Burköl från Stigbergets, ekfatslagrad IPA från Cigar City, szechuanpepparkryddad imperial stout från Pohjala och tysk rökbock är några av många roliga öl i nästa veckas småpartisläpp. Den sistnämnda, alltså Aecht Schlenkerla Rauchbier Urbock är en av mina absoluta höstölsfavoriter, en helt perfekt öl för såväl årstiden som dess typiska maträtter. Snabbrecensionerna inför släppet har ni här.


[Namn]
[Art.nr., Ursprung, Volym, Pris, Alkoholhalt - Beställt antal (Stil)]
[Mitt omdöme]


Mikkeller/Boon Oude Geuze BA White Vermouth Foeders
11350, Danmark/Belgien, 75 cl, 129 kr, 6,6 % - 4000 st (Lambic - gueuze)
Doften är i typisk Boon-stil och även smaken har de mjuka tonerna som är så karakteristiska för deras lambic. Fast jag märker inte av något smakinlag som jag kan koppla till vermouth.

Brekeriet Vild Cherry Red
11268, Sverige, 37,5 cl, 69 kr, 6,2 % - 2475 st (Övrig syrlig öl)
Finfin körsbärssmak med lite drag åt körsbärspaj och lätt kryddighet. Det stramar lite i kinderna som av tanniner vilket tillsammans med den bäriga smaken och lätta ektoner för tankarna åt rödvin. Bra och intressant öl!


Mikkeller K:rlek Höst/Vinter 2018
11308, Int. märke, 33 cl, 29,90 kr, 5,1 % - 30000 st (APA)
Välhumlad men mjuk smak med drag åt melon och blåbär. Mycket mild beska, som om den bara kommer från torrhumling. Som vanligt med denna sorts APA tycker jag att mer beska hade behövts.

Mikkeller Hazesan Allihops
11613, Belgien, 33 cl, 36,90 kr, 5,1 % - 12720 st (APA)
Fruktig humle och en liten syrlig touch. Ganska milda smaker och även här väldigt låg beska. Masen i mig vet inte om den ska bli stolt eller irriterad över användandet av en dalahäst på etiketten.

Stigbergets Galore IPA
12012, Sverige, 44 cl (burk), 43,90 kr*, 6,5 % - 24000 st (IPA)
Välhumlad med typisk fruktig NEIPA-profil. Något kantiga smaker och lite stickig beska.

Avery Wheat Ease Hazy IPA
11679, USA, 35,5 cl, 29,90 kr, 6 % - 19008 st (IPA)
Fruktig smak med kul blandning av humle och lätta estrar. Visserligan hazy men absolut inte en öl efter New England-mått. Här är det friskt och fint med lätt kropp och en mild men fullt tillräcklig beska. Rätt somrig och hade passat bättre i juni än i slutet av oktober, men man får väl drömma sig tillbaka till sommaren med den.

Cigar City White Oak Jai Alai
11555, USA, 35,5 cl (burk), 32,90 kr*, 7,5 % - 18000 st (IPA)
Mild, fruktig humleton med citrusdrag som möter ektoner med lätta drag av vanilj. Inte helt konventionellt förstås och det tar några klunkar att få rätt grepp om smaken men då börjar man också kunna nysta upp den med smaksinnet.

De La Senne Bruxellensis
11001, Belgien, 33 cl, 36,50 kr, 6,5 % - 3456 st (Belgisk ljus ale)
En rejäl brettbomb med stor funkighet och alla möjliga stalliga smaker. Dessutom lätt pepprighet och en aning fruktig, och givetvis mycket torr.

Nynäshamn Sotholmen Extra Stout
11302, Sverige, 25 cl, 26,10 kr, 7 % - 4000 st (Torr porter & stout)
Classic Sotholmen Extra med lätt brända knäckebrödstoner, drag av kakao och en snustorr avslutning med rostad beska.

Founder's Porter
11203, USA, 35,5 cl, 28,90 kr, 6,5 % - 15600 st (Torr porter & stout)
Följsam rostad smak med drag åt chokladpraliner, karamell och en liten, lätt bränd touch. Det må låta enkelt men här finns gott om nyanser och den har såväl bredd som djup.

Electric Nurse Rum Barrel Aged Dark Skull
11642, Sverige, 33 cl, 69,90 kr, 12,8 % - 5000 st (Imperial porter & stout)
Romfatssmakerna och ölets egna kokostoner ger en karibisk kombo som funkar riktigt fint. Trots en något spritig doft är fattonerna väl avvägda i smaken och sätter ett tydligt fotspår i smaken utan att smaka spritigt. Gott!

Buxton Kentucky Woods
11391, Storbritannien, 33 cl, 73,90 kr, 13,8 % - 1728 st (Imperial porter & stout)
En försiktig inledning med rostade toner följs av mjuka och något tillbakadragna men mycket eleganta bourbontoner. Först mot slutet blommar dess fulla kraft ut med en större rostad smak och matchande beska.

Pohjala Szcechuan Bänger
11747, Estland, 33 cl, 49,90 kr, 12,5 % - 3888 st (Imperial porter & stout)
Mycket kryddaromatisk doft med toner av stjärnanis och szechuanpeppar. Smaken är söt och chokladig med kryddiga inslag, där stjärnanisen är tydligast och där ingefära gör szechuanpepparen sällskap i ett piggt inslag som bryter av på ett kul sätt. Även teet märks av i smaken, som en nyansskapare i bakgrunden. Å ena sidan gör sötman så att kryddorna funkar bättre, å andra sidan blir det lite väl sött. På så sätt blir det en lite svår öl.

Aecht Schlenkerla Rauchbier Urbock
11671, Tyskland, 50 cl, 29,90 kr, 6,5 % - 11000 st
Maffig rökighet med härliga drag åt lägereld och charkdisk. Tillsammans med en lika maffig maltighet med ett otroligt fint djup är det här en riktigt bra öl som sitter som ett smäck under hela hösten.


Följande öl släpps också men fanns inte med vid skribentprovningen:
Alvinne Cuvee Sofie Rabarber, 11290, Belgien, 33 cl, 59 kr, 8 % - 1512 st (Övrig syrlig öl)

På grund av ett misstag från bryggeriet kommer Oppigårds Winter Ale inte att säljas med årets julöl i Systembolagets butiker. Däremot kommer bryggeriet att lägga ut den i beställningssortimentet för styckvis beställning redan nu på måndag. Vill man dricka Winter Ale denna vinter kommer man alltså behöva beställa hem ölet till sin butik.

De julöl som säljer bäst under ett år blir automatiskt tilldelade plats till julölslanseringen året därpå. Man måste dock fortfarande skicka in en offert för att få göra anspråk på den platsen och det är något som sker redan på våren. I år missade Oppigårds att skicka in offerten för deras Winter Ale i tid, och resultatet är att den ölen nu inte får sin annars givna plats i årets julölslansering.

Precis samma öl som förut, en öl som varit med bland julölen på Systembolaget i över tio år, men som nu på grund av ren byråkrati inte får vara med i årets lansering. Men regler är regler, särskilt när det gäller Systembolaget vars hela existensberättigande bygger på att de behandlar alla lika och därmed inte ger undantag till någon.

Man behöver dock inte bli utan Winter Ale för det. Oppigårds kommer lansera den i beställningssortimentet redan nu på måndag, den 15:e oktober, och den kommer gå att beställa styckvis. Om den skulle få många beställningar till vissa butiker kan den sedan också få hamna på hyllan där genom lokal efterfrågan, precis som för alla andra öl i beställningssortimentet.

Imorgon är det kanelbullens dag, en av de kanske mest väletablerade hitte-på-dagarna. Man behöver ju faktiskt inte kunna dricka öl till precis allt, och just till kanelbullar är det ju klassiskt med ett glas mjölk. Men om man ändå vill ha öl till sin kanelbulle? Jag testade fyra olika öl till kanelbulle för att se om det finns något att hämta i att kombinera öl och kanelbulle.

Jag var inte riktigt så ambitiös att jag bakade egna kanelbullar, utan jag köpte hem Uppsalas godaste kanelbullar från Forsa Hembageri. Eller kanelknutar, som Forsa kallar sina skapelser. För att testa med dessa plockade jag ner en bitter, en dubbel, en tripel och en milk stout i kundkorgen på Systembolaget. 

Brittiskt och belgiskt bland ölen alltså. En milk stout var självklart mot bakgrund av hela grejen med kanelbullar och mjölk. Inte för att en milk stout alltid smakar så mjölkigt, men ni fattar. Och jag tycker ändå inte om att dricka mjölk rent. Tripeln och bittern valde jag för att få med öl vars maltighet kunde matcha själva vetebrödet, medan dubbeln var något av ett wild card. Jag tror för övrigt att en bra kriek med lite fyllighet, typ Boon Oude Kriek, hade kunnat vara kul att testa då körsbär och kanel går väldigt bra ihop, men så blev det inte nu då sådan öl saknas på hyllorna på Systembolaget där jag handlade.

Jag började med bittern, en Fuller's London Pride, och hittade med den rätt på en gång. De brödiga maltsmakerna med drag av toast och marmelad matchade bullen väldigt bra och fylligheten låg i helt rätt nivå. Ett rätt så trevligt möte!

Dubbeln från Westmalle tog däremot över hela smakintrycket och funkade därför inte alls. Däremot var det inga problem med den starkare men ljusare Westmalle Tripel vars milda estrar och ljust brödiga smak samspelade väl med bullen. Dess humleprofil skapade också intressanta kontraster mot kryddorna i bullen.

Slutligen så stouten, en Jet Black Heart från Brewdog som är en vaniljkryddad milk stout. Det här bröt av helt mot bullen, men lite på samma inställsamma sätt som en kopp kaffe till en bulle kan göra. Fast riktigt samma kombinationspoäng som kaffe kan håva in lyckades den inte skrapa ihop, kanske på grund av skillnaden i serveringstemperatur och mängd bubblor. 

Milk stout blev alltså en intressant matchning, men jag tyckte att både en bitter och en tripel gjorde sig ännu något bättre.

Zwanze Day kom tillbaka till Stockholm i år efter ett besök i Göteborg ifjol, och det var Stene och hans Zum Franziskaner som fick den äran att stå som arrangör. Zwanze Day är alltså ett årligt event med öl från Cantillon, som sker i lite olika former på ett antal utvalda barer runt om i världen, med det gemensamma att alla serverar årets Zwanze-öl från Cantillon på samma tidpunkt. På Zum Franziskaner var det en trerättersmiddag med öl från Cantillon till varje rätt som stod på schemat och det är bara att konstatera att det höll en riktigt hög klass.

Zwanze är dialektal flamländska för att skämta, och med en särskild sorts halvsarkastisk humor, och upplägget med ölen Zwanze är att det är en ny sort varje år som är lite mer experimentell. I år var det en blandning av tvåårig lambic som lagrats på fat som tidigare innehållit amarone-vin, chianti-vin och vin på sangiovese-druvan och dessa fat hade inte tidigare innehållit någon lambic. Fat som inte använts till lambic tidigare har ofta tydliga smakpåverkan på den lambic som lagras på dem de första gångerna och oftast blandas sådan lambic med lambic från fat som använts många gånger, men så alltså inte i detta fallet.


Årets Zwanze var också en av de bästa Zwanze på flera år, i princip som en Lou Pepe Geuze fast med tydligare inslag av fat och mer vinösa toner. Det fanns mycket karaktär av vit grapefrukt, tydligare inslag av ek än brukligt hos Cantillons lambic och med en upplevelse av vinös sötma trots att ölet var snustorrt. Mycket bra lambic med många nyanser att utforska.

Innan Zwanze serverades var det ju dock en hel middag, där varje rätt matchades med en öl från Cantillon. Som en amuse-bouch serverades en liten bit rostad kavring toppad med en kantarellröra med västerbottenost. En enkel men god rätt, med något återhållsam svampsmak, vilket serverades tillsammans med Grand Cru Bruocsella. En mycket bra öl och jag förstår valet av öl till rätten utifrån premissen att det skulle vara en öl från Cantillon men kombinationen fick inget lyft.


En riktigt bra kombination blev det däremot vid förrätten bestående av lerpottasill som matchades med Geuze. Lerpottasill består i grunden av matjessill, rödlök, kokt ägg, dill, gräslök och brynt smör, vilket var precis vad som hamnade på våra tallrikar. En snabb googling ger diverse förslag på variationer, så som honungsstekt rödlök eller att man har riven pepparrot på, men här var det utan krusiduller och istället generöst med brynt smör. Till och med starka sillskeptiker som jag och min fästmö tyckte det var riktigt gott och därtill var kombinationen med Cantillon Geuze utmärkt. Ölets syra bröt väldigt fint igenom det brynta smöret, ägget och sillen. Geuzen serverades för övrigt i små sejdlar, vilket är ett lite ovanligt glasval för en lambic men som passar klockrent i Zwanze-temat. Om det var avsiktligt att zkoja till det lite låter jag vara osagt.


Varmrätten bestod av fläsksida, rotfruktsstomp, rödlök kokt i kriek, plommonsky, grönkålschips och en liten bit lufttorkad karré. Till detta ett glas Kriek. Utsökt! Skyn, löken och fläsksidan satt som ett smäck ihop och lyftes ytterligare av sältan i den lufttorkade karrén. Kriek till det här var också en höjdare, en kombination av den där skönt komfortabla typen där allt bara går ihop utan att skrika efter uppmärksamhet. Menyn ljög lite om att fläsksidan skulle vara krispig och rotfrukterna skulle komma i formen av en puré, och det hade gärna fått vara sant, men det förtar inte att det var en mycket god rätt.


Som en härlig avslutning på middagen serverades en kul variant på schwarzwald, med en tjock vaniljgrädde i en glasscoupe toppat med hasselnötsmaräng som smaksatts med lakrits, med smul av samma maräng i botten och så några färska hallon. Här tog man till vara på de färska hallonen och kombinationen med lakritsen och serverade ett glas Lou Pepe Framboise till. Det kan vara lite klurigt med syrlig öl till efterrätter och det skapade också en tydlig brytning här, men det var intressant med något friskt till den gräddiga anrättningen och att fortsätta hallon-lakrits-kombon ut i drycken funkade förstås mycket fint.


Vi var mycket mätta och ännu mer belåtna när vi efter avslutad efterrätt lutade oss tillbaka och väntade på Zwanze. Och som ni har förstått av början på den här artikeln var det verkligen en fråga om att vänta på något gott.



Det blir ett smaskigt släpp nästa vecka där Lagunitas, Fuller's, Nils Oscar och så Oppigårds tillsammans med Närke Kulturbryggeri står bakom de allra smarrigaste ölen. Jag tycker det är lite extra kul med det sistnämnda paret som alltså släpper Thurbo Kaggen. I somras provade jag nämligen den ölen direkt från faten och att nu se hur bra de fått till slutprodukten är riktigt kul. Snabbrecensionen på den och resten av släppet har ni här.


[Namn]
[Art.nr., Ursprung, Volym, Pris, Alkoholhalt - Beställt antal (Stil)]
[Mitt omdöme]


Klackabackens Hjortronberliner
12374, Sverige, 33 cl, 37,90 kr, 4 % - 5000 st (Berliner weisse)
Mycket yoghurttoner och ganska försiktiga drag av hjortron. Syran är något skarp. Nja, det här tycker jag inte var riktigt lyckat.

Founder's Mosaic Promise
11652, USA, 35,5 cl, 26,90 kr, 5,5 % - 21600 st (APA)
Mycket humle men i ett något trött skick, vilket gör att fräschören inte riktigt finns hela vägen igenom. Annars en bra APA med fin beska.

Lagunitas Super Cluster Mega Ale
11792, USA, 35,5 cl, 31,90 kr, 8 % - 25200 st (Imperial/dubbel IPA)
Humlebomb med väldigt tydlig Citra, väl avrundad maltbas och utan grumlighet i vare sig utseende eller smak. På klassiskt Lagunitas-manér får malten vara med och ta en tydlig plats även när humlen sitter i förarsätet.

Oppigårds Lavish IPA
11595, Sverige, 33 cl, 25,90 kr, 6,8 % - 35000 st (IPA)
Efter att ha vunnit Oppigårds omröstning i sociala medier om vilken öl som skulle bryggas igen är nu Lavish tillbaka. Välhumlat med drag av citrus, tallbar och exotisk frukt och med en stor beska. Något kantig i beskan dock.

Fuller's Imperial IPA
11597, Storbritannien, 50 cl, 69,90 kr, 10,5 % - 18000 st (Imperial/dubbel IPA)
Härligt maltig med fint djup där nyanser av kola, nötter och rostat bröd ger mycket att utforska. Dessa toppas med mild fruktighet och en lätt pepprighet för att sedan följas av en stor men mjuk beska.

Innis & Gunn Barrel Aged DIPA
11757, Storbritannien, 33 cl, 35,90 kr, 7,4 % - 35000 st (Imperial/dubbel IPA)
En på många sätt mild öl där såväl fatlagringstoner som humlearomer är mycket milda. För att inte tala om beskan, som närmast lyser med sin frånvaro. Det är i och för sig inte heller sött. Även malttonerna är väldigt milda.

Gouden Carolus Indulgence Hopscure
12130, Belgien, 75 cl, 149 kr, 8 % - 2000 st (Belgisk mörk ale)
Torrhumlad mörk belgare, kan det vara något? Nja, om man utgår från det här exemplet verkar det inte vara någon bra idé. Estrarna spelar inte alls väl med humletonerna och munnen får bli skådeplatsen för en seriekrock av smaker.

Nils Oscar Rauchbier
11580, Sverige, 33 cl, 23,50 kr, 5,1 % - 12000 st (Märzen & wienerstil)
Smäcker rökighet av något mildare snitt än ölets Bambergska kusiner. Röken sätter en riktigt fin inledning och får sedan sällskap av mjuka toner av rostat bröd. Välgjort! Sett till ölen från Bamberg ligger denna kanske närmast Spezial Lager.

Oppigårds/Närke Thurbo Kaggen
12406, Sverige, 33 cl, 69,90 kr, 13 % - 9900 st (Imperial porter & stout)
Stora men väl avvägda bourbontoner, med bourbons mjukhet men utan spritighet. Generös smak med mycket rostad kokos och smörkola i kombination med grundölets mjuka rostade toner och lite fruktiga drag. Något rå i avslutningen, men den är också väldigt ung och det lär ge med sig med tiden.

Nerdbrewing IndexOutOfBounds Oak Aged Vanilla Stout
12135, Sverige, 33 cl, 79,90 kr, 11,7 % - 2496 st (Imperial porter & stout)
Knäckebrödig smak med lätt brända toner, toner av ekkubslagring och förvånande nog knappt några vaniljtoner. Jag har för längesen druckit denna öl när den gjordes som hembrygd och vann pris på hembryggar-SM och minns det som en helt annan upplevelse.

Mikkeller Beer Geek Cocoa Shake
12318, Int. märke, 33 cl (burk), 74,90 kr*, 12 % - 5016 st (Imperial porter & stout)
Med en massiv kakaosmak, låg sötma och en lite fet, oljig munkänsla påminner det om att äta en bra, mörk chokladkaka. Skillnaden är att bra mörk choklad brukar ha fantastiskt fina nyanser medan det här blir något enkelspårigt mot kakaon. Ändå en snygg imperial stout som inte faller i pastry-fällan.

Poppels/All In/Omnipollo All In Beer Fest Series Kokostopp
11630, Sverige, 33 cl, 69,90 kr, 11 % - 5000 st (Imperial porter & stout)
Luktar faktiskt väldigt mycket som just kokostopp. En del kokos i smaken också men där försvinner mycket av det bakom stoutens rostade smaker. Ganska milda och mjuka smaker dock, och med lite för lite nyanser för att bli riktigt intressant. Bra balans mellan den lätta sötman och milda, rostade beskan.

Dugges Banana Toffee Chocolate
11659, Sverige, 33 cl, 50 kr, 11,5 % - 5000 st (Imperial porter & stout)
Här kan vi snacka pastry-stout. Söt, artificiell smak med blandning av billig choklad, kolasås och bananlack.


Följande öl släpps också men fanns inte med vid skribentprovningen:
Baladin Xyauyù Oro, 11663, Italien, 50 cl, 239 kr, 14 % - 360 st (Barley wine)
Cascade Brewing Blueberry, 12100, USA, 75 cl, 179,90 kr, 8,5 % - 840 st (Övrig syrlig öl)
Gouden Carolus Cuvee Van De Keizer Whisky Infused, 12439, Belgien, 75 cl, 139,50 kr, 11,7 % - 1500 st (Belgisk mörk ale)
Wicked Weed Dark Age, 12400, USA, 37,5 cl, 99,50 kr, 12 % - 1440 st (Imperial porter & stout)
Wicked Weed Ferme De Chien, 12035, USA, 50 cl, 112,50 kr, 5,8 % - 1380 st (Övrig syrlig öl)


Kommande veckans släpp i lokala sortimentet är ett av de bättre, med hela 13 öl som jag kan rekommendera. Mycket kommer från väletablerade bryggerier men det är också några nya bryggerier som glimrar till. Bland annat en fin brittbira från Trosas första (?) bryggeri.

Från Västerås bidrar Coppersmith's till samlingen av godsaker med sin Organic Pils, en enkel men ren lager. Mer karaktärsfull är Ängöl Mistral, en ljus lager som humlats med den nya franska humlesorten som heter just Mistral och som ger fina citrustoner. Kungsbryggeriet har etablerat sig som ett duktigt lagerbryggeri och i det här släppet kommer deras Black Pils som lyckas riktigt fint med att ge både de friska tonerna från en pils och lite mer rostade toner.


Från Trosa Ölkompani kommer en ESB med det ganska fyndiga namnet Brexit. Det bjuder på en riktigt fin och nyanserad maltighet som är riktigt njutbar. Bland de mer välhumlade alen släpps inte mindre än tre riktigt bra samarbetsöl. Benchwarmers och amerikanska Cycle har tillsammans gjort Team Freedom, Beerbliotek och den skotska puben Six Degrees North har plockat fram Better Late Than Never ihop och så har Spike och Brewski bryggt den väldigt fruktiga Zig Zag som också bjuder på den där beskan som jag ofta saknar i NEIPA.

Det blir lite lustigt att Amagers Modern IPA börjar kännas old school men i dessa tider med idel grumliga öl blir det faktiskt så. Det välhumlade kapitlet avslutas av Spike Come On Feet som är en mycket fruktig DIPA som får ett fint lyft i fruktigheten av en extra sötma.


Eskilstuna Ölkulturs Barley Wine har blivit en riktig återkommande favorit i det lokala sortimentet och så även nu när årgång 2017 släpps. Till sist har vi en trio av imperial stouts i lite olika utföranden. Den klassiska Amager Hr Fredriksen, den kaffekryddade Electric Nurse Imperial Coffee Stout Feat Nordiska Kafferosteriet och den fatlagrade Örebro Brygghus Fat Belly Bourbon Barrel Imperial Stout. Alla är givetvis ganska olika sinsemellan men gemensamt för de tre är att de är väldigt trevliga.


Alla öl i släppet:
Brekeriet Wrapped in Red
11522, Landkrona, 33 cl, 36,90 kr, 5,6 % (Berliner weisse)

Jeffrey Brown The Big Kahuna 
33252, Malmö, 33 cl, 26,60 kr, 5,5 % (Övrig syrlig öl)

Ottsjö Brygghus Issjödalen
33237, Åre, 33 cl, 38,40 kr, 5 % (Witbier)

Sibbarps Husbryggeri Hefe Weissbier
33238, Malmö, 50 cl, 29,90 kr, 5,2 % (Hefeweizen)

Slottskällan Öregrund Skärgårdslager
33251, Uppsala, 33 cl, 24,90 kr, 5 % (Modern lager)

Coppersmith's Organic Pils
33232, Västerås, 33 cl, 16,90 kr, 5 % (Pilsner - tysk stil)

Stjernsund Brygghus Cronstedt
33224, Hedemora, 33 cl, 21,90 kr, 5,2 % (Pilsner - tjeckisk stil)

Halmstad Brygghus Skördefest
33191, Halmstad, 33 cl, 22,90 kr, 5,6 % (Märzen och wienerlager)

U&Me Umeå Lager
33233, Umeå, 33 cl, 29,40 kr, 5 % (Internationell lager)

Eskilstuna modern lager
33245, Eskilstuna, 33 cl, 23,90 kr, 5,3 % (Modern lager)

Ängöl Mistral
33258, Kalmar, 33 cl, 23,90 kr, 5 % (Modern lager)

Kungsbryggeriet Black Pils
33229, Nacka, 33 cl, 22,30 kr, 4,5 % (Schwarzbier)

Trosa Ölkompani Brexit
33242, Trosa, 33 cl, 27,40 kr, 5,2 % (Extra special bitter)

Vareböke Småland Pale Ale
33247, Älmhult, 33 cl, 24,90 kr, 5 % (India pale ale (IPA))

Trosa Pale Ale
33241, Trosa, 33 cl, 28,90 kr, 5,4 % (Amerikansk pale ale (APA))

Electric Nurse New England Session IPA
33227, Göteborg, 33 cl, 30,90 kr, 5 % (Session IPA)

Stjernsund Brygghus Emerentia
33223, Hedemora, 33 cl, 26,90 kr, 5,2 % (Amerikansk pale ale (APA))

Benchwarmers Team Freedom IPA
33255, Helsingborg, 33 cl, 37,90 kr, 6,8 % (India pale ale (IPA))

Sibbarps Husbryggeri New England IPA
33250, Malmö, 33 cl, 29,90 kr, 5,6 % (India pale ale (IPA))

Beerbliotek & Six Degrees North Better Late Than Never
33254, Göteborg, 33 cl, 31,90 kr, 6,8 % (India pale ale (IPA))

Amager Modern IPA
33219, Danmark, 33 cl, 30,90 kr, 6 % (India pale ale (IPA))

Slottskällan Daily IPA
33235, Västerås, 33 cl, 16,90 kr, 5,6 % (India pale ale (IPA))

Spike Zig Zag
33240, Göteborg, 44 cl, 50,90 kr, 6,7 % (India pale ale (IPA))

Närke Kulturbryggeri General Maltes Salut-IPA
33256, Örebro, 50 cl, 31,90 kr, 5,2 % (Session IPA)

Södra I F*king Love Bunnies
33253, Haninge, 33 cl, 29,90 kr, 8 % (Imperial/Dubbel IPA)

Spike Come on Feet
33225, Göteborg, 44 cl, 52 kr, 8,2 % (Imperial/Dubbel IPA)

Fjäderholmarnas Dubbel-Larsson DIPA
33231, Stockholm, 33 cl, 39,40 kr, 8,5 % (Imperial/Dubbel IPA)

Eskilstuna Ölkultur Barley Wine
33236, Eskilstuna, 33 cl, 45 kr, 9 % (Barley wine)

UPP Smooth Sailing Porter
33248, Uppsala, 33 cl, 24,90 kr, 5,6 % (Torr porter & stout)

Ottsjö Brygghus Hållvallen
33234, Åre, 33 cl, 38,40 kr, 4,9 % (Torr porter & stout)

Alskute Farm & Brewery Breakfast Stout
31929, Gotland, 33 cl, 39,50 kr, 7,5 % (Torr porter & stout)

Electric Nurse Imperial Coffee Stout Feat. Nordiska Kafferosteriet
33230, Härryda, 33 cl, 50,90 kr, 8 % (Imperial porter & stout)

Amager Hr. Fredriksen
33222, Danmark, 33 cl, 47,90 kr, 10,5 % (Imperial porter & stout)

Örebro Brygghus Fat Belly Bourbon Barrel Imperial Stout
33246, Örebro, 33 cl, 59,90 kr, 10,5 % (Imperial porter & stout)

Roslags Näsby Pentavägen #1
33220, Täby, 33 cl, 65 kr, 11 % (Imperial porter & stout)

Roslags Näsby Pentavägen #2
33221, Täby, 33 cl, 65 kr, 12 % (Imperial porter & stout)



Christian "CC" Eikner som driver Ölpodden och Christian Nielsen som startade upp en populär Facebook-sida för opinionsbildning kring gårdsförsäljningen hittade varandra över ett par öl och de två vännerna har gjort flera ölresor till USA ihop. I den sista intervjun från årets Brewskival berättar de två om hur de blev vänner.

Hur kommer det sig att ni hittade varandra?
Nielsen: Det kan väl jag berätta. Jag bor i Göteborg och veckopendlar till Stockholm. Jag var väl ingen ölkonnässör direkt men gillade bärs i största allmänhet och hamnade en gång av någon outgrundlig anledning på Oliver Twist. Där stod CC och hällde upp massa Red Seal åt mig och där någonstans började det.
CC: Sen har vi umgåtts mycket och druckit mycket öl tillsammans och rest en del tillsammans.
Nielsen: Det är mer på de senare åren vi har rest tillsammans. Det som var roligt med CC när han stod bakom baren var att han väldigt målande kunde beskriva hur bryggerierna såg ut. Det var Oskar Blues, och någon södersluttning och där kom nåns mamma gående. Sen visade det sig att han aldrig hade varit på Oskar Blues, så då tyckte jag att vi fick fixa så han fick komma till USA lite.
CC: Det var en gång när jag jobbade med Nya Carnegiebryggeriet och stod på OT och hällde upp självrunnen Kellerbier så stod vi och snackade efteråt. Christian sa att han gillade att resa och dricka bärs men att hans fru inte alls var så inne på det och då frågade han om jag skulle hänga med till USA. Jag förklarade att jag inte hade råd, men då sa han bara att det skulle lösa sig. Alla har ju stått i en bar och haft lite fyllesnack, så jag tänkte inte mer på det där, men det var tydligen inte fyllesnack för någon dag senare fick jag ett meddelande från Christian där han frågade om hur det lät med att åka den 9 mars. Jaha, tänkte jag, det var visst på riktigt. Då drog vi vår första resa då vi flög till Los Angeles och bilade ner till San Diego och spelade in en massa material för Ölpodden. Vi hade galet roligt så vi gjorde en resa till nu i våras då vi flög till Chicago och bilade ner via St Louis till Craft Brewers Conference i Nashville för att sedan flyga upp till Denver i Colorado för en vecka runtomkring Denver med Boulder, Longmont, Fort Collins och hela paketet där uppe.
Nielsen: Ja men precis. Jag har en fru som verkligen hatar öl. Jag kan möjligen peta i henne en Bud Light om månen står i nedan och det serveras någon form av pizza. Jag har ju dragit runt henne i USA jättemycket och besökt massor av bra bryggeriet, och hon fullständigt hatar öl, bryggerier och den industriella själen i områdena där bryggerierna ligger och hela grejen. Hon ser ut som en ledsen katt när det handlar om öl.

Så för dig och din fru är det en win-win att du har hittat CC att göra ölresor med?
Nielsen: Ja, litegrann så. CC och jag har ju samma intresse och kan sitta i flera timmar på samma ställe och bara dricka bärs och tjöta liksom.
CC: Och nörda ner oss!

Hur kommer det sig att det blev en grej att spela in en massa på själva flyget?
CC: Det får man ju tacka Christian för han är ju frequent flyer och hade kontakt med han som var food and beverage manager på SAS.
Nielsen: Peter Lawrence alltså, han slutar på SAS nu om en vecka och börjar på BA istället. Det är han som har sett till att vi som flyger SAS kan dricka Mikkeller-öl på flyget. Vi hängde i samma internetforum för frequent flyers och jag frågade helt enkelt om vi kunde göra en inspelning. Han hookade upp oss med deras PR-avdelning och på den vägen är det.
CC: Nu har vi kört två stycken provningar i business class på SAS, det är ju lite ballt.

Kör ni mycket grejer i Sverige tillsammans också?
CC: Det blir ju lite avigt i och med att han bor i Göteborg och jag i Stockholm, men vi träffas ju och dricker öl rätt ofta och provar lite udda grejer ihop.
Nielsen: Förhoppningsvis kommer vi göra mer grejer i framtiden, även lokalt.

Vad tycker ni om årets Brewskival då? Har ni varit här några tidigare år?
Nielsen: Det här är mitt första år!
CC: Och mitt andra år.
Nielsen: Han hade mina biljetter förra året.
CC: Jag fick hans plåtar för han kunde inte.
Nielsen: Jag har ju fullständigt misslyckats de tidigare åren. När de tillkännagav första årets festival hade jag redan bokat en fiskeresa till Norge, så när första Brewskival gick satt jag i en aluminiumbåt mitt ute i Norra Ishavet och fiskade torsk istället. År nummer två hade jag köpt biljett men hade totalt missat att jag hade lovat bort mig på att ha en gruppledarroll på EM i hästsport som gick i Göteborg då och det kan man inte bara backa ut ur. Då fick alltså CC biljetterna, men i år har jag varit jäkligt petig med att jag skulle hit.
CC: Det är ju en fantastisk festival! Jag har sagt det förut, jag tycker det här är Sveriges absolut bästa festival och en av mina favoritfestivaler överhuvudtaget. Det är ju framförallt att det lyser igenom så himla tydligt att det är non-profit och att meningen med det hela bara är att alla ska ha kul. Och så är det ju jäkligt mycket ball öl!
Nielsen: Jag kan bara hålla med! Det är fantastisk skön stämning, gott om plats, trevligt folk och bryggarna har gott om tid att tjöta vilket jag uppskattar. Så det är skitbra!
CC: Och så har vi ju hangover day att se framemot, det var skittrevligt förra året. Ska man bara göra en ölfestival i Sverige tycker jag att man ska åka hit, det är klart värt det.
I oktober släpper Systembolaget en hel del tunga öl, lagom till att höstmörkret börjar sänka sig. Inte mindre än åtta olika imperial stouts med tvåsiffriga alkoholhalter och därtill några starka barley wines och belgare. Det kommer också gamla favoriter såsom Founder's Porter och Aecht Schlenkerla Rauchbier Urbock, som egentligen kanske är ännu mer höstiga än de där riktigt tunga ölen. Här är listan på ölen som släpps på Systembolaget i oktober.


5 OKTOBER SMÅ PARTIER
Baladin Xyauyù Oro, 11663, Italien, 50 cl, 239 kr, 14 % - 360 st (Barley wine)
Cascade Brewing Blueberry, 12100, USA, 75 cl, 179,90 kr, 8,5 % - 840 st (Övrig syrlig öl)
Dugges Banana Toffee Chocolate, 11659, Sverige, 33 cl, 50 kr, 11,5 % - 5000 st (Imperial porter & stout)
Founder's Mosaic Promise, 11652, USA, 35,5 cl, 26,90 kr, 5,5 % - 21600 st (APA)
Fuller's Imperial IPA, 11597, Storbritannien, 50 cl, 69,90 kr, 10,5 % - 18000 st (Imperial/dubbel IPA)
Gouden Carolus Cuvee Van De Keizer Whisky Infused, 12439, Belgien, 75 cl, 139,50 kr, 11,7 % - 1500 st (Belgisk mörk ale)
Gouden Carolus Indulgence Hopscure, 12130, Belgien, 75 cl, 149 kr, 8 % - 2000 st (Belgisk mörk ale)
Innis & Gunn Barrel Aged DIPA, 11757, Storbritannien, 33 cl, 35,90 kr, 7,4 % - 35000 st (Imperial/dubbel IPA)
Klackabackens Hjortronberliner, 12374, Sverige, 33 cl, 37,90 kr, 4 % - 5000 st (Berliner weisse)
Lagunitas Super Cluster Mega Ale, 11792, USA, 35,5 cl, 31,90 kr, 8 % - 25200 st (Imperial/dubbel IPA)
Mikkeller Beer Geek Cocoa Shake, 12318, Int. märke, 33 cl (burk), 74,90 kr*, 12 % - 5016 st (Imperial porter & stout)
Nerdbrewing IndexOutOfBounds Oak Aged Vanilla Stout, 12135, Sverige, 33 cl, 79,90 kr, 11,7 % - 2496 st (Imperial porter & stout)
Nils Oscar Rauchbier, 11580, Sverige, 33 cl, 23,50 kr, 5,1 % - 12000 st (Märzen & wienerstil)
Oppigårds Lavish IPA, 11595, Sverige, 33 cl, 25,90 kr, 6,8 % - 35000 st (IPA)
Oppigårds/Närke Thurbo Kaggen, 12406, Sverige, 33 cl, 69,90 kr, 13 % - 9900 st (Imperial porter & stout)
Poppels All In Beer Fest Series Kokostopp, 11630, Sverige, 33 cl, 69,90 kr, 11 % - 5000 st (Imperial porter & stout)
Wicked Weed Dark Age, 12400, USA, 37,5 cl, 99,50 kr, 12 % - 1440 st (Imperial porter & stout)
Wicked Weed Ferme De Chien, 12035, USA, 50 cl, 112,50 kr, 5,8 % - 1380 st (Övrig syrlig öl)

19 OKTOBER SMÅ PARTIER
Aecht Schlenkerla Rauchbier Urbock, 11671, Tyskland, 50 cl, 29,90 kr, 6,5 % - 11000 st
Alvinne Cuvee Sofie Rabarber, 11290, Belgien, 33 cl, 59 kr, 8 % - 1512 st (Övrig syrlig öl)
Avery Wheat Ease Hazy IPA, 11679, USA, 35,5 cl, 29,90 kr, 6 % - 19008 st (IPA)
Brekeriet Vild Cherry Red, 11268, Sverige, 37,5 cl, 69 kr, 6,2 % - 2475 st (Övrig syrlig öl)
Buxton Kentucky Woods, 11391, Storbritannien, 33 cl, 73,90 kr, 13,8 % - 1728 st (Imperial porter & stout)
Cigar City White Oak Jai Alai, 11555, USA, 35,5 cl (burk), 32,90 kr*, 7,5 % - 18000 st (IPA)
De La Senne Bruxellensis, 11001, Belgien, 33 cl, 36,50 kr, 6,5 % - 3456 st (Belgisk ljus ale)
Electric Nurse Rum Barrel Aged Dark Skull, 11642, Sverige, 33 cl, 69,90 kr, 12,8 % - 5000 st (Imperial porter & stout)
Founder's Porter, 11203, USA, 35,5 cl, 28,90 kr, 6,5 % - 15600 st (Torr porter & stout)
Mikkeller/Boon Oude Geuze BA White Vermouth Foeders, 11350, Danmark/Belgien, 75 cl, 129 kr, 6,6 % - 4000 st (Lambic - gueuze)
Mikkeller Hazesan Allihops, 11613, Belgien, 33 cl, 36,90 kr, 5,1 % - 12720 st (APA)
Mikkeller K:rlek Höst/Vinter 2018, 11308, Int. märke, 33 cl, 29,90 kr, 5,1 % - 30000 st (APA)
Nynäshamn Sotholmen Extra Stout, 11302, Sverige, 25 cl, 26,10 kr, 7 % - 4000 st (Torr porter & stout)
Pohjala Szcechuan Bänger, 11747, Estland, 33 cl, 49,90 kr, 12,5 % - 3888 st (Imperial porter & stout)
Stigbergets Galore IPA, 12012, Sverige, 44 cl (burk), 43,90 kr*, 6,5 % - 24000 st (IPA)


Av dessa kommer Baladin Xyauyù Oro, Cascade Brewing Blueberry, Gouden Carolus Cuvee Van De Keizer Whisky Infused, Wicked Weed Dark Age och Wicked Weed Ferme De Chien från det första släppet samt Brekeriet Vild Cherry Red, Buxton Kentucky Woods och Alvinne Cuvee Sofie Rabarber från det andra släppet att endast finnas på hylla i vinkällarbutikerna, men de går förstås att beställa till andra butiker.

Listan över ölen som släpps i lokalsortimentet (TSLS) kommer som vanligt i en separat artikel tillsammans med mina rekommendationer.

*Exkl pant

Pipeworks hör till det gäng av amerikanska Brewskival-veteraner som deltog på festivalen för tredje gången i somras. Det Chicago-baserade bryggeriet är kända för både fatlagrade öl och välhumlade öl, inte minst sin Ninja vs Unicorn DIPA. Som vanligt var Joe, mannen med det stora röda skägget, en av bryggeriets representanter på plats under festivalen och jag passade på att ta ett litet snack med honom.

Kan du berätta om Pipeworks?
Vi har hållit på i omkring sex år nu och har gjort väldigt mycket olika typer av öl, ganska mycket galna grejer. Vi har haft vårat nuvarande bryggeri i ungefär tre år och släpper väldigt stor del av våra öl på burk. Vår produktion är ungefär 15 000 barrels (ca 1,8 miljoner liter) per år.

Ni har väl inte haft burköl från början?
Nej precis, vi började med många olika öl av lite kraftigare typ och har haft ett fatlagringsprogram ända från starten. Det tog väl omkring 18 månader att göra klart en fatlagrad öl så produktionen var inte så stor i början.

Hur kommer det sig att ni börja med burkar och mer humledrivna öl?
Vårt gamla bryggverk var väl omkring 1000 liter i storlek och när vi skaffade ett större blev det ett på omkring 3600 liter så plötsligt hade vi möjlighet att brygga helt andra volymer. Burkar går väldigt starkt på vår hemmamarknad så när vi började brygga mer öl var det naturligt att välja burk. Ölen vi brygger är det vi själva gillar att dricka och så hoppas vi att kunderna också gillar det.

Vilken är din egen favoritöl från Pipeworks?
Just nu är det vår nya pilsner. Vi har bara bryggt den två gånger, men den är redan riktigt bra. Det är en sån öl som vi själva verkligen gillar att dricka när allt kommer en kring, så det är ett sant nöje för oss själva att ha den i sortimentet.

Kommer ni mycket till Europa eller är det bara till Brewskival?
Bara till Brewskival egentligen. Vi gör allt för Marcus! Vi träffade honom första gången för två år sen när han kom förbi bryggeriet och vi hade väldigt trevligt. Sen träffade vi honom igen bara nån vecka senare när vi ställde ut på Hunaphu Day i Tampa.

Hur utspridd är er öl?
Vi har svårt att möta efterfrågan hemma, så vi har egentligen ingen export förutom när vi är med på festivaler. Vi finns väl i fyra-fem stater utanför Chicagoområdet. Vi har precis börjat skicka öl till Minnesota och finns sedan tidigare i Wisconsin, Colorado, New York och förstås omkring Chicago.

Är marknaden i Chicago tuff att konkurrera på?
Ja, det skulle jag säga, men vi har funnits där ett tag nu och är väletablerade. Folk vet att vi gör bra öl. Just nu är det något av en brist på burkar att fylla ölen på så nu ligger svårigheterna snarare bortom konkurrensen från andra bryggare. Och så har vi ju ekonomin och en president som säger massa dumma saker. Men burkbristen skapar nu hål i försörjningskedjan för många. Det är inte den bra sortens problem. Det är ungefär sex månaders ledtid på burkar och vår beställning kom in precis häromveckan, så vi hade lite tur där och lyckades undvika problem med burkbrist, för stunden i alla fall.

Kör ni fortfarande de fatlagrade ölen på flaskor?
Japp, allt fatlagrade, alla stora stouts och sånt är på glasflaskor, det är mer naturlig för den sortens öl.

Är det ett problem att lagra öl på burk?
Det är inget problem, men på flaska får du en långsam oxidation på grund av inläckaget av syre vid kapsylen vilket du inte får på samma sätt i en burk så det blir lite annorlunda. Jag tror inte det är någon fara med BPA-linerna, den ska inte påverkas av eller reagera med ölet. För oss handlar det om vad vi tycker är passande för ölen. Jag vet ju ingen som skulle sätta traditionell lambic på burk.

Under den senaste tiden har vi haft nöjet att stifta bekantskap med flera olika kellerbier på Systembolaget. Bland dem har två svenskar stuckit ut, och de har kommit från två bryggerier som ofta levererar hög kvalitet när det gäller lageröl. Och andra öltyper för den delen. Det är Nils Oscar och Nynäshamns Ångbryggeri. Det är också två ganska olika öl där bryggarna valt att lyfta fram helt olika saker. Gemensamt för dem, utöver stilen, är att det håller riktigt hög kvalitet.

Är du osäker på vad en kellerbier egentligen är? Då rekommenderar jag att du läser min artikel om kellerbier, zwickel och landbier från i vintras. Länk.

Kellerbier från Nils Oscar släpptes i det senaste småpartisläppet och låt oss börja i den änden. Det är en lite speciell variant då man har jobbat med malt från Warbro Kvarn, som liksom bryggerier ligger i Södermanland, och de har i sin tur gjort malt på en äldre kornsort vid namn Balder. Kornsorten var populär förr i tiden men har fått ge plats på fälten åt sorter som har bättre egenskaper vad gäller avkastning, skötselbehov och resistens mot sjukdomar och extremt väder, men inte nödvändigtvis vad gäller smaken. Snarare är smaken rikare och mer nyanserad än i de kornsorter som kommit att dominera de moderna odlingarna.

För att lyfta fram den här lite ovanliga kornsorten har Nils Oscar bryggt en kellerbier där de hållit igen i humlegivorna. Här bjuds på en mjuk och följsam maltighet med ett riktigt fint djup och en fyllig karaktär. Det finns inga rostade toner, men man kan verkligen känna en bakad karaktär. Det kanske enklast kan beskrivas som den gemensamma faktorn mellan ett lantbröd med en riktigt fin skorpa och som kanten på en sockerkaka. Här finns också nötiga drag som ger en spännande nyansering. Humlearomerna är förstås mycket lätta och beskan är tillbakadragen. Ölen är i sig torr i avslutningen och därför behövs inte heller någon stor beska för att det ska upplevas som balanserat.

Kalkskär Källaröl från Nynäshamn ligger i andra änden av spektrumet för kellerbier, och är i min mening närmare en typisk frankisk kellerbier. Här har humlen, av sorterna Saaz och Belma, en fin skärpa med klara toner som sitter kvar i tandköttet långt efter att ölen runnit ner genom strupen. Det är en sådan där härlig beska som kittlar gommen och gör att man bara måste ta en klunk till. Maltsmakerna är alldeles lagom fylliga och med en fin brödighet som bär humlen.

Jag har också provat Kalkskär på fat, bara dagen efter att jag hade druckit en flaska, och där fanns en klar skillnad till fördel för flaskan. På fat kändes den nämligen tunnare och tappade då också lite av sin balans.

Två ganska olika tolkningar av kellerbier, men där båda är väldigt bra och riktigt njutbara. Kalkskär skulle jag som sagt kalla mer stiltypisk, medan Nils Oscar istället jobbat mot att lyfta fram malten extra mycket. Det har varit en ynnest att tillgång till bägge!

Bara en vecka kvar till Drie Fonteinen Framboos släpps på Systembolaget. Trots priset kommer nog det knappa tusentalet flaskorna gå åt fort. Men det finns också mycket annat gott att glädjas åt i det här släppet. Brekeriet släpper ett härligt samarbetsöl med 7eventh Sun, Pohjala släpper en finfin DIPA och så är klassiska Cuvee Van De Keizer tillbaka. Snabbrecensionerna på släppet hittar ni här.

[Namn]
[Art.nr., Ursprung, Volym, Pris, Alkoholhalt - Beställt antal (Stil)]
[Mitt omdöme]


Brekeriet/7venth Sun Vild Sieben
11486, Sverige/USA, 37,5 cl, 59,90 kr, 5,5 % - 3135 st (Övrig syrlig öl)
Nyanserat syrligt med mycket citrustoner. Med bredden från de olika nyanser som jäsningen gett blir ölet riktigt intressant och syrligheten lägger sig på en bra nivå.

Dugges Tankonilla Mangorange
12656, Sverige, 33 cl, 35 kr, 6 % - 17000 st (Övrig syrlig öl)
Får klara julvibbar av doften då det drar åt ris a la malta, vilket även finns i viss mån i smaken. Vanilj, lite kryddor, gräddigt och fruktigt. I smaken finns dock också en tydlig syrlighet vilket förstås skapar en helt annan helhet. Klart udda öl.

De La Senne Sprussel
11725, Belgien, 33 cl, 34 kr, 5,8 % - 4944 st (Saison)
Torr, lätt kryddig smak med lätt fruktighet och lite drag åt lakrits.

Buxton Shelterstone IPA
11292, Storbritannien, 44 cl (burk), 29,90 kr*, 5,6 % - 14256 st (IPA)
Mycket humligt med stora fruktiga drag men också lite gröna smaker som stör. Välbalanserat i övrigt.

Lervig Perler For Svin IPA
11797, Norge, 33 cl (burk), 33,90 kr*, 6,3 % - 19200 st (IPA)
Humligt och fruktigt, med den lite grumsiga smak som det lätt blir i NEIPA.

Pohjala Reede
12342, Estland, 33 cl, 39,90 kr, 8,5 % - 4848 st (Imperial/dubbel IPA)
Mycket fruktig och fräsch med stora exotiska toner i fruktigheten, samt tydliga drag åt apelsin. Klara smaker förutom en liten humlebränna i slutet, men på det stora hela en bra DIPA.

Brewdog Hop Hacker
12657, Storbritannien, 33 cl, 29,90 kr, 8,7 % - 25000 st (Imperial/dubbel IPA)
Ganska mild humlesmak för den här typen av öl, med lite drag åt marmelad och rostat bröd i smaken. Lite som en brittisk bitter i DIPA-format. Inte så dumt, i och för sig.

Gouden Carolus Cuvee van de Keizer Imperial Dark 2018
12081, Belgien, 75 cl, 119 kr, 11 % - 7000 st (Belgisk mörk ale)
Sött och kraftigt med smaker av torkad frukt och fruktgodis. Lite värmande alkohol. Gott redan nu om man gillar det söta, men ge den 5-7 år så blir den fantastisk.

Mikkeller/Lervig Beer Geek Vanilla Shake
11814, Int. märke, 33 cl (burk), 67,90 kr*, 12 % - 5016 st (Imperial porter & stout)
Tung, tjock stout med mycket vanilj. Fokus ligger helt och hållet på vanilj- och chokladsmaker. En dessert i sig själv.


Följande öl släpps också men fanns inte med vid skribentprovningen:
Drie Fonteinen Framboos, 12128, Belgien, 75 cl, 369 kr, 5,3 % - 882 st (Lambic - frukt & bär)
Wicked Weed Dark Age, 12400, USA, 37,5 cl, 99,50 kr, 12 % - 1440 st (Imperial porter & stout)
Wicked Weed Ferme De Chien, 12035, USA, 50 cl, 112,50 kr, 5,8 % - 1380 st (Övrig syrlig öl)


*Exkl pant
Sedan Zum Franziskaner bytte ägare förra sommaren har det bakersta rummet stått tomt och oanvänt, men nu ska det bli ändring på det. Nästa vecka slår nämligen Zumens bakficka upp portarna. Där blir det satsning på tysk lager och lambic från Cantillon. Dessutom blir det årets svenska skådeplats för Zwanze Day.

Köket på Zum Franziskaner är lite för litet för att serva full meny åt hela lokalen, men nu när man fått upp ångan och lite snurr på gästerna har det blivit dags att låta det bli lite ölhall av det inre rummet.
-Bakrummet har stått tomt i ett år nu och vi tycker att det är lite synd att det inte utnyttjas. Vi får mer och mer att göra hela tiden och när det kommer många gäster så är den ”vanliga” baren på tok för liten. Vi får svårt att hinna med och det blir långa väntetider. Så vi tror att bakfickans bar kommer att underlätta mycket och samtidigt göra att stället känns mer intressant med fler olika rum, resonerar Stene Isacsson på Zum Franziskaner.

Till en början blir det en provisorisk bar med lite inlånad utrustning från vännerna på Nynäshamns Ångbryggeri som gör att man kan ha fyra kranar igång. Tanken är att snurra sju olika öl från Cantillon, däribland Nath och FouFoune, på en av kranarna. På två kranar kör man fast på Landsort Lager och Gänstaller Pils medan den fjärde kranen ska få rulla runt bland svenska och tyska gästöl.

Dessutom blir det en massa tysk lager från självrunna fat som serveras utöver de fyra ölen på kran. En hel massa godsaker på självrunnet är på gång, bland annat Spezial Ungespundet som var en av de bästa icke-rökiga ölen jag drack under mitt besök till Franken i vintras. På listan över kommande självrunna öl finns också öl från bland andra Hummel, Schlenkerla och Wagner. Och det är bara i den första leveransen. Det kommer komma en till sändning innan jul och då blir det kanske lite annat. Vilka öl som är på gång kan man följa genom Facebookgruppen Zum Franziskaners Bakficka.

Efter jul hoppas Stene kunna bygga en mer permanent bar i bakfickan, tillsammans med renovering av de andra inre gästutrymmena på Zum Franziskaners, medan matsalen och vanliga baren kan ha öppet som vanligt. 

Bakfickan får också en egen, enkel matmeny som även den går åt det tyska.
-Vi tycker att schweinshaxe och bratwurst är givet med tysktemat, så det kommer man att kunna äta där inne. Bakfickan kommer också att bli ett bra ställe att ta en öl medan man väntar på bord i matsalen, säger Stene.

Bakfickan öppnar upp på torsdag nästa vecka, den 20:e september. Inte långt därefter, redan lördagen den 29:e september, vankas det Zwanze Day i bakfickan. Biljetterna är redan släppta och kan endast köpas på plats i baren. Man kommer att duka upp en trerättersmiddag till 70 gäster, med lambic från Cantillon till varje rätt och förstås ett glas av årets Zwanze.

Jag intervjuade inte bara en utan två stycken Anders under Brewskival. Förutom Malmö-Anders så tog sig också Anders Granberg från Örebro Brygghus några minuter för att svara på mina frågor. Anders pratar bland annat om konkurrensen på den lokala marknaden, den flygande starten som bryggeriet har fått och om kalamansi. Kalamansi? Ja, läs intervjun så får ni se vad det är.

Vilka är Örebro Brygghus?
Det är jag (Anders Granberg), Jesper Palm och Christoffer Mathiasson. Det är vi som driver och brygger Örebro Brygghus, sedan juni 2016.

Ni fick ju minst sagt en flygande start, eller hur?
Ja, jag törs väl nästan säga att första Brewskival, i slutet på augusti 2016, var det riktiga startskottet för oss. Då hade vi hållit på i drygt två månader och blev verkligen upptäckta här kändes det som. Vi fick göra tap takeover på Mikkeller Bar efter det och det har bara öst på sen dess.

Hur känns det att vara tillbaka på Brewskival för tredje upplagan?
Fantastiskt! Det är otroligt roligt att få vara med på Sveriges klart bästa ölfestival.

Ni har ju haft med er en grön öl, Cake. Var det tryck efter den?
Ja, det blev bra tryck, det var nog längsta kön vi har upplevt får jag väl ändå säga. Den tog verkligen slut fort! Vi hade den från öppning och fatet var tomt efter en och en halv timme. Den var nog uppskattad för både färgen och smaken.

Vad var tanken bakom den ölen?
Jag ska vara ärlig och säga att det är karamellfärg i, det är inte bara färg från frukten. Det var faktiskt Jespers idé att göra den, det är en suröl vilket vi gör mycket av och här har vi gjort ölen med kiwi, kalamansi och blodapelsin. Så ville vi spexa till det lite och dra ögonen till den och oss, så vi tillsatte lite karamellfärg. Jag hoppas att det har funkat, men vi har fått mycket goda omdömen om den också.

Vad är kalamansi för frukt?
Det är en citrusfrukt som vi använt ett par gånger tidigare. Den är otroligt potent med väldigt hög syra, men också väldigt aromatisk med toner av både honung och nätmelon samtidigt som den har mycket grape och citron. Den kommer vi jobba mer med, vi tycker den är väldigt bra.

Tillbaka till själva bryggeriet, hur har utvecklingen för er sett ut under de två åren ni varit igång?
Det har gått jättebra, vi är jättenöjda med hur bra det har gått och hur väl mottagna vi har blivit. Men vi kämpar, vi behöver öka både produktion och försäljning för att gå runt. Det är tufft, det är en hård konkurrens med väldigt mycket bra bryggerier från både Sverige och utlandet.

Var ser ni er själva om ett par år?
Vi har ju växt stadigt sedan vi började, så jag tror och hoppas att vi kommer fortsätta att växa. Jag tror att vi kommer fortsätta hålla på med samma saker som vi gör nu med mycket fokus på suröl och mycket frukt och bär. En hel del IPA och andra spexiga grejer också, och så när vi en liten dröm om att börja jobba mer med fat. Vi har provat det några gånger men när det finns mer tid och pengar vill vi investera mer i det.

Ser ni er själva som ett nördigt bryggeri?
Vi har kanske blivit lite så, och det blir ju ganska nördigt på sådana här festivaler där det är väldigt mycket ölintresserade människor som vill prova nya grejer hela tiden. Vi förser ju dem med det här, vi har bara med oss specialgrejer här. Den gemene örebroaren på vår hemmaplan dricker gärna våra lager och IPA å andra sidan, så vi har något för alla. Vi kan göra mer än bara crazy suröl med ostron i.

Finns det plats för er och alla andra bryggerier i Örebrotrakten på lokalmarknaden kring Örebro?
Ja, men det tycker jag absolut. Det finns ju flera bryggerier i och kring Örebro nu och jag tycker verkligen det finns plats för alla. Jag tror snarare att vi har hårdare konkurrens från bryggerier utifrån och importöl på krogarna och så. Så det finns absolut plats för oss bryggerier i Örebro och säkert ytterligare något lokalt bryggerier.

Imorgon släpps inte mindre än fyra olika syrliga alster från Firestone Walkers fatlagringsprogram Barrelworks. Dessa var inte med under skribentprovningen inför morgondagens släpp, men jag har nu fått möjligheten att prova dessa fyra och tänkte givetvis dela med mig av mina intryck av dessa fyra öl: Feral One, Agrestic, Krieky Bones och SLOambic.

Två av ölen, Feral One och Agrestic, är gjorda utan tillsats av bär medan Krieky Bones innehåller syrliga Montmorency-körsbär och SLOambic är gjord med två varianter av björnbär som kallas boysenbär respektive marionbär. Alla är lagrade på ek, med en stark övervikt mot fransk ek och mindre inslag av amerikansk ek, förutom i SLOambic som bara är lagrad på fransk ek. Nåväl, låt oss prova!

Feral One har en mjuk och fin syra med elegant funkighet. Det hela påminner lite om Boons stil sett till den mjuka syran och det följsamma avslutet. Det här är dock sin egen stil och med många intressanta nyanser. Här finns bland annat en mjuk finish med försiktig ton av vanilj och en lätt ekig kryddighet. Ett bra exempel på att även amerikanarna kan hantera fatlagrad suröl och gör det med sin egen personlighet.

Agrestic är en syrlig version av Firestone Walkers DBA. Den har fått jäsa med brett och mjölksyrebakterier på franska och amerikanska ekfat. Släktskapet med DBA är inte helt lätt att utröna, vilket ger en fingervisning om hur stor inverkan mikroorganismerna har på ett öls smak. Först i avslutningen kommer en hint av karamell tillsammans med en snygg kryddighet. Innan dess är det fin syrlighet med lätt funkighet, tydliga drag av te och så en släng av vanilj. Eftersom Firestone Walker kallar det för en american wild red ale ligger det nära till hands att fundera över likheter med belgisk rödöl, typ Rodenbach, men det finns inte så många gemensamma drag. Det är inte samma vinösa ton, inte lika tydlig karamell och inte alls samma bärighet. Det är något eget helt enkelt.

Det blir närmast som en flytande körsbärspaj när man häller upp Krieky Bones i glaset. Tydliga körsbärstoner som går åt syltade eller bakade körsbär snarare än färska, och det finns också drag åt kakhållet. Eller varför inte åt pajskal. Smaken är sötsyrlig och fyllig, med en avslutning som drar åt det lite kryddiga hållet med drag av kanel. Ektonerna är här mer tillbakadragna än i de två ovan provade ölen.

Allra syrligast i kvartetten blir det hos SLOambic. Den något skarpa syran står i tydlig kontrast mot Feral Ones mjuka syra och Krieky Bones fylliga sötsyrlighet. När smaklökarna efter någon klunk fått vänja sig går det bättre men den skarpa avslutningen kvarstår ändå och är skoningslös mot gommen. Bärsmakerna är dock runda och fina och bjuder på en fin smakupplevelse innan den vassa avslutningen. Vissa gillar den här syran, men för egen del uppskattar jag mer det eleganta och mjuka som visas upp i Feral One. Min egen erfarenhet av att lagra liknande öl säger mig dock att det mildras med åren.

För min del står Feral One och Krieky Bones ut som klara favoriter bland dessa fyra, med eleganta och intressanta smaker.

Under Brewskival passade jag också på att intervju Anders Hansson från Malmö Brewing, som hintar om framtida expansion och berättar om deras kommande satsningar på crowlers och mjöd. Läs hela intervjun här.

Hur går det för Malmö Brewing?
Jag har inte ens hunnit bort till vår monter än men Thomas står där och håller ställningarna. Jaha, du menar hur det går i stort. Jo, det går ju jättebra. Att ha ett taproom som fungerar i Sverige är rätt häftigt. Vi har lyckats bli av med Hamnmästaren och kan nu fokusera helt på vårt taproom. Vi kör 42 kranar med 16-20 egna öl, ibland lite fler.

Hur står del av Malmö Brewings öl säljs på ert taproom?
Det är vårt lite lyxiga problem, vi säljer 95 % av vår öl på vårt taproom. Resten går på export och vi skulle väl egentligen vilja ha mer till export. Men det är rätt lyxigt när man kan hålla sin försäljning i puben och maxa det.

Så ni slipper Systembolaget och att tappa öl på flaskor?
Ja, det slipper vi. Vi har inga flaskor alls. Om vi ska ha flaskor behöver vi större utrymme och vi är inte så sugna på att betala den hyran det skulle innebära mitt inne i centrala Malmö, utan då får vi starta ett produktionsbryggeri. Och det kan vara på gång.

För ungefär fyra år sedan gjorde jag en intervju med dig då du trodde att antalet svenska bryggerier skulle plana ut kring 200 och nu är det långt över 300. Vad tror du nu då?
Jag är glad att jag hade fel! Men jag sa då att det var svårt förra gången och det är inte lättare att sia om det den här gången. Man måste nästan dela upp det efter storlek innan man kan svara på det för små bryggerier som gör väldigt små volymer kommer det nog alltid finnas hur många som helst. Men hur många som lever på det är väl det intressanta. Jag hörde något om att det finns 200 000 konstnärer i Sverige, och det är ju säkert rätt sett till hur många som kallar sig för konstnärer för att de har målat någonting men alla de lever ju inte på sin konst. Jag vill inte säga att det är så i Sverige när det gäller bryggning, men det kanske är något att tänka på när man pratar om antalet bryggerier. Kan man sätta någon regel på det där? Fast jag vet inte var gränsen skulle gå... Nåja, jag lever på mitt bryggerier och det är ju bra.

Vad ligger i pipelinen för Malmö Brewing?
Det stora är ju att vi öppnar mjöderiet om 1,5-2 månader. Vi har hållit på i fem år och gjort mjöd utan att visa för någon, men nu kommer det. Det kommer bli ball! Lite fatlagrad mjöd, lite session-mjöd, det blir alla möjliga varianter. Vi har tolv märken på gång. 

Hur har det gått med försäljningen av folköl på growler?
Lite sådär, vi är ju lite försökskaniner kan man säga. Vi har ju Köpenhamn nära och dit kan man åka på en kvart och köpa öl hur man vill, så vi är ju kanske inte den bästa referensmarknaden för resten av Sverige. Det som händer i Malmö kommer inte hända i resten av Sverige. Vår nya grej är förresten att vi ska satsa på crowler, så vi har köpt in en crowlermaskin och kommer köra enlitersburkar. Nu försöker vi köpa in lock till burkarna men de säljs bara på hel pall och det är så himla många lock på en pall. Vi ville samarbeta med någon annan i Sverige och dela på pallen, men det är ingen annan som vill det, ingen fattar nog ens vad vi menar. Så det kommer bli en stor investering för att köra crowlers, men vi ska fan ta mig vara först i Sverige. Och vi kommer göra det, det blir under hösten.

Någon mer än jag som ser framemot fredagens släpp? Det kommer nämligen en del himla roliga öl. Flädersuris från Brekeriet, Nils Oscar har petat ihop en Kellerbier gjord på en gammaldags kornsort, burköl från Lagunitas, smarrig ESB från Fuller's och IPA från Amager. Så mycket gott! Snabbrecensionerna på nämnda öl och mer därtill i småpartisläppet har ni här.

[Namn]
[Art.nr., Ursprung, Volym, Pris, Alkoholhalt - Beställt antal (Stil)]
[Mitt omdöme]


Brekeriet Vild Lilac
11500, Sverige, 37,5 cl, 69 kr, 5,4 % - 5190 st (Övrig syrlig öl)
Syrligt med intressanta nyanser från jäsningen och med toner av blommor. Kanske en anings för mycket övervikt mot vinäger för min smak. Mot slutet kommer även en lite yoghurtaktig ton fram. Klart intressant öl hursomhelst.

Brekeriet Vild Maschusch
12651, Sverige, 37,5 cl, 69 kr, 5,4 % - 5280 st (Övrig syrlig öl)
Mildare syrlighet än i Lilac och även med mindre vinägertoner. Desto mer fläder istället, som passar så bra ihop med det syrliga. Även här med intressanta nyanser från jäsningen som ger en bred grund. Väldigt bra!

Mikkeller Spontandoubleraspberry
11790, Int. märke, 37,5 cl, 109 kr, 7,7 % - 3240 st (Lambic - frukt & bär)
Mycket hallon men också mycket, mycket surt. Jag skulle inte klara av att dricka ens ett glas av den här på grund av den höga syran. Det dyker också upp en lite rolig ton av salmiak i slutet.

Nils Oscar Kellerbier
11582, Sverige, 50 cl, 27,90 kr, 5,1 % - 20000 st (Zwickel, keller- & landbier)
Fin och mjuk brödighet med brett register av nyanser. Väldigt följsam smak! Milt humlad med en nästan gräddigt len munkänsla. Lite mer humle hade inte skadat för min del men här handlar det kanske mer om att få fram den gamla kornsorten Balder som man använt i denna öl.

Eskilstuna Södvik Säsong
12416, Sverige, 33 cl, 35 kr, 6,5 % - 3500 st (Saison)
Uttrycksfull saison med stiltypiska smaker. Stram pepprighet, finstämd fruktighet och lite lantliga brödtoner. Rustik smak!

Lagunitas Sumpin' Easy Ale
90410, USA, 35,5 cl (burk), 26,90 kr*, 5,7 % - 24000 st (APA)
Lätt kropp men mycket humle, fullpackat med fruktighet och tallbarr. Lättdrucket!

Brewdog Electric India
13003, Storbritannien, 33 cl (burk), 24,90 kr*, 5,2 % - 24000 st (IPA)
Svavlig i både doft och smak på ett sätt som jag nog aldrig upplevt i en öl förut, och framförallt i den här ölen. En lätt ton av äggmök är inte behagligt. Det finns också smaker av saisonjäst och modern aromhumle men svaveltonerna förstör helheten ordentligt.

Fuller's Past Masters 1981
11592, Storbritannien, 50 cl, 39,90 kr, 5,5 % - 15000 st (ESB)
Riktigt mysig maltighet med varma, murriga smaker med nyanserade inslag av rostat, grovt bröd, karamell, rostade nötter och torkad frukt. Allt detta är väl avvägt mot en mild beska. Gott!

Amager Viking Tango Time
11783, Danmark, 33 cl, 30,90 kr, 7 % - 20160 st (IPA)
Tungt humlig och fyllig kropp. Fruktigt och kraftigt. Betydligt mer tryck i den här ölen än vad man skulle kunna tro från en sjuprocentare.

Pühaste Sume
11748, Estland, 33 cl, 39,90 kr, 8 % - 11664 st (Imperial/dubbel IPA)
Fin, fräsch fruktighet med sockerkakstoner bakom. Rättfram DIPA som levererar på smaken, utan krusiduller.

Founder's Barrel Runner
12113, USA, 35,5 cl, 54,90 kr, 11,1 % - 4080 st (Imperial/dubbel IPA)
Väldigt spritig romdoft, men med mer intressant smak där tonerna av rom, vanilj och ek blandas upp med sockerkakig maltsmak och tropiskt fruktig humleprofil. Lite för mycket romsmak för min del dock, det blir lite som att dricka en lite för starkt blandad romgrogg.

Evil Twin/Poppels Swedish Fika Biscotti Break
12120, Sverige/USA, 33 cl, 59,90 kr, 12 % - 9000 st (Imperial porter & stout)
Söt, rostad smak med lite för kraftiga artificiella nöttoner. Eventuella smakbidrag från Baddaren dränks i föregående smaknoter.

Dugges/Hunter & Sons Kii
11729, Sverige/Storbritannien, 33 cl, 50 kr, 11 % - 10000 st (Imperial porter & stout)
Riktigt tjock och viskös stout med tydlig kaffesmak, samt lite drag av grön paprika. Känslan är att ölet växer i munnen och blir tjockare.


Följande öl släpps också men fanns inte med vid skribentprovningen:
Hanssens Cassis, 12322, Belgien, 37,5 cl, 96 kr, 6 % - 1200 st (Lambic - frukt & bär)
Firestone Walker Agrestic, 11201, USA, 37,5 cl, 189,30 kr, 6,6 % - 1500 st (Flamländsk röd & brun ale)
Firestone Walker Feral One, 11584, USA, 37,5 cl, 129 kr, 6,1 % - 2004 st (Övrig syrlig öl)
Firestone Walker Krieky Bones, 11262, USA, 37,5 cl, 129 kr, 6,3 % - 1500 st (Övrig syrlig öl)
Firestone Walker SLOambic, 11565, USA, 37,5 cl, 129 kr, 6 % - 2004 st (Övrig syrlig öl)
Omnipollo Sisyfos, 12362, Int. märke, 33 cl, 59 kr, 6 % - 2304 st (Saison)
Rulles Pils Impériale, 11704, Belgien, 75 cl, 72,90 kr, 5,5 % - 1320 st (Imperial pils & IPL)


*Exkl pant

En triss från Uppsala, ett par från Göteborg och tre singlar från Umeå, Stockholm och Eskilstuna, det är vad jag kan rekommendera bland de 36 öl som släpps i lokala sortimentet på måndag. Fem av dem är humledrivna, två maltiga och en suring. Börjar inte det här följa lite mönster kring såväl stilar och ursprung? Nåväl, de här favoriterna presenteras här.

Låt oss starta i min hemstad Uppsala och med bryggeriet Upp som släpper sina första öl på Systembolaget och där Operation Simcoe är en mysig APA med Simcoe-typiska smaker. Kul att en sådan humlesort får lite kärlek fortfarande. Från Uppsala kommer också Tempel Brygghus som släpper sina första egna burköl på Systembolaget med dels Jante IPA, en härlig New England-inspirerad bärs och dels en av deras allra första öl, hallon-sur-stouten Perdition. Snygga burkar är det också!


Bland de bra humlebärsen har vi också Nya Carnegiebryggeriet som även de har hoppat på det här med grumlig IPA och släpper Hoppy Daze. Från Göteborg har vi Bearded Rabbit med sin tunga DIPA Hope You Like Ekuanot And Citra och visst gillar vi de humlesorterna när de sätts ihop så här trevligt. Spike petar också hur sig lite humligt fast i form av en hopfenweizen vid namn Pornographic. Inte riktigt säker på vad de vill säga med det namnet, men det är ett gott öl i en lite ovanlig stil.

För härlig maltighet vänder man sig istället till Umeå och Beer Studio som firar sitt fyraårsjubileum med en uppskruvad wee heavy med mycket av allt, åtminstone i maltväg. Murrigt och mysigt! För ännu mer rostad malt är det istället Eskilstuna och Möllys som gäller, deras Tompi är en imperial stout med vete som har en väldigt rund och fin smak, där det rostade är helt utan några skarpa kanter. Snyggt!

Alla öl i släppet:
Åre Bryggcompagni Cloudy Orange Berliner weisse
33207, Åre, 33 cl, 39,90 kr, 4,5 % (Berliner weisse)

Dykes Raspberry Sour
33173, Sundsvall, 70 cl, 74,90 kr, 4,2 % (Övrig syrlig öl)

Sigtuna Yellow Crush
33195, Sigtuna, 33 cl, 24,90 kr, 6,4 % (Övrig syrlig öl)

Helsingborgs Wurstburger
33171, Helsingborg, 33 cl, 22,20 kr, 5 % (Pilsner - tysk stil)

Tornio Panimo Original Lapland Lager
33150, Finland, 33 cl, 28,90 kr, 5,2 % (Internationell lager)

Brygghus 19 OOOBeer 
33197, Karlshamn, 33 cl, 22,90 kr, 4,9 % (Märzen och wienerstil)

Geflebockens Tack o Bock! Classic Pilsner
33182, Gävle, 33 cl, 24,90 kr, 5 % (Pilsner - tjeckisk stil)

MJ's Mejeri Pilsner
33187, Karlstad, 33 cl, 22,90 kr, 5,2 % (Pilsner - tjeckisk stil)

Ljusdal Kåtöl Modern Lager
82854, Ljusdal, 33 cl, 26,90 kr, 5 % (Dortmunder och helles)

Ahlafors Aotearoa
33185, Ale, 33 cl, 22,90 kr, 5 % (Modern lager)

UPP Brewing Operation Simcoe
33203, Uppsala, 33 cl, 25 kr, 4,9 % (Amerikansk pale ale (APA))

UPP Brewing Opus Orange
33200, Uppsala, 33 cl, 24,90 kr, 5,5 % (Amerikansk pale ale (APA))

Södra Maltfabriken Friendship
33188, Haninge, 33 cl, 21,70 kr, 4,7 % (Session IPA)

Värmdö Hamnkaptenens APA
33192, Värmdö, 33 cl, 22,20 kr, 4,8 % (Amerikansk pale ale (APA))

Geflebockens The Rise And Fall of The Burning Bock!
33183, Gävle, 33 cl, 26,90 kr, 5,5 % (Amerikansk pale ale (APA))

Vega Rice & Shine
33210, Göteborg, 33 cl, 30,90 kr, 6 % (India pale ale (IPA))

Spike X
33147, Göteborg, 33 cl, 35,90 kr, 6,8 % (India pale ale (IPA))

Skedemosse Gårdsbryggeri Krutbrännare
33194, Borgholm, 33 cl, 29,90 kr, 6,5 % (India pale ale (IPA))

Tempel Brygghus Jante IPA
33190, Uppsala, 33 cl, 30,90 kr, 6 % (India pale ale (IPA))

Nya Carnegiebryggeriet Hoppy Daze
33198, Stockholm, 33 cl, 27,90 kr, 6 % (India pale ale (IPA))

Dykes New England India Pale Ale
33177, Sundsvall, 33 cl, 29,90 kr, 6 % (Imperial/Dubbel IPA)

Coppersmith's Hazy IPA
33199, Västerås, 33 cl, 26,90 kr, 6,5 % (India pale ale (IPA))

Bearded Rabbit Hope You Like Ekuanot and Citra Double IPA
33205, Göteborg, 33 cl, 39,90 kr, 9 % (Imperial/Dubbel IPA)

Electric Nurse Spik i foten IPA
33215, Härryda, 33 cl, 40,90 kr, 7 % (India pale ale (IPA))

Kullens Lazy NEIPA
33209, Höganäs, 33 cl, 34,20 kr, 8,4 % (Imperial/Dubbel IPA)

Electric Nurse IPA #3
33214, Göteborg, 33 cl, 40,90 kr, 7,2 % (India pale ale (IPA))

Idlewild Sound City IPA
33206, Jönköping, 33 cl, 28,60 kr, 7 % (India pale ale (IPA))

Södermännens Hantverksbryggeri Dbish Tysk Ale
33184, Gnesta, 33 cl, 24,90 kr, 4,9 % (Kölsch)

Södra Maltfabriken Hast Du Lederhosen
33186, Haninge, 33 cl, 24,90 kr, 6 % (Brown ale)

Helsingborg Evil Red
33174, Helsingborg, 33 cl, 22,20 kr, 5,5 % (Irländsk ale)

Beer Studio Four
33176, Umeå, 33 cl, 69,90 kr, 9,7 % (Skotsk ale)

Spike Pornographic
33148, Göteborg, 44 cl, 43,50 kr, 7 % (Hopfenweizen)

Villovägens Falu Trippel 
33170, Falun, 33 cl, 39,90 kr, 9 % (Trippel)

Geflebocken The Burned Bock
33178, Gävle, 33 cl, 31,90 kr, 7,5 % (Imperial porter och stout)

Möllys Tompi
33213, Eskilstuna, 33 cl, 39,90 kr, 8,5 % (Söt porter och stout)

Helsingborg Kaffestout
33172, Helsingborg, 33 cl, 29,10 kr, 8,5 % (Söt porter och stout)

Tempel Brygghus Perdition Sour Raspberry Stout
30345, Uppsala, 33 cl, 40,90 kr, 8 % (Övrig syrlig öl)

Stigberget Amarillo Citra APA
33029, Göteborg, 44 cl, 44,60 kr, 5,2 % (APA)

Stigberget Muddle IPA
32727, Göteborg, 44 cl, 48,70 kr, 7 % (IPA)

Aros Pale Ale
31827, Uppsala, 33 cl, 20,90 kr, 4,8 % (APA)

Aros Ljus Lager
31829, Uppsala, 33 cl, 20,90 kr, 4,8 % (Pilsner - tjeckisk stil)


Årets Brewskival fortsatte tuffa på i ett nu väl inarbetat format och i år fanns också fler bryggerier, större matutbud och diverse detaljförbättringar. Jag är på det stora hela mycket nöjd även med årets festival, inte ens lite regn och rusk lyckades förta stämningen. En gång är ingen gång, två gånger är en vana, tre gånger är en tradition. Så nu kan vi väl fastslå att det är traditionsenligt att Brewskival är årets svenska ölevent.

Årets Brewskival, den tredje i ordningen, fick en lite större utmaning från vädret än föregående år men man stod på det stora hela väl rustade för att möta det. Tälten visade sig tillräckligt stora för att hålla besökarna torra när skurarna kom och såväl bryggare som besökare var alldeles för glada för att låta sig nedslås av lite väta från ovan.

Min enda anmärkning är att det blev lite svårt att få sig en sittplats, men det var kanske mer av en fråga om besökarnas inställning än en miss från festivalledningen. Flera gånger frågade vi nämligen om vi kunde sätta oss på några för tillfället tomma platser och möttes av ett "Nej, det är upptaget" istället för ett "Våra kompisar sitter där, men ni kan sätta er där tills de kommer tillbaka".


Jag tror att det var lite fler besökare än ifjol, framförallt på fredagen, och det var definitivt fler bryggerier. Så många att jag i efterhand insåg att jag missat ett par stycken jag ville prova. Det fanns helt enkelt mer öl att prova än vad jag hann med. Klart det går att organisera upp en personslig tickfest, men det är inte något för mig, inte längre. Been there, done that, så att säga.

Ölmässigt var det mycket som var humligt och grumligt, syrligt och fruktigt eller starkt och fatlagrat. Och faktiskt rätt mycket pilsner. Kanske är den där lagertrenden som många ölskribenter, undertecknad inkluderad, försökt se i ett par år äntligen på gång. En vacker dag kanske vi får säga "vad var det vi sa", trots allt. Det var förstås väntat att Nynäshamn och Nils Oscar skulle bära lagerfanan högt och de fick sällskap från bland andra Pipeworks och Stockholm Brewing.


Festivalens bästa öl får för mig delas mellan Nils Oscar Batak Pale Ale och Green Bench FLIPA. Batak är ett område på norra Sumatra i Indonesien där man odlar Batak-peppar, eller Andaliman-peppar som den också kallas. Den här pepparn har en påtaglig citrusdoft som drar åt citron och lime. Nils Oscar hade helt enkelt låtit sådan peppar ligga och dra i ölen ett tag och smaken det satte på ölen var helt fantastisk. Pigg, frisk citrussmak med mycket fin skärpa men helt utan syrlighet. Jag kan inte minnas att jag provat något liknande, men nu är jag väldigt sugen på att försöka köpa hem lite Batak peppar till kryddhyllan.

Green Bench FLIPA var på pappret en blandning av lite för mycket - sur-IPA med vanilj, laktos och clementin. Det visade sig, såklart, att om man bara använder allt med måtta kan man få till något riktigt bra. Vaniljen och laktosen hade tillsatts med lätt hand och ingen av dem var individuellt märkbara i ölen, men skapade en motvikt mot det syrliga. När detta pusslades ihop lyftes ölen flera steg och smaken blev väldigt följsam och rund med frisk syrlighet, angenäma toner av söt citrus och ett lätt humlebett. En öl att dra många lärdomar av.


Jag står fast vid att den största förbättringspotentialen för Brewskival ligger i att försöka skapa en större bredd i utbudet genom att få in några klassiska europeiska bryggerier. Det skulle skapa en unik helhet. Men det finns å andra sidan andra festivaler för sådant och Brewskival kanske vill vara mer nischade. Inget fel med det heller egentligen. Storbritannien, Belgien och centraleuropa ligger ju lite närmare till hands att uppleva på plats. USA är lite längre bort och en av Brewskivals styrkor i utbudet är ju just deras amerikanska utställare.

Något som Brewskival utvecklat under åren som gått är matutbudet som i år höll stor bredd. Vissa av matförsäljarna hade väldigt långa väntetider, men det fanns också gott om lockande alternativ där man inte behövde vänta alls på att få mat. Godast, om än kanske inte mest mättande, var havskräftorna från Fjällbacka och ett riktigt kul inslag var den senegalesiska maten.

Vi ses förhoppningsvis nästa år, Brewskival!