I mars kommer det både nyheter i fast sortiment och små partier. I fast sortiment kan vi bland annat se framemot två riktigt goda humlebomber som kvalat in liksom några spännande grejer som vunnit offerterna, däribland en berliner weisse från Ängöl och hopfenweisse från Freigeist. Små partierna är tunga med grejer som St Bernardus Abt 12 på magnum, Omnipollo Yellow Belly Final Batch, Thomas Hardys Ale The Historical Golden Edition och Evil Twin Imperial Doughnut Break. Som tur är kommer också lite lättare grejer, som Aecht Schlenkerla Fastenbier och Cigar City Cubano Espresso Brown Ale. Hela listan på släppen i mars har ni här.


1 MARS FAST SORTIMENT
Baird Beer King Wit, 1312, Japan, 33 cl, 23,90 kr, 5 % (Witbier)
Beck's, 1337, Tyskland, 33 cl (burk), 12,90 kr*, 5 % (Internationell lager)
Brewdog Clockwork Tangerine, 11463, Storbritannien, 33 cl, 15,90 kr, 4,5 % (IPA)
Brewdog Raspberry Blitz, 1980, Storbritannien, 33 cl (burk), 14,90 kr*, 0,5 % (Alkoholfritt)
Brooklyn Defender IPA, 1304, USA/Sverige, 33 cl (burk), 20,90 kr*, 5,5 % (IPA)
Brutal Brewing Pistonhead Haze Lager, 89067, Sverige, 33 cl (burk), 10,50 kr*, 5,1 % (Modern lager)
Brygghus 19 International Haze, 33022, Sverige, 47,3 cl (burk), 34,90 kr*, 7 % (IPA)
Engelbräu Urtyp Hell, 1452, Tyskland, 50 cl, 19,90 kr, 4,9 % (Dortmunder & helles)
Freigeist Aufschneider Weisse, 1335, Tyskland, 50 cl, 29,90 kr, 6 % (Hopfenweizen)
Mikkeller Weird Weather Non-Alcoholic IPA, 1956, Belgien/Danmark, 33 cl (burk), 21,90 kr, 0,3 % (Alkoholfritt)
Naparbier Single Hop Series, 1345, Spanien, 1320 cl, 120 kr, 6 % (Öl av flera typer/stilar)
Råå #nofilter, 1330, Sverige, 33 cl, 14,90 kr, 5 % (Zwickel, keller- & landbier)
Småland Eko, 1012, Sverige, 50 cl (burk), 14,90 kr*, 5,5 % (Pilsner - tjeckisk stil)
Stone Delicious IPA Gluten Free, 1301, USA, 35,5 cl (burk), 25,90 kr*, 7,7 % (IPA)
Åbro Bryggmästarens Premium Gold, 1414, Sverige, 50 cl, 13,90 kr, 5,7 % (Dortmunder & helles)
Ängöl Blåbärliner, 1382, Sverige, 33 cl, 19,90 kr, 3,6 % (Berliner weisse)

1 MARS KVAL FRÅN BESTÄLLNINGSSORTIMENTET
Amundsen Apocalyptic Thunder Juice NEIPA, 32684, Norge, 33 cl (burk), 26,90 kr*, 6,5 % (IPA)
Blue Moon Belgian White, 89120, Int. märke, 33 cl, 18,90 kr, 5,4 % (Witbier)
Leffe Brune, 1336, Belgien, 75 cl, 49,90 kr, 6,5 % (Belgisk mörk ale)
Oppigårds Norn Pale Ale, 82910, Sverige, 33 cl (burk), 23,50 kr*, 5,6 % (APA)

8 MARS SMÅ PARTIER
Aecht Schlenkerla Fastenbier, 11574, Tyskland, 50 cl, 29,90 kr, 5,5 % - 20000 st (Annan öl)
Brewdog Two Way Street, 11847, Storbritannien, 33 cl, 29,50 kr, 5,5 % - 20000 st (IPA)
De Struise Dark Horse Reserva, 12399, Belgien, 75 cl, 199 kr, 7 % - 2208 st (Övrig syrlig öl)
Firestone Walker Stickee Monkey, 11634, USA, 35,5 cl, 129 kr, 11,4 % - 2004 st (Abt & kvadrupel)
Fuller's Beer One, 12733, Storbritannien, 50 cl, 34,90 kr, 7,5 % - 18000 st (Strong ale)
Innis & Gunn Kindred Spirits Barrel Aged Stout, 11760, Storbritannien, 33 cl, 26,90 kr, 6,1 % - 38600 st (Torr porter & stout)
Lagunitas Undercover Investigation Shutdown Ale, 11410, USA, 35,5 cl, 31,90 kr, 9,7 % - 21600 st (Strong ale)
Mikkeller Nelson Sauvin Mango Passion, 11692, Danmark/Belgien, 75 cl, 179 kr, 9 % - 3000 st (Belgisk ljus ale)
Mikkeller Spontancherryfrederiksdal, 11624, Danmark/Belgien, 37,5 cl, 138,90 kr, 7,2 % - 3240 st (Lambic - frukt & bär)
Omnipollo Yellow Belly Final Batch, 11687, Sverige/Storbritannien, 33 cl, 99,90 kr, 11 % - 8000 st (Imperial porter & stout)
Oskar Blues/Cigar City Bamburana Imperial Stout, 11533, USA, 35,5 cl (burk), 69,90 kr*, 12,2 % - 4320 st (Imperial porter & stout)
St Bernardus Abt 12 2018, 11384, Belgien, 150 cl, 239 kr, 10 % - 960 st (Abt & kvadrupel)
Stigbergets/J. Wakefield Miami Meow, 11686, Sverige/USA, 11686, 33 cl (burk), 39,90 kr*, 8 % - 8000 st (Imperial/dubbel IPA)
Thomas Hardy's Ale The Historical Golden Edition, 12131, Storbritannien, 25 cl, 96,90 kr, 13,7 % - 1700 st (Barley wine)

22 MARS SMÅ PARTIER
Brekeriet Kwike, 11568, Sverige, 33 cl, 36,90 kr, 7 % - 3000 st (Öl av flera typer/stilar)
Brewdog Hop Rocker, 11777, Storbritannien, 33 cl, 24,90 kr, 5,2 % - 20000 st (IPA)
Cigar City Cubano Espresso Brown Ale, 11645, USA, 35,5 cl (burk), 34,90 kr*, 5,5 % - 7920 st (Brown ale)
Collective Arts IPA no 7, 12692, Kanada, 47,3 cl (burk), 39,90 kr*, 7,1 % - 19000 st (IPA)
Dieu Du Ciel Peche Mortel, 11401, Kanada, 34,1 cl, 45,90 kr, 9,5 % - 3456 st (Imperial porter & stout)
Dugges/J Wakefield Red Layers, 11648, Sverige/USA, 33 cl, 37 kr, 6 % - 6000 st (Övrig syrlig öl)
Evil Twin Imperial Doughnut Break, 11504, USA, 47,5 cl (burk), 89 kr, 11,5 % - 1680 st (Imperial porter & stout)
Evil Twin IPA Kolata, 11283, USA, 47,5 cl (burk), 59,10 kr*, 8 % - 10080 st (IPA)
Evil Twin Irish-ish Coffee Stout, 11413, USA, 47,5 cl (burk), 89 kr, 10,3 % - 1680 st (Imperial porter & stout)
Evil Twin OFYMD, 11200, USA, 47,5 cl (burk), 89 kr, 12,8 % - 1680 st (Imperial porter & stout)
Founder's Azacca IPA, 11590, USA, 35,5 cl (burk), 28,90 kr*, 7 % - 21800 st (IPA)
Freigeist Ottekolong, 11673, Tyskland, 50 cl, 29,90 kr, 4,8 % - 12000 st (Kölsch)
Het Anker Maneblusser Lente, 11699, Belgien, 33 cl, 24,90 kr, 6,5 % - 12000 st (Belgisk ljus ale)
O/O Bangatan IPA, 11563, Sverige, 44 cl (burk), 44,90 kr*, 7,5 % - 15000 st (IPA)
Sierra Nevada Resilience IPA, 11669, USA, 35,5 cl (burk), 28,90 kr*, 6,7 % - 21000 st (IPA)
Stigbergets/Collective Arts Brak, 11635, Sverige/Kanada, 33 cl (burk), 39,90 kr, 4,5 % - 6000 st (Berliner weisse)
Stigbergets/Collective Arts Dunder, 11772, Sverige/Kanada, 44 cl (burk), 44,40 kr*, 7 % - 15000 st (IPA)
Stone Enter Night Pilsner, 11651, Tyskland, 50 cl (burk), 24,90 kr*, 5,7 % - 30000 st (Modern lager)
Traquair 160/- Shilling Ale, 11476, Storbritannien, 33 cl, 41,90 kr, 9,5 % - 2880 st (Old ale)

*Exkl pant

Årets påsköl kommer att listas i en separat artikel.
Man ser ibland, och slänger sig själv med, uttrycket att en öl utmanar drickaren. Jag har funderat lite på det begreppet och vad det egentligen är för öl som är utmanande. Nära till hands ligger då det där med "öl som inte smakar öl", som man också hör lite då och då, så jag passade på att fundera lite på det med.

Utmanande öl alltså. Jag tänker att en öl som utmanar är en som får drickaren att tänka ett varv till på vad man dricker och varför det smakar som det gör.

Jag har lite svårt att se något utmanande i mycket av det som är trendigt nuförtiden. Vad är det för utmaning i en aromatiserad och söt imperial stout? Det är ju inte precis förvånande att en öl kan smaka snickers om man petar ner nötarom i den. Det är klart att öl kan smaka i stort sett hursomhelst när man introducerar aromtillsatser i ölskapandet.

När jag "växte upp" som öldrickare fnös man åt industriella varianter av lambic där man använder olika typer av fruktsmaksättningar och sötningsmedel för att producera något som närmast liknar alkoläsk. Man använde dessa tillsatser för att skapa något som var så outmanande som möjligt. Man gjorde öl som inte smakade öl.

Många som hasplar ur sig ovanstående uttryck gör det nog på grund av en något snäv referensram, och vad man egentligen menar är öl som inte smakar som man är van att öl smakar. Jag vill påstå att om smaken på ett öl kommer från malt, humle, vatten och fermentering så smakar det öl. Smaker som kommer från frukt, bär och kryddor kan jag med gott samvete kalla för en gråzon. Om smaken på ett öl kommer från en tillsatt arom, då smakar det inte längre öl.

Nu kan man förstås besserwissra sig med att om minst hälften av extraktet kommer från mältat spannmål så är det minsann en öl. Må så vara. Loka Chokladboll är per definition vatten, men det smakar inte som vatten. När man inför aromer i leken kastas spelplanen om.

Tillbaka till utmanande öl. Jag påstår att öl med aromtillsatser utmanar öldrickaren lika lite som sötad fruktlambic. I dagens ölvärld kanske det är ölen med de mer subtila smakerna som är mest utmanande. Att bena ut alla nyanser i en bitter, en geuze, en dunkel, en tripel eller en tjeckisk pilsner, det kan vara en riktig utmaning. En god sådan, men inte desto mindre en utmaning.

Dunkel hör väl knappast till de öltyper som spås bli hetast under 2019 och det kryllar inte direkt av bra representanter på Systembolaget. Men så dök Ayinger Altbairisch Dunkel Unfiltered upp i små partier häromveckan, och jag föll pladask. Jag har redan fyllt på i kylen en gång och lär nog passa på att göra det igen innan de tar slut.

Ölstilen dunkel är typisk för Bayern så det är inte helt oväntat att det är ett bayerskt bryggeri som står bakom när det väl dyker upp något riktigt bra ur stilen på Systembolaget. Tänk om vi fick se mer sådan här öl på Systembolaget.

Smaken är full av mjukrostade, nötiga toner med lite drag åt stekytan på brynt kött. Tänk på ett nybakat mörkt bröd med härligt seg skorpa. De tyngre rostade smakerna lyser med sin frånvaro, för som sig bör är münchnermalten stjärnan i showen i denna dunkel.

Medan det finns en härlig rikedom av maltnyanser är smaken inte särskilt tung, utan är lättdrucken med ett drag av friskhet. Humletonen är diskret och sitter precis rätt för att lyfta fräschören på ölet utan att ta någon särskild plats i rampljuset. Malt är det som gäller här.

Det här är också en perfekt matöl. Tillräckligt frisk för att lätta upp i gommen, och samtidigt med dessa mjukrostade, brödiga maltsmaker som passar så bra ihop med både svensk och tysk husmanskost. Passar perfekt till rotmos och fläsklägg, eller varför inte den tyska varianten, haxe (orimmat ugnsbakat fläsklägg) med surkål och knödel.

Det finns fortfarande en del flaskor kvar på Systembolaget. Passa på medan det finns kvar!

Med planerad smygstart i september kommer Systembolaget att införa ett nytt nyhetssortiment som är tänkt att fylla luckorna mellan det fasta sortimentet och de mer exklusiva produkterna som lanseras i små partier. Anledningen är bland annat den stora nyhetstörsten hos konsumenterna och det kommer att införas för alla varukategorier, det vill säga inte bara öl utan även vin, cider och sprit.

Alla detaljer för det här nya sortimentet är inte spikade än men tanken är att smyga igång det till hösten med en första, mindre lansering den första september. Sedan kommer det få växa i storlek allteftersom man får in rutinerna och kan hantera allt det nya som detta innebär.

De nyhetslanseringar som finns idag, som brukar kallas små partier eller TSE, kommer finnas kvar och det nya sortimentet blir ett komplement till det med lika många lanseringar per år (20 st) och på samma datum. För oss kunder blir det alltså mest ett större flöde av nyheter och dessutom i fler butiker. Medan det som heter TSE idag fortsatt kommer att släppas i allt från 3 upp till ca 50 butiker beroende på produkt så kommer lanseringarna i det nya sortimentet nämligen att hamna i 50 till 250 butiker beroende på produkt. 

På många sätt blir det som ett mellanting mellan små partier och fast sortiment. Tanken är att man ska kunna lansera en del produkter som inte riktigt passar in i små partier, där tanken är att det ska vara exklusivt. En till tanke med sortimentet är att göra fasta sortimentet mindre trendberoende genom att mätta en del av det behovet här. Det har väl knappast undgått någon att fasta sortimentet har blivit väldigt humletungt på ölsidan, på bekostnad av t ex mer klassisk brittisk och belgisk ale (eftersom de som slåss om samma sortimentsplatser som modernt humlad ale som det säljs mer av). Med ökad konkurrens för de mest populära stilarna kanske de inte slår ut de öl av mer klassiska stilar som slåss om samma platser. Liknande effekter kan säkert tänkas på vinsidan.

Det är alltså troligt att det kommer dyka upp en hel del IPA och annat humlestint i det här sortimentet, men det kommer förhoppningsvis också finnas plats för en del andra typer av öl som görs på kontinuerlig basis men som inte finns i fast sortiment. Min egen förhoppnings är att öl som Landlord, Saison Dupont, Boon Oude Geuze Mariage Parfait, Orval och så vidare kan dyka upp i det här sortimentet. Och vad gäller de IPA som släpps här kan man nog räkna med en större viktning mot tillverkarnas flaggskepps-IPA snarare än senaste frukt-IPAn.

Systembolaget siktar på att hålla ett visst säsongstänk i lanseringarna, så vi får nog se mer mörkt och maltigt till hösten och vintern samt mer ljust och friskt till våren och sommaren.

Fortfarande finns en del för Systembolaget att reda ut kring det här sortimentet, bl a kring hur inköpsrutine och liknande ska utformas. Exakt hur det här slår ut får vi se framåt hösten, men om den typen av öl som jag hoppas på får plats här kan man verkligen överbrygga det gap mellan fast sortiment och små partier som finns idag och få ett betydligt mer mångsidigt butikssortiment än vad som finns idag.

Nästa fredag är det dags igen! Då kommer både tokbra tripel och tokbra DIPA, dubbelt upp med klassisk porter och så en stark belgare som snarare smakar som barley wine men knappast var sämre för det. Och förstås, mycket mer därtill. Det är dessutom ett väldigt prisvärt släpp med väldigt överkomliga priser för det mesta. Här är snabbrecensionerna på släppet.


[Namn]
[Art.nr., Ursprung, Volym, Pris, Alkoholhalt - Beställt antal (Stil)]
[Mitt omdöme]


Hanssens Oude Gueuze
11650, Belgien, 37,5 cl, 69 kr, 6 % - 4800 st (Lambic - gueuze)
Härlig gueuze med ganska mycket stalliga toner för stilen samt en del fruktiga drag åt stenfruktshållet. Markerad syra men inte alls så som en del av Hanssens öl kunde vara för några år sen. Lite mer rustik och grov smak än de mer välpolerade geuze från t ex Drie Fonteinen och Tilquin, vilket har sin charm.

Brewdog Wave Machine
11303, Storbritannien, 50 cl, 69,90 kr, 5,5 % - 5040 st (Övrig syrlig öl)
Mild doft av melonskal. Smaken är väääldigt syrlig, tillsammans med en fruktig smak med milda melontoner. Syrans profil är egentligen ganska behaglig, men det blir alltför mycket av den.

Het Anker Maneblusser Lente - flyttad till 22/3
11699, Belgien, 33 cl, 24,90 kr, 6,5 % - 12000 st (Belgisk ljus ale)
Mjuk, lite fruktig smak med milda estrar och lite drag åt citrus, samt en kryddighet med smak av korianderfrö. Som en ljus belgare kryddad som en wit, och varför inte? Det funkar bra! Lite udda beska mot slutet dock.

De Dolle Dulle Teve
11657, Belgien, 33 cl, 39,90 kr, 10 % - 3600 st (Trippel)
Mycket välsmakande trippel med finstämd men ändå ganska kraftig fruktighet och bra tryck i smakerna utan att det känns tungt. Avslutar såklart med en fin örtig humleton. Ju mer man smakar på den ju mer inser man hur snyggt de har fått till den.

Nya Carnegiebryggeriet 1kW
11682, Sverige, 75 cl, 89 kr, 8,2 % - 3000 st (Trippel)
Stiltypisk ljus fruktighet och lätt brödighet, med humlig avslutning och med en beska i paritet med de beskare klassikerna. Inte riktigt med den sista fingertoppskänslan i balansen, men väl godkänd ändå.

Eik & Tid Mosaikk
11607, Norge, 75 cl, 104,90 kr, 5,2 % - 1332 st (Öl av flera typer/stilar)
Kveiktrenden fortsätter! Här får den traditionella norska jästen sällskap av stora mängder mosaic, och det är väl just med modern humle som den blivit populär. Den lätta syrliga smaken har en spännande jästprofil som går väl ihop med melonsmakerna från humlen, men det finns också en del toner i jästprofilen som jag hellre hade varit utan. Gott, men inte klockrent.

Remmarlöv Hop Keller IPL
11632, Sverige, 44 cl (burk), 37,90 kr*, 6,5 % - 10000 st (Imperial pils & india pale lager)
Kraftigt humlad med fruktiga smaker som följd, mot en backdrop av en ganska kraftig brödig smak. Passande kraftig beska i avslutningen. Riktigt bra!

Lervig Galaxy Citra Flicker
11614, Norge, 50 cl (burk), 43,90 kr*, 5,5 % - 18000 st (APA)
Tokhumlad pale ale med lätt humlebränna som följd. Ganska tunn smak bakom humlen. Inte min kopp te riktigt.

Stockholm Brewing Almost Famous Brut IPA
11517, Sverige, 33 cl, 28 kr, 6 % - 18000 st (IPA)
Lätt smak med gröna toner som nästlar sig in i den citrusdrivna fruktigheten. Det gröna stör alldeles för mycket för att jag ska uppskatta ölet, som annars känns välgjort.

Sierra Nevada Hop Bullet DIPA
11336, USA, 35,5 cl (burk), 29,90 kr, 8 % - 26000 st
Humligt med citrus, exotisk frukt och liiiite tallbarr, som backas upp av en gedigen maltighet med rund brödighet och lätt kakiga drag. Mycket välsmakande DIPA!

Nynäshamn Smörpundet Porter
11234, Sverige, 25 cl, 27,50 kr, 5,9 % - 3000 st (Imperial porter & stout)
Något knäckebrödig smak med lätt brända toner och till och med lite rökiga toner. Som knäckebrödsmacka med gustafskorv kanske? Lite karamelltoner därtill också. Gott!

Dugges/De Molen Windmill & Airport
11672, Sverige/Nederländerna, 33 cl, 65 kr, 11 % - 7000 st (Abt & kvadrupel)
Smakar mer barley wine än belgo tycker jag, med mycket karamell och kola och lite mindre torkad frukt. Lite vaniljtoner också, och en ytterst lätt vinös ton. Passande tyngd i smaken och med en lätt sötma. Väldigt gott!

Amager/Modern Times Black Nordic Skies
11678, Danmark, 33 cl, 49,90 kr, 10 % - 10580 st (Imperial porter & stout)
Mjuk kaffesmak i en öl med tjock munkänsla och viss sötma. Kaffet smälter väl in i ölens smakprofil som är mjukt rostad med drag av karamell och choklad. Välsvarvat och gott!

Lagunitas Mozango
11765, USA, 35,5 cl, 34,90 kr, 7,7 % - 25200 st (Imperial/dubbel IPA)
[Provad inför januarisläppet] Väldigt mycket mango och persika i både doften och smaken, men mer som en smaksättning än som färsk frukt. En del humletoner därtill men det blir lite väl mycket godis över smaken.

DC Brau Penn Quarter Porter
11467, USA, 35,5 cl (burk), 27,90 kr*, 5,5 % - 12000 st (Torr porter & stout)
[Provad inför januarisläppet] Torr och rostad, men ändå relativt mjuk smak, med toner av bränt knäckebröd och choklad.


Följande öl släpps också men var inte med på skribentprovningen:
Collective Arts IPA No 6, 11741, Kanada, 47,3 cl, 45 kr, 6,7 % - 19000 st (IPA)
De Struise Dark Horse Reserva, 12399, Belgien, 75 cl, 199 kr, 7 % - 2208 st (Övrig syrlig öl) - flyttad till 8/3
Mikkeller Baghaven Ebon Hedges, 11643, Danmark, 37,5 cl, 144,90 kr, 7,4 % - 1008 st (Övrig syrlig öl)
Poppels Projekt 016 English Barley Wine, 11366, Sverige, 33 cl, 39,90 kr, 11 % - 1500 st (Barley wine)
Stockholm Brewing Barrel Aged Apricot Sour Ale, 11381, Sverige, 75 cl, 95 kr, 4,5 % - 700 st (Övrig syrlig öl)
Traquair 160/- Shilling Ale, 11476, Storbritannien, 33 cl, 41,90 kr, 9,5 % - 2880 st (Old ale) - flyttad till 22/3

*Exkl pant
Häromdagen kom nyheter om inte bara ett utan två uppköp av lite annan karaktär än de vi blivit vana vid. Dels är det Ratebeer som blivit uppköpt av ZX Ventures, som är ett dotterbolag till AB-InBev. Dels är det ett av USA:s största hantverksbryggerier som gjort sitt första uppköp i och med köpet av ett hälsoinriktat fantombryggeri.

Att AB-InBev, som är världens största bryggeribolag och som bl a äger Budweiser, köper upp mindre bryggerier har vi blivit vana vid. Nu har de också genom dotterbolaget ZX Ventures köpt upp ölratingsiten Ratebeer. Försäljningen av Ratebeer kommer kanske inte som en total överraskning eftersom ZX Ventures köpte 35 % av Ratebeer för bara några år sedan. Spekulationerna hamnade snabbt i att det bara var en tidsfråga innan ZX Ventures skulle köpa ut resten av Ratebeer, och så har nu alltså skett.

Eftersom AB-InBev av många ölentusiaster ses som "de stora onda" ses uppköpet inte med blida ögon av Ratebeers veterananvändare. Sedan ZX Ventures köpte en minoritetsdel för tre år sedan har Ratebeer fallit ganska kraftigt i Alexa-ranking (en sida som mäter sidors popularitet baserat på trafik).

Igår blev det också offentligt att Sierra Nevada, en av giganterna bland hantverksbryggerierna, gör sitt första uppköp. Det är kontraktsbryggeriet Sufferfest från San Francisco som nu köpts av Sierra Nevada. Sufferfest startade 2016 och har profilerat sig mot atleter och träningsintresserade med öl. Hittills har de bryggt sina öl hos ett bryggeri i Denver men produktionen kommer nu flyttas till Sierra Nevadas bryggeri i Chico. 

Övergången av produktionen kan dock komma att ta ett tag eftersom det kräver nya etiketter och dessa måste godkännas av myndigheterna. Den myndighet som ansvarar för detta har varit nedstängd en lång period i och med budgetbråket i USA och har därför fått en rejäl hög med ansökningar att jobba igenom när de nu kommit igång igen.

Sierra Nevadas VD Jeff White beskriver köpet som något av en "enhörning" och indikerar att det troligen är en unik händelse snarare än det första av flera uppköp.

Man kan inte lära sig allt man behöver veta om öl genom att bara läsa bloggar. Engagerade ölbloggare är visserligen fantastiska kunskapsspridare, men det finns också en hel del spännande att lära sig som bara finns tillgängligt i tryckt form. Jag tänkte därför tipsa om några böcker som jag tycker borde finnas i varje ölfantasts bokhylla.

Till att börja med borde man ha någon form av bok med grundläggande ölkunskap och på det här temat finns det ju förstås en uppsjö att välja mellan. Jag äger nog fler än vad jag har läst, men den jag alltid återvänder till är Stora Ölboken av Jan-Erik "Janko" Svensson. Insiktsfullt och välskrivet med det mesta man behöver veta om öl. Bra att ha som uppslagsverk dessutom.

Känner man för att ha ett faktiskt uppslagsverk om öl är det The Oxford Companion to Beer som gäller. Det har visserligen påtalats en del felaktigheter i den men i ett så omfångsrikt verk är det nog oundvikligt att några fel smyger sig in. 

Ytterligare något av ett standardverk att ha i hyllan är The Brewmaster's Table av Garrett Oliver. Den handlar huvudsakligen om hur man matchar mat med öl och är oumbärlig för de där situationerna då man inte riktigt vet vad man ska välja för öl till maten. För att inte tala om vilken hjälp den är för att bygga upp en grundläggande förståelse för hur man matchar med öl.

För lite mer historieberättande och humor vänder man sig med fördel till Pete Browns böcker där jag särskilt kan rekommendera Man Walks Into A Pub, om den brittiska pubens uppgång, storhetstid och hur den nu hamnat på nedgång (i antal räknat åtminstone) samt Hops and Glory där författaren återskapar en historisk IPA ända ner till detaljen att låta fatet resa sjövägen runt den afrikanska kontinenten till Indien.

Mer om just IPA finns i Mitch Steeles bok om denna populära ölstil. Boken måste anses som det definitiva verket om IPAns uppgång, fall och återuppståndelse. Lite torrare och mer faktaspäckat än Browns böcker, men vill man ha helhetsbilden om IPA är den ett måste att läsa. Den amerikanska ölrevolutionen har ju täta band med IPAns återuppståndelse, så det är perfekt att följa upp med The Audacity of Hops av Tom Acitelli som på ett fängslande vis berättar om den amerikanska ölrevolutionen.

Lagrar man öl gör man sig själv en tjänst genom att läsa Vintage Beer av Patrick Dawson. Här står allt man behöver veta och väldigt mycket mer därtill om att lagra öl. Läs den så förstår du sen vad som händer när öl lagras, varför det händer och hur du känner igen lagringspotential i en öl redan innan den är lagrad.

Slutligen måste jag också bara tipsa om Brew Like A Monk av Stan Hieronymus. Särskilt bra om man gillar att brygga öl i belgiska klosterstilar förstås, men bara man gillar att dricka dessa stilar och vill veta mer om dem är den mycket läsvärd.

Jag har recenserat de flesta av dessa på bloggen tidigare om man vill läsa mer om någon av dem innan man slår till. Det finns uppenbarligen också en hel massa fler läsvärda ölböcker att tipsa om, men låt oss börja så här. Med dessa i hyllan har man en solid grund till ett högst respektabelt ölbibliotek.
Inte en brut IPA
Trenden med så kallad brut IPA, som ses lite som den amerikanska västkustens motreaktion på NEIPA, har börjat nå Sverige och flera exempel är på väg att släppas på Systembolaget framöver. Men vad är egentligen en brut IPA och var kommer stilen ifrån? Det är faktiskt en stil, eller substil kanske, med ett väldigt tydligt ursprung och med bara drygt ett år på nacken. Låt oss bena ut det hela.

Det började i San Franisco i slutet av 2017, på bryggeriet Social Kitchen & Brewery. Bryggaren Kim Sturdavant kom på att om han använde enzymet amyloglukosidas vid bryggningen av en IPA så skulle han kunna få en väldigt torr och krispig IPA, lite som ett torrt mousserande vin fast i IPA-form. Istället för att kalla resultatet för Champagne IPA "snodde" han vintermen brut, som är franska för rå och används om torra mousserande viner (med upp till 12 g socker per liter).

Amyloglukosidas är ett enzym som bryter ner stärkelse till glukos och maltos. Som bekant kan inte jäst metabolisera stärkelse men jäst kan däremot mumsa på glukos och maltos. Det här enzymet användes av bryggare redan innan brut-IPAns uppkomst, ofta för att göra stora starka imperial stouts inte fullt så söta och fylliga och Sturdavant hade själv använt det i bland annat en triple-IPA innan han kom på tanken att använda det i en IPA av vanlig styrka. En vanlig mäskning omvandlar en stor del av stärkelsen i malten till socker, men långtifrån allt. Med hjälp av enzym som tillsätts antingen vid mäskningen eller vid jäsningen får man en betydligt större omvandling och kan få en öl med restextrakt på 0° Plato eller till och med lägre.

Andra bryggare i det bryggeritäta San Francisco fick snabbt nys om Sturdavants nya Brut IPA och kom förbi bryggpuben på Social Kitchen & Brewery för att smaka. Sturdavant gav dem sin välsignelse att kopiera hans metod så länge de lovade att kalla deras öl för brut IPA. På så sätt föddes en ny stil som först fick spridning runt om i San Francisco, sen runt om i Kalifornien och slutligen runtom i världen. Under våren kommer varianter från bland annat Sierra Nevada, Stockholm Brewing och Ballast Point att släppas i Systembolagets småpartilanseringar.

Förutom användandet av enzym för att skapa en särskilt lätt, torr och krispig maltprofil används moderna humlesorter med fruktiga smaker och som tillsätts sent i koket eller efter koket för att ge mycket arom men låg beska. Alkoholen hålls gärna kring 6 - 7 % precis som i en vanlig amerikansk IPA. Att gå högre och göra brut DIPA borde i teorin motverka syftet bakom stilen, då den högre alkoholhalten i sig ger en sötma, samt att det blir en överhängande risk för en spritig smak i en öl med en så liten kropp att hänga upp alkoholen på, men självklart har flera sådana redan bryggts. Det kanske funkar ändå? Själv har jag nog inte smakat någon brut DIPA än.

Många bryggare ser brut IPA som en slags motpol till juicig och söt NEIPA. Precis som i en NEIPA lyfts humlens smaker fram väldigt mycket, men på ett helt annorlunda sätt med ölets torra, krispiga grund. På många vis är brut IPA bara nästa steg i utvecklingen av amerikansk västkust-IPA, som länge rört sig mot lättare, krispigare smak med mycket fruktiga humletoner men samtidigt låg beska. Allt som behövdes för det senaste steget var lite enzym.

Amyloglykosidas används för övrigt också, bland annat, vid whiskytillverkning och i tandkräm, så det är mycket möjligt att du har stött på det redan innan du smakar på en brut IPA.