Folksaisonbatalj - Slottskällan mot Brooklyn

Att man skulle hitta flera olika saisons på de svenska folkölshyllorna vågade man inte drömma om för några år sedan men nu är det verklighet. Åtminstone här i Uppsalatrakten kan man numera finna både Brooklyn ½ Ale och folkölsvarianten av Slottskällan Saison. Jag har provat dem mot varandra.

Slottskällan Saison i sitt starkölsutförande provade jag tidigare i vår och inte helt oväntat har folkölsvarianten samma smaker men i en tunnare sammansättning. Lite gräsig humle, surdegsbrödighet och med en snygg, enkel fruktighet samt en lätt kryddighet. Just kryddigheten kommer fram tydligare när ölen är lite tunnare men det blir inte för kryddigt.

Brooklyn ½ Ale har jag också skrivit om tidigare. Den har mycket mindre uttalad kryddighet och istället en tydlig, om än inte dominerande, fruktig humlighet samt en lite större kropp. Fruktigheten passar bra in men humlen har också fört med sig en jordig smak som gör att ölet får en udda komposition och känns lite orent. Visst kan man ana saisontonerna i botten men i slutändan blir det mer som någon sorts hybrid mellan saison och brittisk-amerikansk ale än en som en saison kryddad med amerikansk humle.

Två folköl där den ena lyckas med det andra misslyckas med och vice versa, något som blir väldigt tydligt när man provar dem mot varandra. Jag väljer hellre Slottskällans välkomponerade men lite tunna smak över Brooklyns fylliga men orena smak.

Det jag allra mest tar med mig från att ha provat dem mot varandra är att vi inte bara fått en utan två nya sjysta folköl på hyllorna.

Så utvärderar Systembolaget sina produkter för att bestämma butiksspridning och vilka som faller ur det fasta sortimentet

Har du någonsin undrat hur Systembolaget avgör vilka produkter som ska försvinna ur det fasta sortimentet och vilka som ska få täckning i fler eller färre butiker? Det korta svaret är att det beror på deras försäljning, men det fullständiga svaret är betydligt mer komplext än så. Vi tar och reder ut det hela. Förbered er på köttig läsning.

(Den här artikeln skrevs och researchades innan den pågående debatten om det lokala sortimentet drog igång. Denna artikel har ingen direkt koppling till den debatten och handlar alltså enbart om fasta sortimentet och säsongsöl. Hur Systembolaget utvärderar öl i det nya lokala sortimentet håller de tills vidare som en affärshemlighet.)

Till att börja med utvärderas produkter under perioder om tre månader i taget, som ligger med en månads förskjutning från släppen till det fasta sortimentet. Det vill säga, januari-mars, april-juni, juli-september och oktober-december. Förskjutningen från släppen är till för att nya produkters försäljning under första månaden, då de har en fördel av "nyhetens behag", inte ska räknas in i rankingen.

Ändringarna som avgörs under en viss utvärderingsperiod trär sedan i kraft två månader senare, samtidigt som det släpps nya produkter till fasta sortimentet. En produkt kan då få täckning i fler eller färre butiker, ramla ur sortimentet helt och hållet eller, om den ligger i beställningssortimentet, kvalificera sig till det fasta sortimentet. Eller så händer ingenting.

För att avgöra vad som händer för vilka produkter skapas en rankingpoäng. Den utgår från produktens försäljning och pris, närmare bestämt sålt antal flaskor/burkar gånger Systembolagets handelsmarginal. Handelsmarginalen är Systembolagets egen förtjänst på försäljningen, alltså det som är kvar när moms, alkoholskatt och leverantören har tagit sina beskärda delar. (Hur Systembolagets prissättning för öl fungerar kan du läsa här.) En öl som kostar mer behöver alltså inte sälja lika mycket för att få samma grundpoäng som en billigare öl (givet att de har samma alkoholhalt).

Rankingpoängen är inte färdig med det. Grundpoängen volymkorrigeras sedan genom att poängen delas med förpackningsstorleken i liter. En öl i halvlitersförpackning kommer alltså få dubblad poäng medan en öl på 33 cl kommer få ungefär tredubblad poäng. Systembolagets analyser har visat att kunder köper ett likartat antal produkter oavsett förpackningens storlek. De menar därför att större flaskor gynnas utan volymkorrigering, då de ju generellt kostar mer och därför ger mer poäng per såld artikel. Med en volymkorrigering återspeglas den verkliga kundefterfrågan bättre samtidigt som Systembolaget då inte gynnar större förpackningar, något som inte skulle passa särskilt bra med deras uppdrag. Det har dock också lett till att små förpackningar nu gynnas över stora, något de är medvetna om och bevakar utvecklingen för.

Sedan tillkommer ytterligare en viktningsfaktor som ska korrigera för att inte alla produkter finns i alla butiker. Den viktningsfaktorn byggs på att man delar den totala försäljningen inom den aktuella artikelns segment i de butiker där den lagerförs med samma segments totala försäljning i alla butiker. För att inte viktningsfaktorn ska springa iväg multipliceras den sedan med 0,75 och sedan adderas 0,25. Formeln för denna viktningsfaktor är alltså 0,25+0,75*(segmentets totala försäljning i de butiker där artikeln lagerförs/segmentets totala försäljning i alla butiker).

En artikel som finns i alla butiker kommer alltså få viktningsfaktor 1 och för artiklar som bara finns i någon enstaka butik går den mot 0,25. Rankingpoängen delas med denna viktningsfaktor och det kommer alltså öka rankingpoängen någonstans mellan 1 och 4 gånger. För produkter i beställningssortimentet mäter man utifrån vilka butiker de har beställts till.  I viss mån kommer denna viktningsfaktor också "hjälpa" produkter som säljer bättre än segmentets genomsnitt i butikerna de finns i, och vice versa förstås.

När den slutliga rankingpoängen är klar jämförs sedan produkterna mot varandra inom sina respektive segment. De olika segmenten för öl är som följer:

• Lager burk, högst 355 ml, högst 5,9 %
• Lager burk, över 355 ml, högst 5,9 %
• Lager burk, 6,0 % och starkare
• Lager flaska, billigare än 17 kr om den är 355 ml eller mindre eller billigare än 20 kr om den är över 355 ml, högst 5,9 %
• Lager flaska, dyrare än 17 kr om den är 355 ml eller mindre eller dyrare än 20 kr om den är över 355 ml, högst 5,9 %
• Lager flaska, 6,0 % och starkare
• Mörk lager flaska
• Mörk lager burk
• Veteöl
• Ale burk, högst 5,9 %
• Ale flaska, högst 5,9 %
• Ale, 6,0 % och starkare
• Porter/stout burk, högst 5,9 %
• Porter/stout flaska, högst 5,9 %
• Porter/stout, 6,0 % och starkare
• Övrig öl
• Påsköl
• Oktoberfestöl
• Julöl
• Övrig lager, övriga förpackningar
• Övrig ale/porter/stout, övriga förpackningar

Det betyder att t ex en amerikansk DIPA och en stark belgisk trappistöl jämförs mot varandra, eftersom båda ligger i segmentet med starkare ale. Ett problem enligt vissa men samtidigt något som är svårt att komma runt då Systembolaget enligt EU:s konkurrenslagar inte kan differentiera på olika ursprung och differentiera på stil skapar stort utrymme för subjektiva bedömningar. Att det finns fler segment för ljus lager beror helt enkelt på att det finns mycket stora skillnader i försäljning inom de olika produktgrupperna under ljus lager. Det arbetas just nu med förslag på några nya segment för öl, dock inga radikala förändringar.

De produkter med högst rankingpoäng i sina respektive segment får alltid spridning till alla butiker, i egenskap av marknadsledare (i stora, populära segment kan förstås fler produkter än marknadsledaren finnas i alla butiker). Dessutom kan kategoricheferna sätta prioriteringar på vissa produktegenskaper som faller utanför stil och ursprung, t ex att de är ekologiska. Då kan produkter med den prioriterade egenskapen få högre butikstäckning än vad rankingpoängen medger. De produkter som har den prioriterade egenskapen rankas då sinsemellan.

De olika kategoricheferna på Systembolaget väljer, utifrån försäljningstrender och dylikt, hur många produkter inom varje segment som ska ligga på de olika distributionsnivåerna (hur många och vilka typer av butiker de ska finnas i) samt hur många, om några alls, produkter inom varje segment som ska finnas i sortimentet. Sedan styr rankingpoängen vad som händer. Har man valt att det ska finnas 12 produkter inom ett visst segment kommer helt enkelt de 12 produkter med bäst rankingpoäng i segmentet att få finnas i sortimentet.

Vid vissa specialhändelser kan rankingpoängen också justeras manuellt. Om man exempelvis upptäcker att en leverantör "stödköper" sin egen produkt för att försöka ge den högre butikstäckning kan rankingpoängen alltså justeras ner för att få den ranking den har på verklig kundefterfrågan.

Så här håller det på, om och om igen i tremånadersintervall för att hela tiden ha ett sortiment och en produktspridning som motsvarar kundefterfrågan.

Systemet har i mitt tycke vissa mindre brister. Bland annat något jag uppmärksammat på Facebook tidigare, nämligen att man inte korrigerar för att en produkt är slutsåld, t ex på grund av högre försäljning än förväntat. Det här drabbar särskilt nylanserade produkter som säljer slut under sin första månad, då försäljningen inte räknas in rankingen, för att sedan vara slutsåld under stora perioder av deras första utvärderingsperioder. I ett sådant scenario, som har drabbat flera bra öl på sistone, är det svårt att undgå att inte bli nedgraderad i sin butiksspridning och sedan är man inne i en nedåtgående spiral som är svår att komma ur.

Visst kan man som leverantör hålla igen på leveranserna under första månaden om man märker att det säljer mycket bättre än förväntat för att se till att ha öl kvar när utvärderingsperioden börjar, men det är dels att lösa symptomen snarare än problemet och dels är det väldigt konstigt att man ska behöva hålla tillbaka öl, en färskvara, från kunderna. Helt klart är att rankingpoängen i detta scenario inte blir någon bra spegling av den verkliga kundefterfrågan.

En effekt av volymkorrigeringen har blivit att många öl på halvlitersförpackning fått det svårare att konkurrera och en del har börjat gå över till mindre flaskor bara därför. Om det är bra eller dåligt för oss kunder är upp till var och en, men bryggarna och leverantörerna är nog inte alltid så glada.

Hembryggning: Provsmakning av min Svartvinbärs

I mitten av april bryggde jag en saison som sedan splittades till två öl. Dels en variant som humlades intensivt med Mosaic och dels en som har fått sekundärjäsa med svarta vinbär. Den senare har nu äntligen blivit klar för att provsmaka och ikväll blev det dags att provsmaka första flaskan. Och vilken sommaröl det blev!

Efter bryggningen fick den här ölen jäsa i rumstemperatur, helt utan temperaturkontroll, med Wyeast 3711 French Saison. När den jäst klar tappade jag om den och tillsatte frysta svarta vinbär som jag plockade själv i min pappas trädgård förra sommaren. Totalt hade jag plockat ca 1,4 kg bär och ville ha omkring 350 gram bär per liter öl, alltså blev det bara fyra liter öl. Efter en mindre bittergiva i början av koket tillsattes ingen mer humle, allt för att låta bären få ta all plats.

Efter bärtillsatsen satte jäsningen igång igen, så pass att det bubblade skum/öl ut ur jäsröret. Det lilla missödet verkar inte ha lämnat några spår som tur var. Jäsningen slog sedan av på takten men fortsatte ett bra tag till. När den till slut hade avstannat helt tappade jag om den igen för att separera öl och bär. Samtidigt tillsatte jag fem stycken ekkuber som fått ligga och dra i cognac i ungefär två veckor.

Ekkuberna fick ligga i ungefär tre veckor, sedan tappades ölet på flaska. Totalt fick jag i 3,33 liter öl på flaska efter diverse förluster och provsmakningar. Redan då verkade det mycket lovande, trots att den saknade kolsyra. En tillsats av omkring 5 g socker per liter öl, i sockerlagsform, skulle se till att råda bot på det. Idag, två veckor senare, var det dags att prova det färdiga ölet.

Den djupt vinröda färgen och det rosalila skummet ser riktigt härligt ut. Ölet är så intensivt vinrött att det inte går att se igenom glaset, förrän man bara en liten slurk kvar. Då ser man också att ölet är helt klart.

Svarta vinbär dominerar totalt i både doft och smak. Den har fått en rejäl, bärig syrlighet från vinbären och är i princip helt utan sötma. Cognacsekkuberna har rundat av kanterna lite. Man kan också känna en försiktig strävhet, men om tanninerna kommer från bären, eken eller både och vet jag inte säkert. Däremot passar det bra in och fungerar som en liten motpol till syran. Bakom bären kan man ana en liten ton av kakor eller kex, som påminner om att det trots allt är en öl man dricker.

Det här blev en ordentlig vuxensaft, precis som det var tänkt. Jag är glad att jag sansade mig lite med experimentlustan och aldrig tillsatte någon brett. Om jag skulle ge mig på att brygga om den här ölen skulle jag vilja göra det som en helmaltsbrygd med lite specialmalter i för att få mer maltsmaker som kan spela mot bärens syrliga syltighet och kanske lite mer restsötma.

Jag har faktiskt planer om att göra en till svartvinbärsöl, men istället för bär ska jag då använda bladen från busken. Man kan brygga ett väldigt gott "te" på bladen och det borde därför gå fint att krydda en öl med dessa blad också. Jag ska se till att spara en flaska av den här ölen med bär i för att jämföra med bladölen, när den väl är klar.

Blandade nyheter XXIII

Cantillon Blåbär och Zwanze Day, ölpoddar, bryggerirekord och annat skoj är det som gäller i den senaste omgången av blandade nyheter. Lite mindre skoj är också en råttinvasion på ett bryggeri som för tankarna tillbaka till tråkiga scener från Åsundens Bryggeri.

Den omåttligt hajpade lambicen Cantillon Blåbär släpps i år den 31 juli på Ölbutikken i Köpenhamn. I år släpps endast 100 flaskor, varav 30 stora och 70 små, för försäljning. Resten kommer att finnas att köpa för att drickas på plats på Ölbutikken. En stor del av årets Blåbär spekuleras hamna på Törst i New York som drivs Ölbutikkens förre ägare, Jeppe Bjarnit Bjergsø.

---

Sverige har fått en ny podcast om öl, med det synnerligen givna namnet Ölpodden. Den drivs av den gamla Oliver Twist-profilen Christian "CC" Eikner som numera är barchef på Nya Carnegiebryggeriet och podden görs i samarbete med Carlsberg. Första avsnittet finns ute där CC gästas av krögarna Jörgen "Jugge" Hasselqvist, Stene Isacsson och Oskar Svanström. Ölpodden siktar på en produktionstakt på ett avsnitt per månad.

---

Årets Zwanze Day, den dag då Cantillon släpper sin Zwanze på utvalda krogar runt om i världen, blir den 20 september. Cantillon Zwanze är öl åt det mer experimentella hållet och årets variant sägs bli en tre år gammal Iris blandat med en mindre portion Kriek och som sedan har torrhumlats.

---

USA har nu över 3000 bryggerier, närmare bestämt 3040 under juni månad. Det är första gången sedan mitten av 70-talet det funnits så många bryggerier i landet. 1870-talet alltså. I siffran ingår faktiska bryggerier, inklusive bryggpubar, och alltså inte några fantombryggerier.

---

Omnipollo har annonserat några nya öl och samarbeten. Tillsammans med brittiska Buxton släpper de Stolen Fruit, en sur veteöl med rosa grapefrukt och keylime och de följer upp succén med Potlatch med ett nytt samarbete med Oklahomabryggerier Prairie Artisan Ales som beskrivs med orden "tänk chokladfondant med ny teknologi som lagrats på flera typer av fat". Astral #3 är också på gång och görs med humle från Australien och Nya Zeeland. Till sist ett samarbete med ett ännu hemligt bryggeri där de säger sig sammanföra sin Fatamorgana med en av världens bästa IPA.

---

Brewdog skyltade tidigare under sommaren med att de kommer uppdatera designen på sina etiketter och nu har den nya designen avtäckts. Du kan se bilder på den på deras egen blogg. Till att börja med är det flaskorna i deras mer vardagliga serie öl, såsom Punk och 5 AM Saint, som får nya etiketter men även de starkare ölen tillsammans med burkarna ska få ny design inom kort. I Sverige får vi gissningsvis se flaskor med de nya etiketterna framåt september.

---

Det brittiska bryggeriet Dent har fått stänga ner sin verksamhet efter en råttinvasion. 4000 liter öl har hällts ut som en följd av incidenten. Råttor och möss lockas till maltsäckarna och är ett relativt vanligt problem för bryggerier, men de flesta lyckas förstås hålla skadedjuren i schack. Dent arbetar nu för att få bot på problemet och komma ut med ny öl på marknaden igen.

---

Puben Róisín Dubh i Galway, Irland, hade under semifinalen i fotbolls-VM ett erbjudande på tysk och brasiliansk öl, Erdinger respektive Brahma. Båda ölen kostade €4 vid matchstart men skulle sänkas med 50 cent för vardera mål respektive nation gjorde. Matchen slutade som bekant 7-1 och en pint Erdinger kostade med andra ord bara 50 cent i slutet av matchen. Ryktet spred sig snabbt på sociala medier och puben var helt fullsatt under andra halvlek. Trots det låga priset, som slutade gälla när matchen tog slut, uppges pubens kunder ha beställt öl med ett visst mått av ansvar.

Lokalkollen: Train Stations Shipfaced IPA

Om det har något att göra med bryggeriets tidigare etikettkonflikt med Systembolaget låter jag vara osagt men sedan dess har Train Station Brewery släppt flera öl som namngetts med lite fyndiga namn. Senast i raden släpptes första juli har getts namnet Shipfaced IPA och den har deras karaktäristiska smak.

Många av Train Stations öl har jag upplevt som beska i överkant och den här ölen visade sig inte vara något undantag. Med tanke på att de brygger på ett etablerat bryggverk (Slottskällan), inte får några felsmaker och att den obalanserade beskan funnits i många av deras öl, såväl lager som ale, gissar jag att det helt enkelt är meningen.

Shipfaced har annars en fin fruktighet med toner av tallbarr och på det hela taget en IPA med aromer som jag gillar och som passar in. Men så kommer beskan och trycker undan de andra smakerna för att själv ställa sig i rampljuset. För varje klunk får de andra smakerna mindre och mindre plats medan beskan tar över mer och mer. Lite som när man äter mat med för mycket salt, efter ett tag märker man nästan bara sältan.

Vad man tycker om beska är en av de större vattendelarna när det gäller folks ölsmak och det finns nog många som inte alls har problem med den här ölen, men den är inte något för mig.

Colin från Train Station Brewery menar på att beskan troligen kan komma från humlepartiklar i sedimentet. Det rör sig nämligen om en ofiltrerad öl. De är dock inte nöjda med hur mycket sediment det hamnat i flaskorna och ska försöka justera det till framtida batcher.