, 11801, Sverige, 33 cl, 24,50 kr, 5 % - 12000 st
Haandbryggeriet Odin's Tipple, 11762, Norge, 33 cl, 39,90 kr, 10,2 % - 9072 st
Omnipollo/Trillium Outside The Line, 11828, Sverige/USA, 33 cl, 69 kr, 12 % - 15000 st
Traquair Jacobite Ale, 11200, Storbritannien, 33 cl, 32,90 kr, 8 % - 8400 st
Åbro Bryggmästarens Samma Klaus, 11649, Sverige, 33 cl, 32,90 kr, 12 % - 15000 st

T6
Brekeriet Cassis, 11525, Sverige, 75cl, 109 kr, 5,4 % - 2400 st
De La Senne Schieve Tabarnak #4, 11642, Belgien, 33 cl, 33 kr, 6,5 % - 3600 st
De Ranke Noir De Dottignies, 11780, Belgien, 75 cl, 79,50 kr, 8,5 % - 2688 st
Stone 20th Anniversary Encore Series Porter, 11511, USA, 65 cl, 99,90 kr, 8 % - 2640 st

T7
Coppersmith's Barley Wine 2015, 11529, Sverige, 33 cl, 42 kr, 9,8 % - 1500 st
Evil Twin Imperial Biscotti Break, 11633, USA, 47,5 cl (burk), 79,90 kr*, 11,5 % - 1680 st
Hantverksbryggeriet Baronen 2015, 11536, Sverige, 33 cl, 69 kr, 9 % - 1800 st

Under den officiella invigningen av Stone Berlin var Greg Koch förstås en mycket upptagen man, men mellan tal, selfies med fans och öldrickande lyckades han klämma in lite tid för en intervju med Portersteken. Det var en väldigt glad Greg som berättade om hans nyfunna kärlek för Berlin och om framtidsplanerna.

Det måste kännas fantastiskt idag?
Jag mår jättebra, men så har jag njutit av några goda öl, klockan är väl omkring 22 nu, jag har har spenderat massor av tid med några av mina allra bästa vänner från, bokstavligt talat, hela världen under en underbart vacker dag i Berlin och har firat bra öl. Så ja, jag är på väldigt gott humör nu.

Projektet med Stone Berlin har hållt på ett tag nu?
Jag gick först på den här marken för 6 år sen. Nu har vi varit helt öppna i två veckor, efter att ha öppnat mer och mer smådelar av helheten under de senaste månaderna. Nu är vi helt öppna och jag är såååå glad.

Berlin har blivit som ett andra hem för dig har jag hört. Vad tycker du egentligen om staden?
Berlin har en otrolig energi, det är en väldigt kreativ stad. Det finns förstås också en stark gemenskap med människor från hela världen här, så den energin från att möta folk från så många ursprung är fantastisk. Det är förvisso sant att ölscenen här på sätt och vis är lite i sin vagga här fortfarande, så det är både fantastiskt men vi inser också att vi har lite jobb att göra för att introducera berlinarna till det bredare spektrat av öl.

Om vi blickar vidare än Berlin, hur kommer Stone Berlin att påverka den europeiska marknaden?
Tja, vi har Stones öl i 17 länder här så det påverkar redan den europeiska marknaden. Det är ett stort privilegium att få brygga vår öl här på kontinenten och skicka ut färsk öl till hela Europa.

Jag hörde från den svenska importören att de burkar från Stone Berlin som hittills sålt bäst är Ruination 2.0. Är det en överraskning för dig eller var det väntat att den skulle sälja mycket bättre än öl som Go To IPA och IPA?
Det visste jag faktiskt inte... Det är lite av en överraskning faktiskt, men kanske inte den största. Men wow... det är ju fantastiskt. Kan jag bara få säga hur mycket jag älskar Sverige?

Självklart!
Okej, jag älskar Sverige!

Jag tackar på Sveriges ölälskares vägnar.
Jag älskar Sveriges ölälskare också. Jag har varit i Sverige några gånger och har haft det fenomenalt bra varje gång. Det är fantastiskt!

Stone firar 20 år i år, Stone Berlin har öppnat och nu har ni också öppnat ett nytt bryggeri i USA också?
Japp, i Richmond i Virginia. Det är igång med full funktion nu. Vi fick igång bryggerierna i Berlin och Richmond inom bara två veckor från varandra.

Med 20 års historia för Stone i San Diego och två nybyggda bryggerier, vad finns i framtiden för Stone?
Förhoppningsvis en tupplur för mig... De senaste åren har vi varit fokuserade på projekten, byggnationen och utvecklingen kring de här nya bryggerierna. Nu fokuserar vi på produktion och drift, och på att ölen smakar precis som den ska, att den kommer till folk medan den är färsk och få igång den dagliga driften här i restaurangen för att skapa en miljö som gör att folk verkligen vill besöka det här stället. 

Som du nog hör på min röst så har jag varit här på den här invigningen i många timmar och druckit några öl så det här är kanske inte min perfekta intervju.

Eller så är det här den perfekta intervjun?
Eller så kanske det här är den perfekta intervjun! Vad tusan...

Från vad jag har läst om era ställen i San Diego så är det här i Berlin ganska annorlunda?
Javisst! Det här är bokstavligt talat en historisk byggnad från 1901 här i Berlin så det är väldigt annorlunda från ställena vi har i San Diego. Vårat huvudbryggeri och högkvarter i Escondido byggde vi från grunden för 11 år sedan, så självklart blir det en del skillnader, men man ser också tematiska likheter med kraftiga, starka material som betong, järn, sten och trä. Stora, starka material som används på ett starkt vis. Å andra sidan är detaljerna och känslan på varje ställe väldigt unikt, men om du besöker alla våra ställen kommer du lägga märke till både likheterna och unikheterna på varje ställe.

Du kallas ofta för craft beer jesus - vad tycker du om det?
Tja, jag har långt hår och ett långt skägg, så jag antar att jag vore någon sorts nordeuropeisk version av Jesus. Jag ser inte ut som Jesus, han var ju från Mellanöstern vilket jag inte är, men hehe, större delen verkar ju tänka på Jesus som någon med nordeuropeiskt utseende vilket väl är lite av en tankevurpa egentligen. Men det är ett annat ämne. Jag vet vad de menar, och jag tar det som en komplimang. Jag älskar att missionera om bra öl. Det är min religion!
Greg Koch och Steve Wagner invigningstalar
Häromdagen befann jag mig i Berlins södra utkanter för att bevittna invigningen av Stones nya bryggeri och restaurang, 20 år efter att de öppnade sitt bryggeri i San Diego. Det är ett massivt komplex med sammanhängande bar, restaurang och bryggeri som lär bli en destination i sig när man besöker Berlin, och för lokalbefolkningen förstås. Jag ser redan framemot ett återbesök.

Greg Koch höll tal med tydlig inspiration från Martin Luther King, blandat med Kochs egna craft-beer-jesus-anda. Stones andra grundare, Steve Wagner, fortsatte på stapplig tyska innan en kvinna från Berlins kommun lämnade över en björnstatyett för att visa den nyfunna vänskapen mellan Berlin och det kaliforniska bryggeriet. Björnen finns nämligen både i Berlins stadsvapen och på Kaliforniens flagga. Sen kom det obligatoriska ceremoniella öppnandet av en tunna öl innan festen återgick.


Stones egna öl behöver nog ingen närmare presentation, men det nya bryggeriet kan vi prata lite om. Bryggverket är på modesta 10 000 liter och är bara åtskiljt från restaurangen av en glasvägg. Sitter man i den änden av den enorma restaurangen kan man alltså glutta på rostfritt en masse medan man äter. All öl tappas på burk eller fat. Någon syre tillåts inte komma in i systemet som är slutet, allt för att bevara färskheten så bra som möjligt. Det märks också när man provar klassiker som deras IPA och den något nyare Go To IPA.


Flera av deras olika varianter av IPA, på burk och från Berlin, finns numera på sexpack i beställningssortimentet för den som vill stifta närmare bekantskap med ölen utan att behöva ta sig till Berlin. Men är man i Berlin är det ett besök som rekommenderas, även om det ligger en bit utanför centrum, för det är en destination i sig. Den enorma restaurangen, med den enorma uteplatsen, serverar riktigt bra mat med fokus på råvaror som är ekologiska och närproducerade. Som Greg Koch sa i sitt tal, craft handlar inte bara om öl, det handlar om en helhetssyn. Och den helhetssynen lever Stone efter, såväl i San Diego som i Berlin. Och själva stället är lite av en upplevelse även om man inte äter mat. På den soliga sensommardagen som jag var där var den stora och luftigt inredda uteserveringen oslagbar.


Bryggeriet i Berlin har också fått sitt eget pilotbryggeri. Visserligen i en storlek som är större än flera svenska bryggerier, men ett utvecklingsbryggeri likväl, där mycket kommer att serveras fat på den egna restaurangen. Är man äventyrligt lagd kan man alltså vara bland de första som får prova kommande storsäljare. 


Just den här invigningskvällen fanns det förvisso också en del nya öl men framförallt också flera lagrade godbitar. Bland annat rödvinsfatlagrad Old Guardian, och så en öl som jag personligen suktat länge efter att få prova, nämligen deras bourbonfatlagrade imperial stout. Från 2008, dessutom. Riktigt jäkla god var den också, en sådan öl som direkt får en att omedvetet dra på smilbanden. En värdig avslutning på kvällen!

I år körs Stockholm Beer & Whisky Festival för den 25:e gången och unikt för den här gången är hur ölmedaljerna delas ut. Det kommer nämligen bli en sorts folkets-val-tävling där vanliga öldrickare får möjlighet att vara med och utse festivalens bästa öl. En domarpanel kommer också finnas och det är de sammanvägda poängen som avgör vilka som vinner i det för året bantade antalet kategorier. Allt man behöver göra för att få vara med är att köpa en biljett till ett av domarpassen.

Bedömningspassen går av stapeln nu i helgen, med tre pass vardera på lördag och söndag. Passen påbörjas kl 11.30, 14.30 och 17.30 bägge dagarna och pågår i 2 - 2,5 timmar. Under dessa bedömer man blint ca 30-40 öl per pass, i någon av kategorierna lager, ale, veteöl, porter och övrigt, och betygsätter dessa på en skala 1-4. Resultatet från folkets röster viktas sedan för 51 % av totalen och expertpanelen, som liksom tidigare års vanliga tävlingar främst består av utbildade domare, viktas för 49 % av totalen. 

Att delta kostar 350 kr per pass, då det utöver provningen och ett öldomardiplom också ingår biljett till en valfri dag på festivalen, lättare förtäring, 6 glas från tidigare års festivaler. Ska man ändå gå på mässan, vilket kostar 250 - 290 kr beroende på dag så blir alltså inte merkostnaden för att delta i detta särskilt stor.

Något liknande, där en så pass stor festival som Stockholm Beer & Whisky Festival låter "vem som helst" vara med och påverka utgången av öltävlingen, har såvitt jag vet aldrig genomförts. Även om det lär bli en förenklad variant är det riktigt intressant att vara med i en professionell ölbedömning och se hur det går till.

Mer info och anmälan hittar man här. Dessutom pågår en stor jubileumstävling som man hittar här.

Utbudet av bra och lättillgänglig belgisk öl i Sverige har så smått gått ner sig de senaste åren. För hitflyttade belgaren Christophe De Vos blev det den utlösande faktorn som fick honom att börja brygga hemma. När fler än bara familjen och vännerna tyckte att ölen smakade bra började han brygga kommersiellt som fantombryggare och nu sitter jag här med de två första ölen, en tripel och en dubbel.

Till skillnad från en del fantombryggare är det ingen tvekan om var den här ölen är brygd. Att den är gjord i Belgien är nämligen något som framhålls som en viktig del av ölets identitet. Brygd av en belgare, i Belgien, för den svenska marknaden. Bryggeriet i fråga är det rätt så moderna Verzet som själva startade som fantombryggare för fem år sedan men som numera har sitt eget bryggeri.

Christophe tar fram sina recept, som enligt honom baseras på gamla belgiska recept, och testar dem på ett 50-liters bryggverk här i Sverige, närmare bestämt i Göteborg. De som blir lyckade tar han med sig ner till Verzet och brygger i större skala under eget namn, alltså De Vos. Sverige möter Belgien på flera sätt alltså. En julöl är på gång men än så länge finns bara en dubbel och en tripel som färdiga kommersiella öl.

Tripeln är alkoholsvag för stilen på bara 6,7 % och även smaken är något olik det jag associerar med stilen. Visserligen ljus, torr och lätt fruktig, men också med mer jästig kryddighet och mindre humle än, säg, en Westmalle Tripel. Samt förstås märkbart lägre alkohol och ett lättare helthetsintryck. Exakt vad som menas med etikettens beskrivning "Trevlig, lite rolig doft" vet jag faktiskt inte riktigt. Däremot är det en god öl, även om jag inte hade kallat den för en tripel.

Dubbeln ligger istället inom det normala för stilens typiska alkoholspann då den klockar in på 7,6 %. Smakmässigt är det heller inga problem att placera den som en dubbel med dess smaker av torkad frukt, råsocker, mild choklad och lätta kryddighet. Den sätter också in det för mig typiska med en inledningsvis ganska upplevd sötma men en torr avslutning.

Och så några ord om det här med att vara stiltypisk. Man behöver förstås inte följa givna stilar, men om när man inte gör det behöver man inte heller marknadsföra sin öl med de givna stilarna. Annars riskerar man att skapa en förväntan hos konsumenten som man inte kan leva upp till.

Hursomhelst, det är uppfriskande att fler vågar satsa på de belgiska stilarna, särskilt när det också, som här, blir ett bra slutresultat.
När man ska lagra öl och har hittat de ölsorter man vill låta få utvecklas under ett par år så gäller det att optimera lagringsförhållandena. Här kommer därför en liten genomgång om saker att tänka på när man väljer sitt lagringsutrymme.

Först och främst ska man se till att ölflaskorna står skyddade från ljus, vilket är det enklaste att ordna. Det gäller bara att låta bli att ha ölen framme på display i bokhyllan, även om flaskorna är fina. En garderob, en kartong, en matkällare, ett förråd eller annat mörkt utrymme - allt som håller ljuset ute är bra. De våglängder av ljuset som är skadliga för öl finns framförallt i solljus och lysrörsljus, så dessa ska man passa sig extra noga för. Om man som jag ska ha sina öl i ett lägenhetsförråd med lysrör kan det alltså vara bra att ha något som täcker för ölen även där om man vill vara riktigt noga. Har man ett utrymme som är optimalt på alla sätt förutom att det finns fönster som man inte vill täcka för går det att hitta plastfilm som absorberar de skadliga våglängderna.

Temperatur är nästa faktor att ta hänsyn till. Eftersom man sällan kan ställa öl i ett svalt temperaturkontrollerat utrymme får man ofta göra så gott man kan. Den optimala lagringstemperaturen sägs vara omkring 13 grader Celsius. En jordkällare eller villakällare brukar kunna ligga kring denna temperatur, men har man inte tillgång till detta får man ta det bästa man har. Man ska också tänka på att välja ett utrymme som har en så jämn temperatur som möjligt. Undvik alltså utrymmen som varierar kraftigt i temperatur över dygnet. Säsongsvariationer är inte lika illa, men det är förstås bäst om man kan undvika dem också.

För kall temperatur, som till exempel i ett vanligt kylskåp, hämmar utvecklingen. Det är istället bra för att bevara smaken i öl som är bäst färska, exempelvis IPA och pilsner. För varm temperatur gör istället att de negativa effekterna av lagring utvecklas för snabbt.

Luftfuktigheten är också en faktor som man kan ta hänsyn till, men det är av underordnad rang och är sällan ett problem eftersom det går att åtgärda. Är utrymmet allt för torrt kan korkar torka ut på lång sikt. Är det istället allt för fuktigt kan man man i värsta fall få problem med rostande kapsyler och korkgrimmor, samt att etiketterna kan ta skada av det. För mycket fukt åtgärdas med en avfuktare, och för lite fukt åtgärdas med att man sätter ihop en enkel fuktare vilket går att göra med exempelvis en hink och en handduk. 

Har man råd (och plats) kan en vinkyl vara en vettig investering. Dessa har tonade frontrutor som skyddar mot ljus och är bygda för att hålla en lite högre temperatur än en vanlig kyl. Är man händig kan man också bygga om en vanlig kyl lite för att passa bättre för öllagring, men allt man ska tänka på då vore en hel artikel för sig så det går jag inte vidare in på här.

Till sist finns den eviga debatten om man ska låta sina flaskor stå upp eller ligga ner, och det finns egentligen inget definitivt svar. Man får ta ett informerat beslut, med följande punkter i bakhuvudet. Liggande flaskor får sedimentet på sidan av flaskan istället för i botten, vilket kan göra att mer följer med ner i glaset vid upphällning. Å andra sidan gör det också att exponeringsytan mellan ölet och eventuell levande jäst i flaskan blir större. Även exponeringsytan mot gasen i flaskan blir större. Korken eller kapsylen kommer också ha öl istället för gas mot sig, på gott och ont. Naturkorkar kan ibland ge så kallad korksmak även till öl, men de kommer inte riskera att torka ut om de har kontakt med vätskan. Är man osäker kan man alltid fråga respektive bryggeri vad de rekommenderar, med förbehållet att det inte alltid är säkert att de har koll på sånt själva.

Gillade ni Stigberget GBG Beer Week IPA? Nästa vecka släpper de en ny IPA, gjord tillsammans med All In och O/O som är minst lika bra. Dessutom vinjakfatlagrad old ale från Nils Oscar, lagrad Aventinus, en tung trio från Stone och bärsuring från Brekeriet. Och det är bara några av godsakerna. Här är snabbrecensionerna på småpartisläppet som kommer på fredag nästa vecka.

[Namn]
[Art.nr., Ursprung, Volym, Pris, Alkoholhalt, Modul - Beställt antal]
[Mitt omdöme]
[Datummärkning (om det fanns någon läsbar på provflaskan)]


Birra Del Borgo Stelle & Strisce
11965, Italien, 33 cl, 29,90 kr, 5,7 %, T5 - 13512 st
[Provad inför augustisläppen] Humligt fruktigt med lätt kropp. Någonstans mellan session-IPA och IPA, fast på italienska. Lite mer jästtoner än i de amerikanska exemplen. Kul på sitt sätt i och för sig.

Dupont Moinette Biologique
11466, Belgien, 75 cl, 73 kr, 7,5 %, T6 - 1980 st
Mjukt och behagligt fruktigt med mycket lätt kryddighet, mild örtig humleton och en lätt, uppfriskande beska. Mycket bra!
Bäst före: 01/2018

De La Senne Saison De Meyboom
11478, Belgien, 33 cl, 33 kr, 5,5 %, T6 - 3456 st
Något stramt fruktig med lätt kryddighet och milda brödiga toner. Markerad men ändå ganska mild beska.
Bäst före: 23JUN17

Brekeriet Hallon
11899, Sverige, 33 cl, 44,90 kr, 6 %, T6 - 4752 st
Stram hallonarom tillsammans med ljust knäcke och lite fenoler. Även i smaken är hallontonerna ganska strama och kompletteras av en citronton. Knäcketonerna är kvar i smaken men fenolerna är betydligt mindre kännbara än i doften, vilket är en bra sak.
Bäst före: 2021-08-03

S:t Eriks Kocklandslager
11708, Sverige, 33 cl, 21,90 kr, 5,2 %, T5 - 16000 st
Något vörtig doft och smak, med lätta humletoner. Vörttonerna gör att det här mest blir konstigt.

Lagunitas Wilco Tango Foxtrot
11887, USA, 65 cl, 69 kr, 7,9 %, T5 - 10200 st
Knäckigt, sött och lätt humligt. Rättfram, enkel sak. På så sätt funkar den, men bjuder inte på några extravaganser.

Kinn Skoddehav
11798, Norge, 75 cl, 59,90 kr, 6,5 %, T5 - 7800 st
Fruktigt humlig med lätt jästigt kryddiga toner. Fruktonerna är söta men ölet i sig är torrt.

Stigberget/O|O/All In Business As Usual IPA
11473, Sverige, 33 cl, 34,90 kr, 7 %, T5 - 15000 st
Överjävligt humlig med diesel och mango som dunkar in framtänderna. En lätt kaksmak bakom, men här handlar allt om humlen. Tungt, bra. Kul att sådan här öl görs i Sverige också numera.

Amager Lubricated Labrador DIPA
11678, Danmark, 50 cl, 55,90 kr, 8,5 %, T5 - 8400 st
Fruktigt humlig med liten lökton. Humlesmaken följs av en lätt sötma och lätt smak av sockerkaka. Straightforward DIPA. Flaskorna som släpps på Systembolaget kommer vara betydligt färskare än provflaskan.
Bäst före: 02/2017

Brussels Beer Project Babylone
11283, Belgien, 33 cl, 29,80 kr, 7 %, T6 - 3456 st
En öl brygd med återvunnet (?) bröd, samt malt förstås. Smakar också brödigt, men inte mer än öl som bryggts med bara malt. Även lite knäckiga toner i smaken samt en lätt fruktighet.
Bäst före: 10/12/2017


Schneider Aventinus Vintage
11706, Tyskland, 50 cl, 59,90 kr, 8,2 %, T7 - 1600 st
Runda smaker med toner av karamell, banan, lite vanilj och torkad frukt. Avslutar med likördränkt frukt. Smarrigt!

North Coast Old Stock 2016
11638, USA, 35,5 cl, 41,90 kr, 11,8 %, T5 - 11000 st
Något eldigt med smaker av karamell, kola och lite torkad frukt, men som vanligt inte med den tyngd och det djup i smaken man förväntar sig av en maltdriven öl på 12 %. Med något års lagring blir det bättre.
Bäst före: MAR 2032

Nils Oscar Vinjak Barrel Old Ale
11701, Sverige, 33 cl, 49,90 kr, 8,2 %, T5 - 9000 st
Mjukt maltig med småsöta och runda smaker av fudge och kola. Lite vaniljtoner följt av en mycket försiktig ekton i slutet som stramar åt ölet något. Vackert!

Buxton Extra Porter
11349, Storbritannien, 33 cl, 39,90 kr, 7,4 %, T6 - 3888 st
Kakaon och framförallt kaffet slår igenom ordentligt i doften, medan smaken även bjuder på lite portertoner. Även i smaken är dock kaffet tydligt, och smakfullt tillsatt, men mindre dominant än i doften medan kakaon är lite tydligare.
Bäst före: 4APR17

West Coast/Ghost Brewing Midnight Oil
11288, Sverige/Danmark, 33 cl, 39,90 kr, 12,7 %, T6 - 3240 st
Otroligt tjock imperial stout, rå i smaken och nästan som ett koncentrat. Jag tycker personligen inte riktigt om när det blir så kärvt och rått, och det blir inte bättre när det framträder smaker av buljong. Inte något för mig det här.
Bäst före: 01.02.2021

Avery Uncle Jacob's Stout
11643, USA, 35,5 cl, 123,20 kr, 17,1 %, T7 - 1728 st
Söta bourbontoner, sirap, choklad och vanilj. Det här är maffigt, starkt och lyxigt, men Avery lyckas också få ihop smakerna och hålla allt behagligt och snyggt.
Buteljerad: FEB 19 2016


Följande öl släpps i T7 men var inte med på skribentprovningen:
Stone Imperial Russian Stout, 11418, USA, 65 cl, 99,90 kr, 10,8 % - 864 st - flyttad till 7/10
Stone Mocha IPA, 11826, USA, 35,5 cl, 39,90 kr, 9 % - 1680 st
Stone RuinTen Triple IPA, 11609, USA, 65 cl, 99,90 kr, 10,8 % - 1740 st

Både RuinTen och Imperial Russian Stout är riktigt bra öl, som är riktigt stiltypiska och närmast blir referensexemplar för sina stilar. Mocha IPA har jag däremot inte provat tidigare.