2013 var ett spännande ölår och sällan har vi väl skådat bättre i Sverige. I min andra nyårskrönika lyfter vi blicken från Porterstekens egna små begivenheter och ser tillbaka på ölåret i stort. Det var ju mycket som hände, inte sant?

2013 var året då det startade över 30 nya bryggerier i Sverige, tillsammans med en handfull nya kontraktsbryggare. Med all säkerhet rekord i moderna tider och förstås det tydligaste tecknet av alla på att Sveriges ölkultur lever och frodas mer än någonsin förr. Att kvaliteten skiftar kraftigt bland de nya är nog något man får acceptera. Istället för att bli nerslagen får man glädjas över pärlorna som poppar upp här och var och producerar bra öl direkt från start och se potentialen hos många av de andra. Och så är det ju förstås så att all öl inte är för alla.

Det blev inte bara rekord i nya bryggerier. Det lär ha blivit rekord i nya öl också. Homebru.net håller koll på nya svenska öl med sin eminenta lista och det ser ut att ha gjorts över 600 nya öl i Sverige i år, nästan i nivå med de över 700 öl som danskarna klämde ur sig under 2012. Ska bli intressant att se hur mycket nytt som gjordes i Danmark i år så vi kan jämföra.

Under året som gått har vi också sett flera nya svenska ölfestivaler ploppa fram. Överförsäljningen av förköp och köhysterin till En Öl & Whisky Mässa i Göteborg skapade rubriker som nådde hela vägen till riksmedia medan Göteborgs andra nya festival, All In Beer Fest, hyllades unisont som en väldigt väl genomförd och mycket trevlig festival. Till 2014 års upplagor hoppas vi att det blir positiva ordalag åt dem båda.


Allt har inte varit frid och fröjd. Det var ju det där med Brewmeister Armageddon och dess svenska importör AST Wines. Under årets lopp har jag med hjälp av ett flertal vänner och kontakter genomfört flera tester på dess alkoholstyrka och resultaten från dessa, som visar på att den snarare ligger omkring 10-11 %, uppmärksammades till slut även hos DN. Många andra har också gjort tester utan att publicera sina resultat, men alla jag har hört talas om (och det är några stycken) har också kommit fram till att den är långt ifrån några 65 %. Svenska importören AST Wines kom med diverse undanflykter, den ena ihåligare än den andra, men sa till slut att de skulle sluta jobba med Armageddon tills fler tester hade gjorts. Hur mycket det betydde i praktiken verkar tvivelaktigt då en krog i Uppsala fick in Armageddon så sent som för några veckor sen (och skickade tillbaka den efter att ha smakat på den själva). Sista ordet är nog inte sagt i den soppan.

På det hela taget har ändå 2013 varit ett otroligt bra ölår. Utöver nya bryggerier, öl och festivaler har vi ju också fått nya importörer så som Constant Companion, nya barer så som Brewdog Bar i Stockholm och massor av nya internationella öl som släppts på Systembolaget. På tal om Systembolaget har de ju också gjort om stora delar av sitt sortimentssystem under året, något jag tycker har varit till det bättre än så länge.

Därmed är det dags att skåla ut 2013 och in med 2014. Maltbubbel i glasen vid tolvslaget hoppas jag? Gott nytt år, kära läsare!
Närke Kulturbryggeri var ett av många bryggerier som besöktes i år

2013 är snart över och jag tänkte passa på under ledigheten att se tillbaka på året som gått och fundera på vad jag och Portersteken har gjort under året. Nog har det varit Porterstekens bästa år hittills och ett av mina bästa ölår också.

En av de största förändringarna för mig som ölskribent är att jag är med och skriver i det nystartade ölmagasinet c/o Hops som kom ut med sitt första nummer i somras och att jag sedan i slutet av sommaren har lyckats klämma in en ölspalt i Dalarnas Tidningars helgbilaga Pralin. Förutom att jag numera också får lite lön för att skriva om öl ibland (intäkterna från annonserna här på Portersteken går åt till att skapa mer och bättre innehåll, inte till att ge mig någon form av lön) så har det också inneburit att jag får skriva för två nya läsarkretsar vilket i sin tur gör att jag skriver andra typer av texter än här. Tidningsskriverier skiljer sig också mot den väldigt fria ensamsysslan som bloggandet är, genom att man jobbar med en redaktion, har deadlines att passa och har vissa krav på hur långa (eller oftast korta, tycker jag) ens texter får vara. Att kalla det spännande, lärorikt och roligt blir ju lite klyschigt, men det har det verkligen varit.

Året har också bjudit på en hel del nya bryggeribesök, totalt tio stycken (plus ett under konstruktion) varav två tredjedelar utomlands. De flesta har ni också kunnat läsa om här. En del menar att om man har sett ett bryggeri har man sett alla, men det håller jag själv inte alls med om. Jag har lärt mig något nytt på varje bryggeribesök i år. Fast det är klart, kanske är det snarare de olika bryggarna än de olika bryggerierna som lär ut saker.

13 dagar på åtta olika ölfestivaler har det också blivit, varav två för hembrygd öl . SBWF har som vanligt varit störst men trevligast var det på All In Beer Fest och Copenhagen Beer Celebration som också var två av de tre nya festivalerna för mig i år. Festivaler är ett utmärkt sätt att hänga med både i nya öl och nya händelser men när man så här i slutet av året inser att man spenderat nästan två veckor på ölfestival undrar man om det inte räcker så. Medan jag hoppas kunna göra ännu fler bryggeribesök nästa år siktar jag alltså inte på fler dagar på ölfestivaler.

Upphällning av ett av årets mest minnesvärda öl

Bland årets många öl finns det några som sticker ut lite extra i minnet. Särskilt Bass King's Ale från 1902 som var en upplevelse på så många mer plan än en vanlig öl är. Ett bevis för mig på just hur mycket öl faktiskt kan vara.

Under året har jag börjat satsa allt mer på att ta bättre bilder till bloggartiklarna. Jag själv tycker att kvaliteten på bilderna på bloggen, och därmed på hela bloggen i sig, har höjts något snäpp under året. En hel del av det beror nog på att fotoutrustningen har uppdaterats under året, vilket både ger förutsättningar för bättre bilder och gör själva fotandet roligare. Nu gäller det dock att börja jobba med sin faktiska förmåga som fotograf och försöka eliminera lite skit bakom spakarna istället för att köpa mer grejer.

Lite framåtblickande kan vi också kosta på oss. Medan jag kommer fortsätta med artikelserier som Lokalkollen, Ölmolekyler och Lagringsexperimenten under 2014 är också tanken att etablera ett par nya koncept med återkommande artiklar, framförallt på temat öl och mat. Och är det något särskilt ni vill läsa om här på Portersteken under 2014 är det bara att kommentera eller maila era önskemål.
Nyårsfesten är i annalkande och att tänka även på mindre detaljer är ofta sånt som gör att man kommer ihåg festen länge efteråt, så kom ihåg att lägga lite tid på dem. Portersteken kommer här med tre enkla små dryck- och mattips som kan förhöja din tillställning ett litet snäpp till.

Servera en spännande öl som fördrink istället för druvbubbel, t ex Boon Oude Kriek eller Omnipollo Leon. En isbrytare som direkt ger gästerna någonting att inleda konversationer om. Servera gärna i samma typ av höga smala glas på fot som man ofta serverar mousserande vin i.

Som lite att tugga på innan maten eller som en liten amuse-bouche mellan rätterna kan man göra följande mycket enkla och lätta grej. Fyll crustader med chevreost och värm i ugnen på 200 grader i 7-8 minuter. Toppa varje crustad med en liten klick hjortronsylt. Kan med fördel förberedas innan festen för att spara tid.

För något söt att tugga på när måltiden är över kan man göra härlig lakritskola. Blanda 3 dl grädde, 3 dl socker och 1 dl sirap i en kastrull och koka upp. Blanda i 2-3 msk lakritspulver och rör ut. Låt koka tills temperaturen på kolan når 122 grader. Rör ner 1 msk smör och häll kolan i bakplåtspappersklädd form om ca 20 x 20 cm. Ställ kolan kallt tills den svalnat (ca en halvtimme) och skär den sedan i lagom små bitar. Smält 150 g mörk choklad över vattenbad. Doppa kolabitarna i chokladen så det täcker hela biten och lägg sedan upp på bakplåtspapper. Strö på lite flingsalt, lakritsströssel, rivet citronskal eller något annat snyggt och gott på varje bit innan chokladen stelnar. Ställ kallt för chokladen att stelna men låt sedan stå i rumstemperatur ett tag innan serveringen så att inte kolan blir för hård.
S:t Eriks huvudbryggare Jessica Heidrich på hembryggar-SM 2012
Galatea skriver i ett pressmeddelande på lördagsmorgonen att de ska investera 10 nya miljoner i S:t Eriks Bryggeris och Sigtuna Brygghus gemensamma anläggning, för att över en treårsperiod fyrdubbla produktionskapaciteten.

Bland de svenska småbryggerierna har deras gemensamma anläggning redan den högsta produktionen med 1,2 miljoner liter brygd öl under 2013. De nya investeringarna från Galatea, som äger S:t Eriks och är huvudägare i Sigtuna, ska ta produktionskapaciteten upp till fem miljoner liter per år över flera steg den kommande treårsperioden.

Som en starkt bidragande anledning till utbyggnadsbeslutet anges den växande exportmarknaden. Allt fler internationella marknader efterfrågar deras öl och med etablerad export till Finland och Kanada har de nu fått lov att lägga locket på för fler exportmarknader tills de utökat produktionen. I dagsläget hinner de nämligen inte med att brygga till efterfrågan på den svenska marknaden. Till våren planeras export till USA så det förmodas att de första kapacitetsökningarna kommer på plats tidigt under 2014.

Tidigare har det funnits en väldigt tydlig gräns mellan mikrobryggerier och storbryggerierna. Redan när Galatea köpte in sig i Sigtuna Brygghus för tre år sedan började den gränsen bli mer otydlig. När de nu ska expandera till fem miljoner liter årligen minskar de gapet upp till de minsta storbryggerierna. Sedan är det förstås skillnad på att ha kapacitet för en viss mängd och att brygga den mängden. Det framgår inte av pressmeddelandet om det är tänkt som en kostym att växa i för många år framöver eller om de räknar med att fylla kapaciteten tidigt.

Det är förstås inget fult i att expandera, det är snarare ett gott tecken på hur livskraftig den svenska ölscenen är när sådana summor kan investeras i små bryggerier. Inte heller är de ensamma, Oppigårds planerade tidigare i höstas en ansökan om att utöka sitt produktionstillstånd till 2,5 miljoner liter per år, även om det är uttalat att de tagit i för att kunna växa i flera år utan att söka ny tillstånd.

Den här expansionen visar också att även små bryggerier kan bli väldigt stora och även om många bryggeriägare säkert inte är sugna på att sälja delar av sitt bryggeri till större företag kan det tjäna som ett bevis på att man med rätt satsningar kan bli väldigt stora. Om det nu är det man drömmer om alltså.

Nu är det (förhoppningsvis) slut på julmat och efter all julmatlagning kan man lätt känna ett behov av lite enkel mat. Den här lammburgaren är lätt att fixa, ger ett härligt smakmässigt avbrott från julmaten och påminner om varmare tider. Till den är Brooklyn Silver Anniversary i sin härliga storflaska ett mycket bra dryckesval.

Burgare:
500 g lammfärs
2 vitlöksklyftor
1 ägg
hackad färsk basilika
1 tsk salt
1 krm svartpeppar

Chevrekräm:
100 g chevre
1 dl creme fraiche
1 krm svartpeppar

Tillbehör:
Grekiskt lantbröd
Isbergssallad
Körsbärstomater
Stekta squashskivor

Rör ihop färs med pressad vitlök, ägg och kryddor. Forma färsen till 4-5 burgare. Mosa osten och blanda med creme fraiche och peppar till en slät kräm. Stek burgarna i smör och olivolja. Skiva bröd och rosta. Servera.



Denna snabba, enkla rätt är en härlig sommarlunch på verandan men är också härligt värmande i vintertid och tar en bort från kylan och mörkret för en stund.

Brooklyn Silver Anniversary som släpptes på Systembolaget lite tidigare i höstas och fortfarande finns kvar i många butiker är ett utmärkt val till. Den är en något upphottad variant av deras klassiska Brooklyn Lager som i sig passar perfekt till vanliga burgare. Denna burgare blir lite kraftigare i smaken och mår bara bra av ett större öl till. Den brödiga grunden knyter an till det rostade brödet och de lite karamelliserade smakerna tillsammans med den lätta sötman gifter sig med köttet. Den är också kraftigare humlad än sin lillebror och humlen, som är en blandning av tyska och amerikanska sorter, spelar väldigt snyggt mot lammets viltliknande smak.
Har du någonsin funderat på hur stora de olika importföretagen på den svenska ölmarknaden egentligen är? Portersteken har samlat in statistik kring några av de intressantare företagens årsomsättning samt försäljning på Systembolaget för att du som läsare själv ska kunna göra en grundläggande jämförelse.

Siffror för omsättning är taget från offentlig information som är lätt tillgänglig från sidor som samlar företagsfakta. Statistik över Systembolagsförsäljningen är tagen från Systembolaget och den statistiken och mycket mer finns samlad här.

Notera att försäljningssiffrorna på Systembolaget är räknat på värde, det vill säga slutpris till kund och alltså inkluderar sådant som moms, Systembolagets påslag och alkoholskatt.

Statistiken är endast insamlad i syfte att jämföra olika importföretag på den svenska ölmarknaden mot varandra på de punkter som statistiken berör. Det ska noteras att flera av de största företagen bedriver både egen produktion och import. Som jämförelse för de mindre importföretagen presenteras också statistik för Oppigårds Bryggeri AB, ett av de större svenska småbryggerierna.

Urvalet av märken är godtyckligt och görs endast för att ge en liten bild av vilka produkter företagen arbetar med.

Spendrups Bryggeriaktiebolag
Urval av märken: Spendrups, Mariestads, Norrlands Guld
Omsättning: 3,55 miljarder kronor
Försäljning på Systembolaget, totalt: 1,88 miljarder kronor
Försäljning på Systembolaget, öl: 1,43 miljarder kronor
Volymförsäljning på Systembolaget, öl: 44 miljoner liter

Carlsberg Sverige AB
Urval av märken: Pripps, Falcon
Nettoomsättning: 3,28 miljarder kronor
Försäljning på Systembolaget, totalt: 2,28 miljarder kronor
Försäljning på Systembolaget, öl: 2,00 miljarder kronor
Volymförsäljning på Systembolaget, öl: 61 miljoner liter

AB Åbro Bryggeri
Urval av märken: Åbro, Rekorderlig
Omsättning: 900 miljoner kronor
Försäljning på Systembolaget, totalt: 1,05 miljarder kronor
Försäljning på Systembolaget, öl: 927 miljoner kronor
Volymförsäljning på Systembolaget, öl: 35 miljoner liter

Galatea Spirits AB
Urval av märken: TT, S:t Eriks, Samuel Adams, Duvel
Omsättning:  391 miljoner kronor
Försäljning på Systembolaget, totalt: 886 miljoner kronor
Försäljning på Systembolaget, öl: 623 miljoner kronor
Volymförsäljning på Systembolaget, öl: 18 miljoner liter

TOMP Beer, Wine & Spirits AB
Urval av märken: Chimay, Napa Smith, Well's, Jever
Omsättning: 144 miljoner kronor
Försäljning på Systembolaget, totalt:  143 miljoner kronor
Försäljning på Systembolaget, öl: 102 miljoner kronor
Volymförsäljning på Systembolaget, öl: 2,6 miljoner liter

Brewery International Sweden AB
Urval av märken: San Miguel, Newcastle, Boon, Schneider
Omsättning: 65 miljoner kronor
Försäljning på Systembolaget, öl: 47 miljoner kronor
Volymförsäljning på Systembolaget, öl: 1,1 miljoner liter

AB Wicked Wine Sweden
Urval av märken: Mohawk, Sierra Nevada
Omsättning: 40 miljoner kronor
Försäljning på Systembolaget, öl: 38 miljoner kronor
Volymförsäljning på Systembolaget, öl: 525 tusen liter

Cask Sweden AB
Urval av märken: CAP, Brewdog, Boulevard
Omsättning: 37 miljoner kronor
Försäljning på Systembolaget, öl: 29 miljoner kronor
Volymförsäljning på Systembolaget, öl: 425 tusen liter

Brill & Co AB
Urval av märken: Mikkeller, To Öl, Omnipollo
Omsättning: 27 miljoner kronor
Försäljning på Systembolaget, öl: 21 miljoner kronor
Volymförsäljning på Systembolaget, öl: 368 tusen liter

Great Brands AB
Urval av märken: Oskar Blues, SKA, Stone, Great Divide
Omsättning: 24 miljoner kronor
Försäljning på Systembolaget, öl: 17 miljoner kronor
Volymförsäljning på Systembolaget, öl: 258 tusen liter

Oppigårds Bryggeri AB
Omsättning: 20 miljoner kronor
Försäljning på Systembolaget, öl: 39 miljoner kronor
Volymförsäljning på Systembolaget, öl: 714 tusen liter
Så här mitt i julaftonens eviga väntan på Kalle Anka, mat och klappar passar jag på att önska er alla en god jul. Importörer, krogpersonal, Systembolagsanställda, bryggeriarbetare, dryckesskribenter, TV-recensenter, festivalarrangörer och sist men inte minst alla läsare, ja helt enkelt alla ölälskare där ute - alla er önskar jag en synnerligen god jul.

Dofta varsamt på glöggen, drick en av god julöl och njut av god julmat medan ni fortfarande inte blivit trötta på den.
Bild för fri användning

Acetaldehyd, eller etanal, har nog alla läsare känt effekten av åtminstone någon gång. Det är nämligen ett ämne som bildas vid kroppens nedbrytning av etanol och en delorsak till att man blir bakfull. Det kan också finnas i ölen redan vid inmundigandet och sägs då ge en smak av gröna äpplen.

Acetaldehyd kan bildas på många olika vis och är ett mellansteg i flera olika reaktionskedjor. I kroppens nedbrytning av alkohol är det mellansteget på väg till ättikssyra och en av orsakerna till att man blir bakfull. Etanol bryts ner i levern av enzymet alkoholdehydrogenas till acetaldehyd genom att avlägsna ett varsitt väte från syret och kolet som syret är bundet till, för att sedan skapa en dubbelbindning mellan dessa. Nedbrytningen fortsätter sedan med enzymet acetaldehyddehydrogenas som omvandlar acetaldehyden till ättiksyra, genom att trycka in en till syreatom. Med disulfiram (antabus), som används för alkoholavvänjning, hämmar man nedbrytningen av acetaldehyd vilket gör att man mår väldigt illa redan 5-10 minuter efter alkoholintag.

I öl kan acetaldehyd uppstå på flera vis och är generellt ansedd som en felsmak. Under jäsningen är acetaldehyd det sista mellansteget i jästens fermentering av socker till alkohol. Pyruvat (som i sin tur bildats i flera steg från sockret) omvandlas med hjälp av pyruvatdecarboxylas till acetaldehyd som sedan omvandlas till etanol med hjälp av alkoholdehydrogenas som här får reaktionen att ske i omvänd riktning jämfört med vid kroppens nedbrytning. Om ölet separeras från jästen innan jäsningen är helt klar kan det alltså bli kvar acetaldehyd i ölet. Om man som hembryggare primar sina öl för kolsyra bör dock den jäst som fixar kolsyran också ta hand om eventuell acetaldehyd. Därför är också acetaldehyd ganska ovanligt i öl som kolsyrejäst på flaska.

Acetaldehyd kan också uppstå om etanol oxideras. Med andra ord, undvik att oxidera ölet efter jäsningen och undvik att ha för mycket tomrum i jäskärlet under sekundären samt fyll upp flaskor och fat ordentligt. Har man inget jäskärl som passar sin batch kan man lösa det genom att fylla ut tomrummet med kolsyra som då "tränger undan" den vanliga luften och dess syre.

Ett tredje sätt är infektion av ättiksyraproducerande bakterier. Dessa små rackare bryter ner etanol till ättiksyra på samma sätt som sker i kroppen, det vill säga med acetaldehyd som en mellanprodukt. Om du tycker att en öl smakar både ättiksyra och acetaldehyd kan det alltså röra sig om en infektion.

Som hembryggare kan man pröva att fylla en flaska halvvägs, kapsylera och lämna den i några veckor och se om man kan känna av någon acetaldehyd i den.

Att hålla reda på alla bryggerier som startats i år är inte lätt och allt fler och fler krogar tar in allt bättre ölsortiment. Att ölrevolutionen har börjat komma upp i högre varv råder det väl knappast något tvivel om. Frågan är vad nästa steg för att ta oss vidare blir.

Jag tror det blir att vi får fler och fler mindre importörer. I år har till exempel Constant Companion och The Five Finest dragit igång sina verksamheter, där den förre redan hunnit med ett par lanseringar på Systembolaget. Brekeriet har hållit igång i några år som importerar men hör fortfarande till den yngre skaran av importörer. Så vi har nog redan sett starten på det.

Medan allt fler småbryggerier runt om i Sverige fyller sina respektive lokala och regionala marknader med närproducerade öl kommer nya importörer kunna bredda utbudet med duktiga bryggerier från utlandet. Sådana som kanske har för liten efterfrågan för att de större importörerna ska vilja arbeta med dem. Med lite tur kanske dessa också kan leta sig in på någon Systembolagshylla någonstans med hjälp av lokal efterfrågan.

På vinsidan finns massvis med mindre importföretag så att ölet också är på väg dig är kanske ingen helt vild gissning. Men visst vore det trevligt? Ökad konkurrens gynnar oss kunder. Ännu finns det massor av spännande bryggerier i länder både när och fjärran som inte importeras till Sverige men som definitivt är tillräckligt bra för att kunna ta en marknadsandel här. Ett problem är förstås att de flesta av de bästa bryggerierna knappt har någon öl kvar att exportera när de mättat den lokala efterfrågan.

Själv skulle jag gärna se bryggerier som Partizan, Brew By Numbers, Toccalmatto, Fyne, Fantomé, Matuska, Kocur, Naparbier och ett gäng till hitta över svenska gränsen på andra sätt än i folks resväskor (med reservation för att någon av dem kanske redan finns hos svenska importörer). Jag tror att fler importörer är vad som behövs för att det ska hända. Och jag tror det är just vad som kommer hända.

Vad tror du är nästa steg i den svenska ölutvecklingen?
USA har fått ett eget trappistbryggeri samtidigt som ett av de mest klassiska trappistbryggerierna är på väg att tappa sin trappistdesignering. Dessutom handlar det om skattehöjningar, nya öl i Game of Thrones ölserie och hembryggartävlingar i senaste blandade smånyheter.

Forbes rapporterar att Orval, liksom en del andra trappistbryggerier, har svårt med återväxten bland munkarna. Det är helt enkelt för få som väljer det livet nuförtiden. Orvalklostret är nu nere på endast 12 munkar och det blir allt svårare att hänga med i bryggningen. Enligt Forbes är det så pass illa att ölet riskerar att tappa sin Trappiststatus.



På tal om trappistöl. USA verkar nu ha fått sitt eget. Spencer Trappist Ale från St Josephs Abbey fick i förra veckan designeringen 'Authentic Trappist Product' av International Trappist Association.




Göteborgs nya hembryggaraffär, Pot Belly Brew Shop, ordnade hembryggartävling tillsammans med BeerSweden på temat porter och stout. Nu är vinnaren korad och det blev Killer Rabbit från Bearded Rabbit Brewery som tog hem det. Grattis Fredrik och Therese!



c/o Hops har kirrat ny hemsida och bland annat fixat en hembryggarblogg med Lars-Göran Dahlgren, mannen bakom iglaset.se.




Snart är det nytt år och då höjs också alkoholskatten. För öl och vin höjs den med 7 % medan spriten får en skattehöjning på 1 %. Lite grovt betyder det att en öl blir 30-80 öre dyrare, beroende på alkoholhalt och volym.
 -Det är bättre att jobba än att supa, sa Anders Borg när förslaget lades fram i höstbudgeten.



Constant Companion, som drog igång verksamheten tidigare i år, har nu börjat ta in scweiziska mikrobryggeriet Trois Dames. Först ut blir deras Oud Bruin och Winter Sour.



För det fjärde ölet i Game of Thrones ölserie har nu Ommegang och HBO lagt upp en omröstning om vilket öl det ska bli. Fyra alternativ finns, en dubbel, en tripel och två quadruplar med olika namn som knyter an till serien. Röstningen sker på Game of Thrones Facebooksida.
Det är inte bara de kommersiella bryggarna som gör öl för att fira in julen. Hembryggarna hänger också på och så även mannen bakom denna öl. The Rarest Christmas Ale är en julöl från Staffan Helmersson och är diskret kryddad med sex olika kryddor.

En mörk julöl diskret kryddad med stjärnanis, nejlika, muskot, apelsinskal, nejlika och vaniljstång. 6,9 %. Årgång 2013. Flaska nr 4 av 9. Signerat av Staffan. Det hela snyggt paketerat i en Orval-flaska med ett ordentligt rött vax runt kapsylen och "God Jul" stämplat i vax. Juligt och med klass på samma gång.

Trots sex olika kryddor i ölet får jag hålla med om att det är diskret kryddat. Vaniljen och stjärnanisen är tydliga men milda. Förnimmelserna av apelsinskalet och nejlika tar ett tag att placera med jag varken kan plocka ut muskot eller kummin specifikt. Ölet i sig är en ganska typisk julöl med toner av nötter och nougat, rostat bröd och knäck. Mycket milt humlat och med en lätt sötma.

Munkänslan blir len och fin, säkert i viss mån tack vare vaniljen och det är väldigt behagligt att sippa på ölet. Alkoholen avslöjar sig på en fint svagt värmande känsla i gommen. En öl som en blåsig och snölös decemberkväll till trots lyckas föra tankarna till jul.

Tack Staffan och God Jul till dig med!

Har du alltid drömt om att driva ett eget bryggeri men har inte riktigt pengarna eller tiden som det krävs? Då är det nya mobilspelet Fiz the Brewery Management Game något för dig. För bara några kronor kan du driva ett eget litet bryggeri direkt i mobilen.

I Fiz, som gjorts av Bit By Bit Studios och finns till både Android och iOs, anställer du ditt bryggteam, uppgraderar utrustning och får mer erfarenhet ju mer du brygger. Dessutom gäller det att sälja sin öl på rätt marknad och till rätt pris för att maximera sina intäkter. Olika event och utmaningar dyker upp titt som tätt och hjälper dig att låsa upp nya ingredienser, recept, uppgraderingar med mera.

Man kan också komponera egna recept utifrån de ingredienser man har tillgängliga men det krävs att man prickar in ett av de förprogrammerade recepten för att kunna brygga det. Annars låses alltså fler och fler recept upp under spelets gång. Sedan gäller det att balansera kvalitet, volym och produktionstid utifrån den personal och den utrustning man har.

Vidare kan man göra marknadsundersökningar på de olika marknaderna för att se hur köpstarka kunderna hos olika återförsäljare är och vilka stilar de är mest intresserade av. Spelet känns lagom komplext och utmanande med en lagom brant inlärningskurva. Däremot kan det bli något ensidigt då det inte erbjuder särskilt stor variation, varken i grafik eller i spelhändelser.

Spelet kör sedan med rullande tid (med möjlighet att pausa). På min Samsung Galaxy S3 går det väldigt snabbt att starta upp spelet och man kan spela både korta och långa stunder i taget. Nästa gång du kör igång spelet tar det vid där du slutade sist. Det kostar för närvarande omkring 12 kr att köpa spelet men då slipper du reklam i spelet och det finns inte heller några in-game-köp dvs att du behöver betala riktiga pengar för att få uppgraderingar eller pengar i spelet.

Spelet är helt nytt och medan det finns småsaker att slipa på är det redan nu köpvärt för en ölnörd som vill kunna fördriva lite tid på mobilen emellanåt. Medan bristen på variation i spelet är lite tråkig ser jag ett stort plus i att det är snabbladdat, går att spela i hur korta eller långa omgångar man vill och förstås att det handlar om öl.

Länkar till spelet: Google Play och AppStore
I december förra året släpptes Nögne Ö God Jul på Systembolaget men alla flaskor tog inte slut. Dessa togs sedan bort från hyllorna i början av året, ställdes undan till lagret och har fått stå där fram tills årets julölsförsäljning dragit igång. Så nu finns de åter på hyllorna lite här och var, med ett års lagring och till samma pris som förut. Då var frågan om de blivit bättre eller sämre med ett år?

Det ska väl också nämnas att dessa flaskor har gått att köpa även de tider de inte stått på hyllan, men då måste man ha frågat efter dem. Man kunde alltså ha köpt God Jul vid midsommar om man bara visste att butiken hade dem på lagret.

Kanske hade det också varit bättre att köpa den i somras. Det prövade jag aldrig, men däremot har jag druckit den färskare vid tidigare jular och min uppfattning är att den smakat bättre då. Den drar då nästan lite åt julmust vilket jag verkligen gillar och kompletteras av många andra nyanser, såsom kryddor, chokladkaka och karamell.

Nu finns fortfarande en viss julmusttouch kvar men smakerna har tappat något i intensitet, som om något gått och dragit ner volymen. Den är inte längre lika levande och full av liv som den är färsk. Det är helt enkelt en öl som åldrats något snarare än mognat.

Medan den har tappat mot sitt färska jag är det fortfarande en kompetent öl. Ölnörden i mig tycker dessutom det är kul att man kan gå och köpa en 17 månader gammal julöl på bolaget. Men rent krasst tycker jag att den har tappat i kvalitet. Å andra sidan finns inte alternativet att köpa den färsk just nu. Och vem vet, kanske blir den bättre med några år till? I sådana fall kan man ju se det som att man fått första året på köpet.
En av många öl som släpps i vår

I januari gör Systembolaget sedvanligt stopp i nyhetssläppen men från februari drar det igång igen. Inte mindre än 35 öl är klara för släpp i februari och sedan rullar det på. Nyfiken på vad som komma skall? Här har du en lång lista över kommande ölnyheter på Systembolaget.

Sugen på att skänka pengar till välgörenhet och lära dig mer om öl? Musikhjälpen är i full gång med sin insamling som den här gången går under parollen "Alla tjejer har rätt att överleva sin graviditet". Två svenska bryggarteam hjälper till genom att auktionera ut en varsin dag i bryggeriet och låta försäljningssumman gå till Musikhjälpens insamling. Dels är det Dugges och All In Brewing i Göteborg och dels är det Nils Oscar och Frequency i Nyköping som erbjuder dessa fina möjligheter.

All In Brewing tillsammans med Dugges auktionerar ut en heldag hos Dugges Bryggeri i Landvetter som sker under ledning av Pelle Frost. Dagen är för en grupp om max 10 personer och inkluderar både bryggning och föreläsning. Under dagen kommer gruppen tillsammans att brygga en batch om 1000 liter av Musikhjälpens IPA som sedan kommer att säljas på krogmarknaden. Själva budgivningen startar på söndag kväll och bryggdagen är den 17:e januari. Budgivningen hittar ni här.

För de som hellre besöker bryggerier i Stockholmstrakten kan man istället buda in en heldag på Nils Oscar tillsammans med bland andra Anders Fridén från In Flames och Frequency. Det här paketet gäller för två personer och innebär en hel dags häng på Nils Oscar där man följer bryggmästaren Patrick Holmqvist i bryggeriarbetet samt får vara med och brygga på pilotbryggverket. Oklart om det är ett särskilt eller valfritt datum men själva auktionen tar i alla fall slut på söndag eftermiddag och går att hitta här.

Mycket bra initativ från båda bryggarteamen. Bara att sätta igång att buda!
Hair of the Dog är ett av de äldre bryggerierna i Portland, en av USA:s bryggeritätaste städer. Adam var deras allra första öl och har blivit en unik klassiker som toppar listan för den något udda kategorin Traditional Ale på RateBeer. Den har blivit uppmärksammad som en öl väl lämpad för lagring så jag tog och testade gammal och ny för att bilda en egen uppfattning om dess lagringspotential.

Jag har mycket goda minnen av första gången jag provade Adam. Det var en kall februarikväll för några år sen i mitt gamla studentrum i Flogsta. För er som inte känner till Flogsta är det ett studentområde från 70-talet med den typen av byggnader där det är kallt inomhus när det är kallt utomhus. Jag behövde värma mig och rotade därför bland de lite starkare pjäserna i ölgarderoben. Fram kom Hair of the Dog Adam som jag hade köpt i Danmark under en resa den föregående hösten. Förutom att den var 10 % och definitivt värmande var det en av de häftigaste ölupplevelser jag då hade varit med om. Ett sådant där härligt tillfälle då ett öl är så bra att det blir en upplevelse och ett minne i sig. Just den flaskan var av batch 71 och var vid tillfället lite drygt tre år gammal.

Spola fram till nutid. Det är dags att prova Adam igen och inte bara en utan två olika flaskor. Batch 77 och 89, det vill säga en drygt fyra år gammal och en mer eller mindre färsk flaska. Den äldre ölen lockar genast fram minnen från den där februarikvällen i studentrummet med läckra toner av choklad, blött läder, tobak och lite petroleum (på ett bra vis). Smaken känns oerhört mogen och det finns en vag whiskyton som påminner lite om ett fatlagrat öl. Varje sipp bjuder på nya nyanser och det dyker upp torkad frukt, vanilj och honung bland mycket annat. Nästan ingen kolsyra men det passar väl in i ölet.

Den färska varianten har betydligt mer kolsyra, nästan för mycket då det blir lite stickigt. Doften är betydligt ungdomligare och plattare med tydliga toner av vitt bröd och pilsnermalt tillsammans med vissa svaga drag av läder och tobak. Smakmässigt ligger de två ölen något närmare varandra än i doften men den yngre upplevs som tunnare och med underutvecklade smaker.

Ett solklart fall där några års lagring påverkar ölen till det bättre. Mycket bättre. Får du tag på en ung flaska är det väl värt att stoppa undan den något år. Jag har nog aldrig sett något öl från Hair of the Dog i Sverige, däremot kan man se dem, och särskilt Adam, ibland i Köpenhamn. Är du osäker på årgången på din flaska är det bara att kolla batchnumret mot bryggeriets årgångsguide.

Lokalkollen gasar på med ett sista inlägg innan jul för att hinna tipsa om två bra öl innan Systembolaget slutar prioritera beställningar inför julhandeln. 10:e december har de angett som sista dagen att lägga en beställning om man vill vara säker på att få den före jul. Huruvida det även gäller för det lokala beställningssortiment som normalt sett har långsammare leveranser är oklart.

Poppels Vintervärmare är en nytolkning av förra vinterns succéöl som inte blev helt som tänkt men ändå väldigt bra enligt egen och många andras utsago. Den här gången har man skruvat lite på ursprungsreceptet för att försöka efterlikna de oplanerade händelserna i första bryggningen. Det hela rör sig om en mörk lager kryddad med kanel, ingefära och kryddpeppar.

Ölen har en "varm" känsla som passar utmärkt så här i jul- och vintertider och detta utan att vara speciellt stark. Smaken är rund och maltig med nötiga toner och ganska diskreta kryddor. Jag tycker det är ett exemplariskt användande av kryddor i den här typen av öl, de behöver inte ge mer än en nyans till ölet. Däremot tycker jag att grundölet blir lite för mjäkigt för att bli riktigt bra. Tyvärr kan jag inte jämföra mot förra vinterns värmare men årets får godkänt med visst beröm, tack vare den snygga kryddningen.


Amager Hr Frederiksen Niepoort Edition är också den något av en gammal favorit i ny kostym. Hr Frederiksen har funnits länge vid det här laget och det har gjorts många variationer på den, med kaffekryddning, diverse fatlagringar och i en blend med Mikkellers Beer Geek Brunch. Denna gång är det en lagring på fat som innehållit Niepoorts fantastiska portvin som sedan början av månaden finns i lokala beställningssortimentet.

Här finner man tydliga toner av fat, russin, portvin, choklad och lätta rostade toner. Smaken är rund och fin men avslutar med en liten uppskärpning i beskan. Portvinstonerna gifter sig fint med ölet utan att ge en störande syra som jag tycker mig upplevt i en del andra (port)vinslagringar. Inte dumt alls, men om det är värt över en hundring för en flaska? Om man vet med sig att man gillar portvinslagringar, annars blir det något av en chansning.

Båda de recenserade ölen var varuprover
Ett av Sveriges nyaste bryggerier, Onsala Hantverks Bryggeri släppte sina första öl i Systembolagets lokala beställningssortiment för en dryg månad sen. Samtidigt släppte det lokala beställningssortimentets meste bryggeri, Eskilstuna Ölkultur, också två nya öl. Nytt mot gammalt i gamet alltså. Portersteken har testat.

Onsalas särskrivning i namnet bådar inte gott i mina ögon. Kopplingen till den gamle kaparen Lars Gathenhielm är däremot lite mer spännande och om inte annat lockar det drickaren att ge sig själv en liten historielektion. Ölen som jag fått tag på heter Constantia Blond och Revange Brown.

Constantia hamnar genomgrumlig i glaset trots (någorlunda) försiktig hantering av flaskorna. Det ser inte speciellt inbjudande ut och tyvärr är inte doften mycket bättre. Det doftar nämligen klockrent av olivspad. Jag tog till och med fram en burk oliver och jämförde dofterna, mycket lika. Det finns också malttoner uppblandat med olivspadet och dessa tar lite mer plats i smaken, men trots att jag gillar älskar oliver är det vasken som väntar.

Revange håller sig som tur är utanför olivburken och levererar en hygglig doft med framförallt milt rostade toner med drag av kakao. Smaken ligger något tunt i munnen, visserligen utan att bli direkt vattnig. Något fruktig toner spelar mot det rostade, samtidigt känns den inte helt ren i smakerna utan att jag kan sätta fingret på vad det är. Får känslan av en lite oslipad bryggning och jag inser ganska snabbt att det inte är något jag är sugen på att klämma i mig 50 cl av.


Eskilstunas nytillskott är dels Vinterale och dels Belgisk IPA och är deras vinteröl för den här säsongen. Passande nog testade jag dessa när vinterns första snöfall drog in över Uppsala. Vinterale påminner till viss del om Oppigårds Winter Ale med mellanmörk färg, en del lätt rostade smaker och toppad med en hyfsad dos amerikansk humle. Medan Oppigårds ställning på toppen av vinterölen är svår att rubba på i min bok klarar sig Eskilstunas tolkning riktigt bra.

Belgisk IPA är ännu bättre, där nyckelordet är just belgisk. Diverse frukttoner från jäsningen spelar förstafiol och ger de friska humlesmakerna står konkurrens om utrymmet. De sju procenten alkohol är närmast omärkbara och ölet rinner ner med ungefär samma motstånd som en sjyst pilsner under en varm sommardag.

Medan flest kanske inte alltid är bäst visar Eskilstuna att gammal är äldst.
Det nalkar mot jul och det är dags att ordna julklappar på ett eller annat sätt. Man behöver inte ta till flaskorna, det finns massor av ölrelaterade saker i icke-flytande form att ge bort till jul. Här är tips och inspiration till dig som förbrilt letar efter klappar till de ölintresserade som varit snälla i år.

En prenumeration på c/o Hops är förstås den ultimata julklappen, givet att mottagaren inte redan har en egen prenumeration. Passar mottagare med allt från ett begynnande ölintresse till djupaste ölnörden. För 499 kr får mottagaren fem nummer och beställer du senast söndag får du nästa nummer i brevlådan under nästa vecka. Just nu finns det också ett smart julklappsalternativ så att första numret kommer till en annan adress än de efterföljande. Det vill säga, du kan få första numret hem till dig själv så att du kan slå in det och lägga under granen medan följande nummer kommer direkt till mottagaren. Är 499 kr i saftigaste laget går det att köpa lösnummer för 119 kr styck. Beställer gör du här. Jag är med och jobbar med tidningen men skulle utan tvekan rekommendera den även om jag inte gjorde det.

Ge bort lite ölkonst! Ta en snygg ölbild och rama in, eller hör av dig till någon ölfotograf och se om du får använda (eller köpa) någon av dennes bilder om du inte får till en egen. Eller skapa ett snyggt kollage av kapsyler som du limmar fast på en platta och glasar in. Ett tips för att inte böja kapsylerna med öppnaren är att lägga en enkrona på kapsylen när du öppnar. Alternativt kan man förstås använda hävstångsmetoden med bestick, tändare, snusdosa etc för att slippa böja dem. Bara fantasin sätter gränser!

Ölböcker är en populär gåva men det finns tyvärr många ölböcker där ute som kanske inte riktigt håller måttet. Köp därför inte första bästa utan ta dig tid att välja en som är bra. För den som vill lära sig mer om öl rekommenderas Den Stora Ölboken av Jan-Erik "Janko" Svensson och till den som gillar att läsa om personerna bakom ölen är Mikrorebeller av Jonas Abrahamsson en utmärkt klapp. Båda titlarna är utgivna under året.

Upplevelser är populära att ge bort och upplevelser i ölform duggar tätt efter nyår. Belgoträffen i Uppsala, Linköping Beer Expo, SM i hembryggning i Linköping och det något osäkra kortet En Öl & Whiskymässa i Göteborg är några av de större evenemangen under 2014s första månader, samtliga med biljetter för ett par hundralappar.

Se även julklappstipsen från 2012 och 2011, många av dem är fortfarande vettiga.

Lost Abbey är ganska unga i ölvärlden men har släppt ett av de kanske dyraste mixpacken någonsin. The Ultimate Box Set innehåller ett dussin öl som alla gjorts till en varsin låt, alla med koppling till himmelen, helvetet eller djävulen. Den har endast sålts vid speciella tillfällen och då för ungefär 3000 kr.

Alla öl i boxen är ekfatslagrade blandningar av öl som Lost Abbey brygger återkommande. De flesta har också brettanomyces och/eller syraproducerande baggar tillsatta och många av dem innehåller också frukt, bär eller någon annan specialingrediens. Under 2012 släpptes en i månaden på bryggeriets pub i San Marcos. Genom ett lotteri fick man sedan möjlighet att köpa den handgjorda boxen som förutom de 12 ölen också innehåller etikettillustrationerna i större tryck och lite annat lullull. Senare såldes även några boxar på eventet Sour & Bitter i Köpenhamn i våras och det är en av dessa jag nu har varit med och provat.

Exakt vad varje öl är för någonting är inte helt klart då den info som florerar på nätet inte är densamma som följer med boxen. Jag reserverar mig därför för eventuella fel här.

Track #1 - Runnin' with the Devil (Van Halen)
En brown ale som legat på rödvinsfat med röda druvor (cabernet sauvignon) och brett. Inte helt olik en kriek och smakar nästan mer körsbär än vindruva. Något syrlig från druvorna, lätt funk från bretten och sammantaget en trevlig men knappast kioskvältande öl.

Track #2 - Stairway to Heaven (Led Zeppelin)
En 60/20/20-blandning av bourbonlagrade Angel's Share, Cuvee de Tomme och Project X med lite persika i. En tung rackare men utan spritighet. Bourbontonerna börjar hitta fram efter en stund i glaset, men framförallt smakar det som ett riktigt bra barley wine som sedan går över i surölens toner av körsbär, ättika och mandelmassa för att avsluta med en halsbrännande syra.

Track #3 - Hell's Bells (AC/DC)
En blandning av Mellow Yellow och Phunky Duck med brett, helt utan fruktillsatser. Mycket trevlig "lambic" som påminner en hel del om Drie Fonteinens geuzevarianter med lite jordigare drag och lätta svaveltoner bakom syra och äppeltoner. Snyggt, gott.

Track #4 - Sympathy for the Devil (Rolling Stones)
Hot Rocks Lager blandad med antingen Older Viscosity eller en del av basen till Veritas 009. Mycket grankåda i smaken tillsammans med starka, jordiga toner av brett. Smakerna går inte riktigt ihop och det är nog den enda ölen i lådan som jag inte gillade alls.


Track #5 - Shout at the Devil (Mötley Crüe)
Oklart om det är Framboise de Amorosa och Red Poppy i en blend eller om det är andra basöl med körsbär och hallon. Återigen skiljer sig nämligen infon åt. Oavsett en rejält bärig arom och utan tvekan en av de bättre ölen i lådan, även om syran blir lite väl stark i min mening.

Track #6 - Highway to Hell (AC/DC)
En av de mest uttjatade låtarna men en av de bästa ölen i lådan. Något av en omvänd variant av Deliverance, som är en blandning av Brandy Angel's Share och Bourbon Serpent's Stout. Det här är istället Bourbon Angel's Share och Brandy Serpent's Stout. Det är också väldigt likt Deliverance på alla sätt. Det hade varit intressant (och sjukt nördigt) att prova dem bredvid varandra.


Track #7 - Devil Inside (INXS)
En ljus, sur basöl som fått körsbär, hallon samt apelsin- och mandarinskal tillsatt. Apelsinen känns knappt alls medan bären är desto tydligare. Skillnaden i grundöl gör den dock tydligt annorlunda mot Track #5, som jag tyckte var 2-3 snäpp godare. Här saknas nämligen det fina samspelet mellan bärigheten och grundölet.

Track #8 - The Number of the Beast (Iron Maiden)
Bourbonlagrad Judgement Day med kanel och chili. Låter på papperet inte helt olikt Mayan Apocalypse men är i verkligheten betydligt bättre. Fatlagringen ger sköna vaniljtoner som spelar oerhört snyggt mot kanelen. Chilin känns inte alls, vilket bara är en fördel i min bok. Vanilj, kanel och fruktighet gör att jag associerar väldigt starkt till en av mina favoritefterrätter, nämligen äppelpaj med kanel och vaniljsås. Supergott!

Track #9 - Knockin' on Heaven's Door (Guns n' Roses)
Som en hyllning till Guns n' Roses cover på Dylans gamla dänga har Lost Abbey kryddat sin Cuvee de Tomme med lite svarta vinbär och brettanomyces. En upphottad variant med betydligt mindre toner av vinäger och ättika än den vanliga Cuvee de Tomme. Vinbären är inte helt tydliga i sig men bidrar till en större och komplexare fruktighet. Bretten tycker jag inte riiiiktigt passar in, men resultatet är ändå riktigt bra.

Track #10 - Bat Out of Hell (Meatloaf)
Bourbonlagrad Serpent's Stout med kakao- och kaffebönor. Just kaffebönorna är också de som slår igenom allra mest medan kakaon lurar längre ner i bakgrunden. Dessutom något av en chililiknande smak som slår igenom i många kaffeöl. Riktigt bra men i jämförelse med #6 står den sig slätt.

Track #11 - Devil Went Down to Georgia (Charlie Daniel)
Bourbonfatlagrad Angel's Share med persika, svart te och brettanomyces. En av de ihopkok som jag kände mig mest skeptisk till inför provningen men som visade sig vara en av de mest intressanta. Frukten och teet ger en jättehärlig rondör till ölet och härligt lena, fruktiga inslag som går över i en torr avslutning. Medan man definitivt känner igen basölet har det fått nya nyanser som gör det till något nytt på så många sätt. Häftigt och gott!

Track #12 - Heaven and Hell (Black Sabbath)
En av mina favoritlåtar på "skivan" är en blandning av Gift of the Magi, Avant Garde och en basöl för en suröl som legat på fat och blivit en riktigt trevlig ljus suröl med en stor men mjuk syra och härliga fruktiga och citrusliknande drag.

Track #13 (Bonus Track) - Message In A Bottle (The Police)
En unik barley wine lagrad på cognacsfat med körsbär och apelsinskal. Tyvärr en av de tristare ölen i samlingen med dova fruktiga drag, råsocker och lite kola. Påminner inte så lite om de skotska varianterna på strong ale, men med mer tillbakadragna smaker.

Rent ölmässigt kan man kanske inte påstå att ölen i lådan är prisvärd även om flera av dem är riktigt bra. Däremot skapar Lost Abbey en särskild upplevelse genom konceptet, paketeringen och inte minst alla snygga "omslag"som ritats av Sean Dominguez och med det invägt tycker jag att det hela ändå blev en upplevelse värd priset. Om du får möjligheten att prova en eller flera öl ur lådan, glöm inte att lyssna på den tillhörande musiken under tiden du provar den. På repeat.
I måndags släpptes denna lilla rackare för styckvis beställning i beställningssortiment. Baladin hittar då och då på variationer på deras vanliga julöl och i år blev det alltså en med kaffe i. Men kom ihåg att Systembolaget har mycket att göra så här års och man ska beställa innan 10:e december för att Systembolaget ska kunna garantera leverans innan jul.

Kaffet kommer från Honduras och Guatemala och ger en tydlig men mild fruktig kaffeton som blandar sig väl in i grundölet. Kaffesmakerna är inte alls så aggressiva och rostiga som i många andra kaffeöl som getts ut på svenska marknaden på senaste tiden.

Utöver kaffetonerna är ölet dovt fruktigt med en hint av nougat och nötter, kanske något tillbakadragen smak. Mot slutet drar smaken iväg mot romrussin och en liten alkoholton kan kännas av.

För ett öl på 9,0 % vill jag att det ska smaka mer men smakerna blommar aldrig ut, lyfts aldrig fram. Däremot gillar jag verkligen användandet av kaffe och hur väl de gifter sig med de andra smaker som ändå finns där. För 39,50 kr för 33 cl är det nog ändå 5-10 kr för dyrt för att bli prisvärt i min bok.



Den recenserade flaskan var ett varuprov
41 nya öl! Så mycket är det som kommer i lokala beställningssortimentet idag. Bland annat blir nu Amagers Sinners-serie fulltalig, danska Djävlebryg återvänder och vi får se premiärer från Nääs, Flying Couch, Grythyttan med flera. Dessutom kommer det ytterligare ett gäng julöl för er som inte fått nog av dem än.

Adelsö Red House Ale, 37,80 kr, 33 cl
Amager Hr Fredriksen Niepoort Edition, 114,90 kr, 50 cl
Amager The Sinner Series Pride, 65,90 kr, 50 cl
Amager The Sinner Series Wrath, 68,90 kr, 50 cl
Beerbliotek Christmas Night Spiced Porter, 29,80 kr, 33 cl
Black Rooster The Pro's and Con's of Christmas, 39,90 kr, 33 cl
Brygghus 19 My Balalaika, 38,90 kr, 33 cl
Bålsta Eklöws Julöl, 38,90 kr, 33 cl
Charlis Snöfall, 27,90 kr, 33 cl
Djævlebryg Gudeløs, 42,90 kr, 33 cl
Djævlebryg Nekron, 41,90 kr, 33 cl
Djævlebryg Old Mephisto, 46,90 kr, 33 cl
Djævlebryg OriginAle, 41,90 kr, 33 cl
Djævlebryg Pride of Nekron, 45,90 kr, 33 cl
Flying Couch Phister de Noël, 58,90 kr, 50 cl
Grythyttan 117 Brick Lane Bitter, 23,90 kr, 33 cl
Helsinge Julöl, 29,90 kr, 50 cl
Hernö Hantverksöl Brown Ale Winter Edition, 28,90 kr, 33 cl
Kullabrygg Kullamannens Mörka Porter, 26,40 kr, 33 cl
Lundabryggeriet Björnen Sover Skånsk Brown Ale, 35,00 kr, 50 cl
Lundabryggeriet Lunds Julöl, 24,00 kr, 33 cl
Lundabryggeriet Svarte Petter Svart Dubbelbock, 28,00 kr, 33 cl
Mjödhamnen Mölska Bergslagen, 49,20 kr, 33 cl (ny flaskstorlek)
Nääs Engelsk Bitter Ale, 25,00 kr, 33 cl
Nääs IPA, 26,00 kr, 33 cl
Nääs Lager, 22,90 kr, 33 cl
Nääs Mörk Lager, 23,10 kr, 33 cl
Nääs Stout, 25,80 kr, 33 cl
PangPang Hornstull Pepparkaksmonster, 229,00 kr, 37,5 cl
Poppels Vintervärmare Tvåtusentretton, 27,90 kr, 33 cl
Rådanäs Amerikansk Bitter, 18,90/28,10 kr, 33/50 cl
South Plains Olly Olly Oxen, 30,00 kr, 33 cl
Stronzo Not At The Table Santa!, 41,90 kr, 33 cl
Stronzo Saison Noir, 119,90 kr, 75 cl
Strömsholms Gråskägg, 33,00 kr*, 50 cl
Strömsholms Malakias, 30,00 kr, 33 cl
Strömsholms Slussvaktaren Höstspecial, 19,80 kr, 33 cl
Södra Maltfabriken Skinköl Jul, 19,90 kr, 33 cl
Södra Maltfabriken X-Mas Brown Ale, 20,00 kr, 33 cl
U&Me Umeå X-Mas Ale, 37,50 kr, 33 cl
Åre Bryggcompani Christmas Ale, 136,90 kr, 75 cl

*Exkl. pant

Duck-Duck-Gooze tar tre år att göra och görs bara varje tredje år. Följaktligen släpps den också bara vart tredje år och går bara att köpa på plats hos Lost Abbey. Som vanligt med svåråtkomlig öl från duktiga bryggare har den blivit  rejält upphaussad men är den som bra som hypen vill göra den?

En sak är säker. Det är bra drag i syran. Ättika, citron och mjölksyra, alla är de där och rycker i smaklökarna och det bränner till i halsen när ölet letar sig ner mot magsäcken. Det ska verkligen till att man gillar sura öl om man ska uppskatta den här.

Man finner också toner av krusbär, körsbär, svavel, jord och mandel i ölet som bidrar till en viss komplexitet i smaken. Överlag en trevlig och smakrik suris, men i min inte riktigt så bra som de bättre belgarna, som dessutom både är enklare och billigare att få tag på. Däremot ser jag god förbättringspotential med några års lagring då syran kanske kan lugna sig något och integreras ännu mer med de andra smakerna.

Den finns som sagt bara att köpa på bryggeriet normalt och nästa release lär inte bli förrän 2016. Fram tills dess är det bytesvägen man kan få tag på den. Man lär få hosta upp ansenlig öl i utbyte och rent smakmässigt är det i min mening inte värt det.



Örebro Öl & Whisky Festival är i full gång med massor av utställare som vill ge just dig en härlig dryckesupplevelse. Eftersom man varken har tid eller alkoholtolerans för att prova allt man skulle vilja delar jag med mig av mina guldkorn från gårdagens besök på festivalen.

Det är en ganska tydlig uppdelning på festivalen i år med bara whisky i längan längst till vänster sett från ingången, medan resten är huvudsakligen öl. Det gör att den som bara är intresserad av öl har lite mindre yta att täcka av när man spatserar runt på festivalgolvet.

Bryggare från Närke och Beerbliotek i samspråk

Alldeles till vänster när man kommer in finns AST Wines som verkar ha vänt kappan rätt och lämnat Brewmeisters produkter hemma. Trots allt Armageddondebakel är AST värda en andra chans, det finns nämligen mycket gott i deras monter. Särskilt värt att prova är Hadouken IPA från walesiska Tiny Rebel och stouten Meesterstuk 2012 från nederländska Jopen. Mittemot kan man förresten passa på att köpa prenumerationer och lösnummer av c/o Hops om ni ännu inte gjort det.

Nynäshamn har med sig sin Jul-IPA? som är en riktig session-IPA på 4,8 %. Den kommer bara säljas på Akkurat, Oliver Twist, The Rover och Ölrepubliken men finns alltså också att prova i Örebro. Passa på nu om du inte kommer ha vägarna förbi Stockholm eller Göteborg innan jul. Vill man ha mer julöls-IPA kan man studsa över till Eskilstuna Ölkultur som har sin Belgisk IPA på kran, en lite kraftigare kreation på 7 % med mycket estrar. Testa också deras utmärkta julmust!

De tre göteborgsbryggerierna Dugges, Beerbliotek och All In trängs i en egen liten monter, där man definitivt bör göra ett stopp. Många goda öl värda att prova, jag rekommenderar främst Beerbliotek Woopdidoo, Dugges Avenyn Brut och All In Imperial Porter. Om man någonstans bland alla öl blir sugen på något annat kan man bege sig till Mjödhamnen för lite mjöd eller till Great Brands som förutom en massa bra öl också har några hyggliga cider från brittiska Cornish Orchards, varav Heritage Cider är bäst. När vi ändå pratar brittiska läckerheter kan jag verkligen rekommendera de cheddarostar som säljs runt hörnet från Great Brands. Jag råkade köpa på mig 800 gram cheddar hem, men så är det också riktigt goda ostar.


Flera olika pubar i kedjan Bishops Arms har fått egna fatöl gjorda till sina barer och flera av dessa finns att testa hos Bishops Arms egen monter, som därutöver huserar massor av öl från Brill. Bredvid Bishops huserar Cask Sweden där man kan prova Hello My Name Is Sonja, en samarbets-DIPA mellan Brewdog och Evil Twin brygd med blåbär och enbart humlad med mosaic. Blåbären är inte jättetydliga men bidrar med en liten fruktighet och som DIPA sett tycker jag den är bättre än både Mette-Marit och Ingrid. Missade man Epic Hop Zombie på SBWF ger Galatea en ny chans i Örebro. Ta den!

Just det ja, jag höll nästan på att glömma. Närke har två montrar i år. I den ena har med sig sin öl som bryggts med bävergäll. Serveras ur en urinoar.

Örebro Ölcafé ställer ut med mat och folköl brygd hos Närke


Dags att fylla på det fasta sortimentet igen och in på hyllorna kommer det amerikansk DIPA, svensk barley wine, baltisk porter, ofiltrerad tjeckisk pilsner, brittisk mild ale och ett nytt mixpack, för att bara nämna några av alla godsaker. Här är snabbrecensioner av alla decembernyheter i det fasta sortimentet.

[Namn]
[Ursprungsland, volym, pris, alkoholhalt]
[Mina noteringar]
[Datummärkning]

Staropramen Unfiltered
Tjeckien, 33 cl, 15,90 kr, 5 %
Mycket brödig, nästan lite degig och grötig smak (på ett bra sätt) med härlig rondör och många små nyanser. Behaglig medelstark beska som rullar mjukt över tungan och ligger sedan kvar ett tag. Inte alls pjåkigt.
Bäst före: 2014-04-14

Falcon Koppar
Sverige, 33 cl (burk), 11,90 kr*, 5 %
Fruktpastill i både doft och smak, med undertoner av bröd. Något torr med en liten beska. Men den där fruktpastillen alltså, var kom den ifrån? Helt oväntat. Bra? Jag vet inte.
Bäst före: 2014-05-07

S:t Eriks Rauchbier
Sverige, 33 cl, 23,90 kr, 5,5 %
Rejäl torvrökighet som går igenom hela ölet och hänger kvar efteråt. Karamell och vörtbröd kämpar ikapp och tar sig igenom i slutet för att runda av. Rökigheten är snyggt inarbetad i ölet men det ska verkligen till att man gillar torvrökighet.
Bäst före: 2014-08-13

Brewdog Dead Pony Club
Storbritannien, 33 cl (burk), 17,90 kr*, 3,8 %
Mycket tydlig fruktig humlighet i doften tillsammans med vissa klorofylltoner. Smaken är mycket humledominerad men med mer klorofyll och mindre fruktighet jämfört med i doften och dessutom ganska tydligt obalanserad mot kroppen. Hade behöver mer kropp eller mindre humle men hopheads därute lär bli glada och jag kommer nog dricka en eller två även om jag inte tyckte den var perfekt.
Bäst före: 2014-09-02

Sigtuna Organic Ale
Sverige, 33 cl, 14,90 kr, 4,5 %
Fullständig recension här.
Bäst före: 2014-07-30

Lagunitas Maximus IPA
USA, 35,5 cl, 23,90 kr, 8,2 %
Tungt humlig men något lite trött, fruktiga toner med ganska mycket gräsiga inslag och en pepprig ton. Söt kropp med smak av kakor och en massa frukt på det. I smaken kommer humlen fram med mer frukt och mindre gräs och peppar än i doften. Mycket bra, om man klarar av DIPA med sötma!
Bäst före: -


Brewdog Mix
Storbritannien, 132 cl, 99,60 kr
-Dead Pony Club, 3,8 %
En månad färskare än burkvarianten som släpps för sig (se ovan). Ännu fruktigare humle, samma obalans, mer drag i beskan. Funkar bättre överlag balansbristen blir ett mindre problem. Känslig för ålder alltså.
Bäst före: 2014-10-16

-Jack Hammer, 7,4 %
Fruktig med drag av citrus och lite gräs. Lätta kakor i smaken. Halvtorr med redig beska. Provade du den när den kom på Systembolaget tidigare lär du känna igen den nu.
Bäst före: 

-Libertine Black Ale, 7,2 %
Härlig blandning av fruktig humle, choklad och nougat i både doft och smak. Mycket mild sötma som kontras med rostade toner och en ganska hög beska. Mycket trevlig svart-IPA!
Bäst före: 

-Cocoa Psycho, 10 %
Otroligt intensiv doft med massor av kallt kaffe och en del choklad under. Kaffet dominerar också i smaken och det är först efter någon klunk, när kaffechocken lagt sig, som chokladen börjar tränga fram mer och då blir det också en trevligare öl. Men cocoa psycho? Snarare Coffee Psycho.
Bäst före: 

Mohawk American Barley Wine
Sverige, 33 cl, 29,90 kr, 11,9 %
Mjuk koladoft som nästan blir lite laktisk. Humlen kommer galopperande i smaken med massor av frukt som spelar mot kolatonerna på ett snyggt sätt. Något enkel maltprofil för en barley wine kanske, men det är att vänta av en ung flaska. Nu får istället humlen ta ordentligt med plats. Jag gillar!
Bäst före: 2015-11-01

Koff Sinebrychoff Porter
Finland, 33 cl, 19,90 kr, 7,2 %
Knäckebrödig och något chokladig smak med lätt brända inslag. Minimal syra som höjer komplexiteten i ölen utan att störa. Ganska mild men ändå med mycket smak. En klassiker som fortfarande funkar!
Bäst före: 2015-11-04

Celt Dark Age
Storbritannien, 50 cl, 23,90 kr, 4 %
Nougat, nötter och rostade toner i den ganska fylliga doften. Även smaken är relativt fyllig med tydliga rostade toner, drag av nougat, nötter, jord och kola. Ganska kraftig, rostad beska som ligger kvar länge. Stor fyllighet för bara 4 %. Trevlig rackare!
Bäst före: 2014-11-16

Little Valley Stoodley Stout
Storbritannien, 33 cl, 16,90 kr, 4,8 %
Knäckebrödig arom med inslag av choklad. Smaken är rostad och något syrlig med mer av knäckebrödet och betydligt starkare chokladsmak än i doften. Syran är lite väl stark för att jag ska tycka att det blir riktigt gott.
Bäst före: 2015-11


*Exkl. pant
Stockholmskrogen Oliver Twist är känd som en av landets bästa ölbarer. Letar man sig förbi baren och in till den lilla restauranghörnan hittar man också en meny full av vällagad mat. Gott krubb med en uppsjö av god öl att välja på till alltså.

Har man svårt att bestämma sig för vilken öl man vill ha till maten kan man lita på de rekommendationer som ges i menyn. Det är solida val, om än inget extravagant eller särskilt nyskapande, men ibland måste det få handla om god öl till god mat utan extra krusiduller.

I en meny full av hösträtter blev jag väldigt sugen på confiterad grissida men föll till slut istället för lågtempat fläskrack med potatis- och jordärtskockspuré med lite lagom mycket klumpar i, serverat med en hälsosam laddning kantareller. Härligt höstigt och mycket välsmakande. En typisk rätt där varje del för sig smakar bra men som tillsammans höjer varandra några snäpp till.


Fläskracken mättade ordentligt men som bekant finns det alltid lite extra plats i efterrättsmagen. Det är förresten inte bara något man säger, när man ser saker man associerar med socker vidgar sig magsäcken lite för att det ska gå ner. En kvarleva från en tid då man i rent överlevnadssyfte gjorde bäst i att passa på att äta så mycket man kunde när det fanns tillgängligt.

Nog för att man (numera) överlever utan en efterrätt, men hoppar man över Oliver Twists irish coffee mousse missar man något. Portionen är dock så generös att man gott kan dela den på två. En härlig chokladmousse med inslag av kaffe och len whisky med lite härliga bär att bryta av med. En trevlig belöning efter en hård dag, eller bara för att man kan.

Det är förstås ingen slump att så många bra ölställen också har bra mat. Bra mat hittar man även på Akkurat, Ölrepubliken, O'Connors med flera, som i min värld är ställen man primärt går till för deras trevliga ölutbud. Men glöm inte bort att de serverar bra mat också, det passar ju så fint till en god öl.



Efter lite etikettkontroverser tidigare i år kunde Iron Maidens öl The Trooper, bryggt på brittiska Robinsons, lanseras i Systembolagets beställningssortiment i somras. Gensvaret har varit enormt och efter extremt god försäljning i beställningssortimentet har den nu kvalat in till ordinarie sortiment. Inte bara det, den hamnar direkt på hyllan i alla Systembolagets butiker.

Visserligen har den redan funnits på hyllorna i många butiker tack vare det stora intresset och Systembolagets upplättade regler kring vad enskilda butiker får sätta i sina hyllor. Att gå direkt från beställningssortiment till hyllplats i alla landets butiker lär ändå vara rekord.

Svenskarna hör till några av Iron Maidens lojalaste och starkaste fans, något som intygas av det stora gensvaret mot lanseringen av deras eget öl. Ölet är namngett efter en av bandets största hits, The Trooper, från skivan Piece of Mind som kom ut 1983. Det bryggs på det anrika brittiska bryggeriet Robinsons och bandets sångare och frontfigur Bruce Dickinsson var med vid utvecklingen av ölet.
 -Jag har varit ett fan av traditionell engelsk ale så länge jag kan minnas och jag trodde att jag dött och kommit till himlen när jag blev tillfrågad att utveckla vår egen öl, säger Dickinsson i ett pressmeddelande.

Ölet är menat att vara en traditionell brittisk pubale på måttliga 4,7 % och är bryggt med humlesorterna Bobec, Cascade och Golding. Det kan säkert tilltala den bredare massan, även om man skulle ta bort bandassociationerna, men jag blev inte övertygad om dess storhet när jag provade det i somras och gav det måttliga 3,2/5 i betyg.

Kommersen kring alkoholdrycker och band har växt sig stor i Sverige de senaste åren, men än så länge är de flesta produkter etiketter på separata producenters öl, vin och sprit. Frågan är när vi får se en rockstjärna köpa sig ett eget (mikro)bryggeri?
Tyskland, USA, Belgien, Storbritannien, Österrike, Sverige och Danmark - därifrån kommer ölen i detta vintriga ölsläpp som hamnar på hyllorna på måndag (2/12). Bland annat finns några eftersläntrande julöl för den som inte fått nog av dem än. Mörkt, starkt och ofta ganska sött är ledord för många öl i släppet. Här är snabbrecensionerna!

[Namn]
[Ursprungsland, volym, pris, alkoholhalt, modul, - beställt antal]
[Mina noteringar]
[Datummärkning]

Dupont Avec Les Bons Voeux
Belgien, 37,5 cl, 50 kr, 9,5 %, T6 - 3060 st
Frisk och fruktigt estrig doft med jästiga toner och drag av bröd och kryddor. Smaken är något söt och mycket fruktig, med tonvikt "ljusare" fruktsmaker som päron och melon. Något jästig i smaken också, men på en trevlig nivå. Spritsig och välsmakande. Ohotat nyårsbubbel!
Bäst före: 2017-07

La Rulles Cuvée Meilleurs Voeux
Belgien, 75 cl, 65 kr, 7,3 %, T6 - 1980 st
Dov, fruktig doft med toner av plommon och vörtbröd. Något söt smak där estrarna växer fram allt eftersom. Avslutar något kryddigt och med en försiktig beska.
Bäst före: 2015-02

Mikkeller Ris a la M'ale
Danmark/Belgien, 37,5 cl, 57,90 kr, 8 %, T6 - 4000 st
Ganska anonym doft med körsbärstoner som nästan verkar fly undan näsan. Något bättre drag i smakerna där körsbären kommer fram tydligare tillsammans med en viss nötighet. Svagt syrlig men också bärsöt. Lite smått gräddig munkänsla.
Bäst före: 2016-09-12

Monarchy Methusalem Monarchy of Musselland
Tyskland, 50 cl, 64,40 kr, 10 %, T7 - 800 st
Mörkt, tungt fruktig doft med drag av mandelmassa och nougat. Djup smak med bra tryck, fyllig sötma som backar upp mörka frukter och svag mandelmassa. Någon liten lätt syrlighet ligger i bakgrunden men tillåts knappt komma fram. Riktigt trevlig öl, påminner mycket om en lite tyngre dubbelbock.
Bäst före: -

Schloss Eggenberger Samichlaus Bier 2013
Österrike, 33 cl, 39,70 kr, 14 %, T5 - 3600 st
Tung doft som nästan drar åt likörhållet med tydlig sötma och alkohol, dock utan att det blir spritigt. Smaken är fyllig och mycket söt. En nyans drar nästan lite åt cognacshållet, medan andra drar åt mandelmassa, plommon i madeira och andra söttunga toner. Söt snarare än spritig smak. Mycket bra årgång och den blir bara bättre med åren!
Bäst före: 2018-07

Innis & Gunn Karlsson's Choice
Storbritannien, 33 cl, 26,90 kr, 7,4 %, T5 - 50000 st
Medelkraftiga toner av fruktig skotsk whisky och den säregna sötma, smörighet och vaniljsliskighet som många andra öl från Innis & Gunn har är rejält tillbakatryckt. En mycket snäll rökig ton smyger sig framemot slutet och lika snabbt som man känt är den borta. Efter ett par klunkar börjar smörigheten kännas lite mer men den trycks fortfarande bort en del av whiskytonerna. Annorlunda från det mesta annat de gjort och bättre dessutom, men det finns lite för lite för whiskytonerna att samspela med för att det ska bli bra.
Bäst före: -

Anchor Big MapleLeaf Red Ale
USA, 35,5 cl, 24,90 kr, 6 %, T5 - 20000 st
Fruktkakesöt doft med inslag av toffee och smörkola. Något kvalmig smak med lägre sötma och en märklig beska som närmast skär sig med resten av ölen. Nästan helt utan humletoner i övrigt. Ganska märkligt öl
Bäst före: -

Left Hand Warrior Fresh Hop IPA
USA, 65 cl, 84,30 kr, 9 %, T6 - 3180 st
Förvisso humlig men inte med samma kraft som man förväntar sig av en amerikansk (D)IPA på 9 %. Mer gräsig, blommig och örtig än fruktig humle, dock med vissa citrusinslag. Ganska intetsägande kropp dessutom. Nja, jag är inte imponerad, särskilt inte efter en titt på prislappen.
Bäst före: 2014-01-24

Smuttynose Big A IPA
USA, 65 cl, 78,90 kr, 9,7 %, T6 - 3480 st
Fruktigt humlig med något udda beska som skär sig något och ligger väldigt skarpt på tungan. Trevliga humletoner som dock känns något trötta. Den udda beskan stör mig lite för mycket.
Bäst före: -

St Bernardus Christmas Ale
Belgien, 75 cl, 69 kr, 10 %, T5 - 3360 st
Mycket estrigt fruktig med en viss sötma och en liten, liten kryddighet. På något sätt håller sig estrarna på rätt sida gränsen mot för mycket. Ganska söt men det passar gott in. Härligt öl i vintermörkret!
Bäst före: -

Corsendonk Christmas Ale
Belgien, 25 cl, 21,90 kr, 8,1 %, T5 - 15000 st
Kolasöt med en medcinalton i doften, som även slår igenom i smaken. Får flashbacks till när man blev itvingad äckliga mediciner som liten och det är inte riktigt en känsla jag vill få när jag dricker öl. Högst tveksamt inställd till denna öl även om den hade trevliga smaker bredivid medicinen.  
Bäst före: -

Fuller's Past Masters
Storbritannien, 50 cl, 34,60 kr, 7,3 %, T5 - 15000 st
Anonym doft med svaga inslag av kola och höstlöv. Även ganska anonym i smaken med milda drag av kola och toffee och dämpade toner av stampat jordgolv.
Bäst före: 2016-12-31

Great Divide Yeti Oatmeal Imperial Stout 2013
USA, 65 cl, 96,40 kr, 9,5 %, T5 - 3180 st
Gamla goda Yeti med sin sedvanliga charm men nu också med en mjukare sida som gör att den ligger lite lenare mot gommen. Inget revolutionerande, men gott är det.
Bäst före: 2014-12

Harviestoun Ola Dubh 30 Special Reserve
Storbritannien, 33 cl, 93,70 kr, 8 %. T7 - 1200 st
Något rökig doft med mycket whiskykaraktär och en del salta inslag som för tankarna till havet. Bakom finns drag av chokladmousse. Smaken har snyggt balanserad drag av mjukig rök whisky, sälta och choklad. Riktigt snygg fatlagring. Den kostar förstås en del men vill man unna sig något lite särskilt och tämligen unikt är den ett bra val.
Bäst före: 2016-07

Nils Oscar Vinter Edition 2013
Sverige, 50 cl, 49 kr, 8,6 %, T5 - 15000 st
Lite degig doft med lite svagt drag åt likör. Något söt smak med smak av kakor, torkade fikon och dadlar samt lite knäckebröd. Knappt någon efterbeska. En winter warmer av den gamla skolan.
Bäst före: -

Nynäshamn Valsviken Vinterporter 2013
Sverige, 25 cl, 42,30 kr, 9,1 %, T5 - 7200 st
Soja, choklad, lite lakrits och pumpernickel i doften och med mer vikt på choklad och pumpernickel i smaken, där också en del russin dyker upp. Bättre än vad jag minns den från tidigare år och vill du ha något starkt och mörkt ur det här min rekommendation.
Bäst före: -

Left Hand Fade To Black Volume V
USA, 35,5 cl, 29,90 kr, 7,8 %, T5 - 7824 st
Något uddlös och nästan lite fadd smak med drag av rågbröd, mörk sirap och knäckebröd. Den skulle behövt antingen lite mer tryck och liv i smaken eller lite friska humletoner som bryter av.
Bäst före: 2014-05

Sierra Nevada Narwhal
USA, 35,5 cl, 38,90 kr, 10,2 %, T5 - 17280 st
Se min fullständiga recension från mars här. Har återprovat den och håller fast vid min gamla analys och just det egna sätt de får fram chokladsmaken står sig.
Bäst före: -

Stronzo Honey Badger
Danmark, 33 cl, 89,90 kr, 17,5 %, T6 - 1500 st
Sött. Mycket sött! En aning spritigt också. Sen börjar man känna lite drag av choklad, honung och torkad frukt som dränkts i sprit. Men framförallt är det sött. Sa jag att det var sött förresten?
Bäst före: 2018-11

Stronzo Coffee Badger
Danmark, 33 cl, 94,90 kr, 17,5 %, T6 - 1500 st
Om man doftade på den här med ögonbindel skulle man garanterat säga att man doftade i en nyöppnad förpackning med bryggkaffe. Kaffegranulat är nämligen det enda som går att finna i doften, och inte så lite av det heller. Jag ska erkänna att jag inte dricker kaffe, däremot brukar jag gilla öl med kaffe i. Men det här, det smakar som kaffe med socker, inte som öl med kaffe i. Däremot får jag erkänna att den döljer alkoholen väldigt väl.
Bäst före: 2018-11

Brewdog Abstrakt 14
Storbritannien, 37,5 cl, 129 kr, 10,2 %, T7 - 1500 st
Smakar lite som nyponsoppa med några extra sockerbitar i. Den är nämligen väldigt söt. Därtill lite banangodis och kryddtoner. Jag kan ibland gilla även väldigt söta öl men det passar inte med smakerna i den här, och ännu mindre med priset.
Bäst före: -          

(Alla öl i släppet var med på provningen.)

Det snackas inte alltför sällan om att julölen bör lagras till året efter för att bli ännu bättre. Vissa julöl kan man minsann lagra längre än så sägs det och för att testa den teorin gick jag till Akkurat i Stockholm och beställde in en N'Ice Chouffe som de suttit och tryckt på i 15 år. Hade den blivit bättre med alla de åren på nacken?

255 kr kändes inte så dumt för 75 cl av en 15 år gammal öl som när den är ny kostar 56,90 kr på Systembolaget. Chouffeglas till, ölen serverad ur flaskkorg och delad med två nyfunna vänner för kvällen. Klart och betalt, nu kör vi.

Doften är markerat åldrad med mycket toner av torkad frukt, vått läder, portvin och lite vägdamm, men det finns också en ton av kola och en mycket mild men närvarande kryddighet. Det är en angenäm arom, mycket annorlunda mot den färska Nice Chouffe. Samtidigt börjar jag misstänka att den kanske har blivit lite väl gammal.

Smaken påvisar också stora tecken på långt gången åldring med drag av gamla böcker, väldigt torkad frukt, läder och andra spännande nyanser. Återigen, nog är det lite väl långt gånget, balansen har slagit över lite för mycket mot de åldrade smakerna. Det finns också toner av karamell, apelsinmarmelad och en antydan till choklad.

Som alltid trevligt att dricka gammal öl men ska man lagra N'ice Chouffe hemma kan man nog dricka den några år tidigare om man vill ta den på toppen.

Sigtuna Organic Ale finns sedan en liten tid tillbaka i bistron på SJ:s tåg och kommer dessutom att släppas i Systembolagets fasta sortiment i december. Det är en amerikansk pale ale där allt malt och humle har odlats ekologiskt men efter att ha provat den både på tåget och hemma är jag inte särskilt imponerad.

Första intrycket är något trist. Det känns att maltbasen är anpassad för att låta humlen komma fram. Vilket i sig inte är något problem, men när humlen (NZ Cascade och tysk Perle) då inte kommer fram särskilt mycket blir det, ja, trist. Båda flaskorna som provades var visserligen bäst-före-daterade till 2014-07-30 vilket bör indikera att de är drygt tre månader gamla men även vid en sådan ålder bör det finnas mer humle kvar i en bra american pale ale.

Smaken har drag av rostat bröd och en lätt viff av stampat jordgolv samt en lättsamt gräsig och örtig humlighet. Ingen större fruktighet att tala om egentligen. Smakerna är för lätta och smaken för tunn och vattnig. Humligheten bärs därmed inte upp särskilt bra. Eftersmaken är lätt rostad och med lite humle som dröjer sig kvar för en gräsig beska.

Bryggarens intention är enligt deras pressmeddelande att brygga en öl där malten och humlen stöttar varandra men här känns det som de spelar i två olika lag. Den är också brygd för att tilltala en större grupp öldrickare. Jag är inte en del av den gruppen.

När den kommer på Systembolaget får den artikelnummer 1547 och kommer att kosta 14,90 kr för 33 cl.



Obs. Den ena av de två flaskorna som provades var ett varuprov.
Julölsbaren var välbesökt

Idag och imorgon pågår Julens Gästabud på Nackastrandsmässan i Stockholm. De som ligger bakom är samma folk som ligger bakom Stockholm Beer & Whisky Festival, men låt dig inte luras att tro att detta är en ölfestival. Det är nämligen en julmarknad, som skiljer sig från mängden genom att det finns några barer för julöl, vin och whisky.

Som julmarknad sett är det trevligt och det är både skönt och lite konstigt att kunna gå runt i värmen inomhus och kolla på rökt kött, ostar, korvar, kransar, lussebullar och allt annat som hör julen till, istället för att huttra runt utomhus bland motsvarande försäljare.

Medan julölsbaren var en av de klart mest besöka montrarna på denna julmarknad så var det också mer eller mindre bara där som det serverades öl. Där fanns i stort sett bara öl som antingen redan släppts bland Systembolagets julöl eller som kommer i decembersläppet om en vecka. Inget nytt i ölväg alltså.

I ren ölmening finns det alltså ingen större mening att åka till Julens Gästabud om nu någon hade tänkte sig det. Däremot är det en trevlig julmarknad, med bonusen att man kan få ta sig ett gott glas julöl medan man går runt och kikar.

Även om det rör sig om handplockade utställare som för det mesta håller högre kvalitet än genomsnittet är det lite märkligt att behöva betala för att komma in på en julmarknad. Det finns många utställare som är värda att stanna till vid. Samtidigt är det ett flertal som man känner igen från Stockholm Beer & Whisky Festival, även om de passar väl in på en julmarknad.

Imorgon (söndag) har Julens Gästabud öppet från kl 12 till 18 och platsen är Nackastrandsmässan, samma plats som Stockholm Beer & Whisky Festival. Från T-centralen i Stocholm är det enklast att ta sig dit genom att ta tunnelbana till Slussen och där byta till buss 443 mot Jarlaberg och kliva av vid Nacka Strand.