Idag och imorgon arrangeras Nöjesguidens Ölmässa på Nordic Light Hotel i Stockholm. Utställarna är inte riktigt så Stockholmscentrerade som man kan tro (men nästan), lokalen ligger på krypavstånd från T-centralen och ölen är lagom tempererad. Bor man i närheten och är intresserad av öl finns alltså inte särskilt många ursäkter att inte gå dit. Under mässans första pass hittade jag följande favoriter.

För det första har mässan bytt lokaler sedan ifjol och arrangeras nu på Nordic Light Hotel, som ligger på Vasagatan mellan Kungsbron och huvudingången till T-centralen. Oavsett om man bor i Stockholm eller reser in från förorter eller ännu längre bort är det väääldigt nära att gå när man väl kommer av tåget eller tunnelbanan. 


Eftersom årets lokal är lite luftigare än ifjol känns det lite glesare mellan utställarna för en fjolårsbesökare men å andra sidan har man också mer svängrum för armbågarna. En annan nyhet är att man inte har ett personligt glas, utan man får ett nytt glas varje gång man beställer ett smakprov och kan bara ställa ifrån sig sitt gamla glas, som plockas upp av flitiga diskplockare. Väldigt bekvämt för besökarna, men det finns en baksida. Det verkar inte finnas några sköljstationer och att dricka vatten blir därför inte ett lika naturligt inslag i ens besök, vilket har en förmåga att påverka hur mycket man orkar med att prova.

Utställarna är relativt Stockholmscentrerade, men det finns också några lysande undantag från västkusten i form av Beerbliotek, All In och Brewski. Alla tre har med sig mer än en intressant öl och var och en av dem förtjänar därmed ett utdraget besök. Vad helst man inte har provat från denna trio är värd ett provsmak, med urval utifrån de stilar man själv gillar givetvis.

Bland de mer lokala utställarna sticker Sthlm Brewing ut med ett flertal intressanta öl. Särskilt deras Dryhopped Sour, Hallon Sour och Supersaison som alla smakar förträffligt. Överlag en av mässans mest intressanta utställare med massor av intressanta öl bland sina tiotal öl att smaka av.


Vill man bryta av med något icke-svenskt kan man vända sig till Galatea och/eller Great Brands som har en varsin monter med lite importöl. Bland nyheterna hittar man bland annat senaste fatlagrade versionen av Old Stock, den här gången på rågwhiskey, samt en ny passionsfruktswit från Avery som smakar förträffligt. Missade man Oskar Blues IPA på SBWF får man dessutom en ny chans här, med burkar som inte är mycket mer än en månad gamla. Passa på!


Till sist en liten uppmaning till de som tror att de inte gillar humlesorten Sorachi Ace. Prova Brooklyn Lord Sorachi, något av en "imperial"-variant av deras saison Sorachi Ace, och se om ni gillar den. Humlen kommer fram på ett helt annat sätt. Hur man använder humlen spelar ju, såklart, stor roll och här blir det inget dill och kräftspad. Värt att prova!


Sen ifjol har mycket blivit bättre med Nöjesguidens Ölmässa, så som läget och glassituationen som verkligen är att hurra för, men bristen på vattenkranar och att det är så långt till (de köfria) toaletterna drar ner något. Klart värt ett besök ändå!

Nästa vecka är det släppdags igen med inte mindre än två olika geuze, plus citruskryddad IPA, brettad IPA, en trio tunga stouts och lite annat smått gott. Framförallt kan vi se framemot att världens kanske allra bästa rököl, Aecht Schlenkerla Fastenbier Rauchbier, återvänder. Här är snabbrecensionerna på ölen i släppet!


[Namn]
[Art.nr., Ursprung, Volym, Pris, Alkoholhalt, Modul - Beställt antal]
[Mitt omdöme]
[Datummärkning (om det fanns någon läsbar på provflaskan)]

Det är inte alltid det är samma batcher på skribentprovningarna som släpps i butik. Därför anges datummärkningen på de provade flaskorna så att man själv kan kolla om det är samma batch på hyllan eller inte.


Boon Oude Geuze Mikkeller Blend
11568, Belgien/Danmark, 75 cl, 109 kr, 7 %, T5 - 5000 st
Njutbar geuze med lättare funkdrag, tydliga ektoner, fruktiga drag och bestämd syra. Den mogna karaktären av äldre lambic kommer fram i fin harmoni med den piggare yngre lambicen. Anmärkningsvärt lågt pris i jämförelse med europeiska webbshoppar.
Bäst före: 26.03.2035

SKA Modus Mandarina
11305, USA, 35,5 cl (burk), 28,90 kr*, 6,8 %, T5 - 15000 st
Mycket apelsinaromatisk, nästan parfymerad doft. Lite väl dominant, men med en viss bredd i apelsinspektrat åtminstone. Smaken är också mycket apelsinig men med en tydlig IPA i grunden. Det här funkar rätt bra.
Bäst före: MAR 15 16

Sierra Nevada Celebration
11689, USA, 35,5 cl, 31,50 kr, 6,8 %, T5 - 25200 st
Lätt humlig smak med behagligt lättdrucken helhet. Ingen humledriven IPA utan en mild och fin ale med viss balans.
Buteljerad: 101515

Stone Enjoy After 07-04-16 Brett IPA - flyttad till 19/2
11011, USA, 75 cl, 139 kr, 7 %, T6 - 1956 st
Pigga, fruktiga humletoner utan att vara någon Enjoy By, men framförallt också med en snygg brettkaraktär som gör ölen mycket mångfacetterad. Vid det här laget tycker jag att balansen mellan humle och brett börjar falla på plats ordentligt, men vill man ha en mer brettdominerad öl kan man givetvis vänta någon månad till. Har man råd med flera flaskor blir det intressant att dricka några stycken i intervall om en eller två månader.
Läs namnet för datummärkning.

Sigtuna DIPA Organic
11565, Sverige, 33 cl, 29,90 kr, 8 %, T5 - 15000 st
Fadd smak med ganska klen humling som drar åt barr och...löv? Nja, det här var inte helt lyckat faktiskt.


Aecht Schlenkerla Rauchbier Fastenbier
11558, Tyskland, 50 cl, 28,90 kr, 5,5 %, T5 - 7000 st
Mysigt rökig med fyllig, något söt smak som bjuder på nyanserade karamelltoner. Allt är superbt balanserat och smakerna funkar så bra tillsammans. Ett mästerverk. (Och eftersom den här flaskan verkar vara ifrån förra året verkar den hålla sig i åtminstone år. Bara att hoppas att årets är lika bra.)
Bäst före: 08/2015

Brooklyn Black Chocolate Stout
11504, USA, 35,5 cl, 23,90 kr, 10 %, T5 - 40000 st
Det här är, som vanligt, en chokladig men balanserad imperial stout. Inte lika "out there" som en del andra öl i kategorin utan alltjämt bra i sin vanliga framtoning.
Bäst före: SEP 2018

Edge Pure Decadence
11387, Spanien, 33 cl, 42,90 kr, 10,3 %, T6 - 2400 st
Kraftig smak med såväl tydliga rostade toner som humlesmaker. Allt går, något överraskande, väl ihop och spelar tillsammans. Dekadent? Javisst, men på sitt eget sätt.
Bäst före: 04-NOV-17

Left Hand Imperial Coffee Milk Stout
11217, USA, 65 cl, 99,90 kr, 8,9 %, T6 - 2100 st
Tydlig kaffeton men också med en viss laktosötma bakom. Det blir lite åt kaffelattehållet, helt klart. Gott är det också.
Buteljerad: 20/10/2015

Dieu du Ciel Solstice d'Hiver
11750, Kanada, 34,1 cl, 44,90 kr, 10,2 %, T6 - 3456 st
Djupa maltsmaker med karamell, fudge och lite torkad frukt tillsammans med en lättare humleton. Något i eftersmaken sticker till på tungan och stör den i övrigt fina upplevelsen.
Bäst före: 1 9


Följande öl släpps i T7 men fanns inte med på skribentprovningen inför släppet:
Brewdog Abstrakt 19, 11463, Storbritannien, 37,5 cl, 139,90 kr, 13,1 % - 990 st
De Ranke Hop Harvest 2015, 11318, Belgien, 75 cl, 93 kr, 5,5 % - 672 st
Lindemans Oude Gueuze Cuvée René Special Blend 2010, 11561, Belgien, 75 cl, 119 kr, 6 % - 576 st

Recension om Cuvée René Special Blend finns att läsa här. Jag har inte provat årets Hop Harvest men de brukar vara trevliga, men man ska förstås vara med på att det handlar om belgisk ale med belgisk humle och inte någon amerikansk humlebomb. Abstrakt 19 har jag inte provat alls.

*Exkl. pant

Lindemans är kanske mest känt för sina fruktade lambics som kanske inte får det traditionella lambichjärtat att dunka snabbare, men de har också några öl under beteckningen Cuvée René som är traditionellt framställda. Ifjol släppte de så en Special Blend där man blandat en geuze av fyra år gammal lambic och en liten portion ung lambic. Några hundra flaskor av denna limiterade utgåva letar sig till Systembolagets släpp i nästa vecka, och då kan det vara läge att vara snabb om man vill få tag på en egen.

Till den här ölen har Lindeman använt 10 000 liter lambic som fylldes på foeder av ek under 2010. Fyra år senare blandades det med en mindre portion ung lambic och buteljerades på totalt 15 000 flaskor. 576 av dem letar sig fram till Systembolagets vinkällarbutiker på fredag nästa vecka (5/2).

Jag fick tag på en flaska i Köpenhamn (för ganska mycket mer än de 119 kr den kommer att kosta på Systembolaget) häromveckan. Givetvis testas den nu inför släppet så vi vet om det är något man vill lägga sina pengar på.

Som vanligt med Lindemans är korken exceptionellt kort, så man behöver inte borra ner korkskruven alltför långt när man ska dra upp korken. När man häller upp sin belöning är det en gyllengul och lätt disig öl med stort vitt skum som hamnar i glaset. Om inte färgen skvallrar om att det är en stor andel åldrad lambic i blandningen så gör doften, och inte minst smaken, det. 

Ektonerna och den djupa funken som utvecklats med flera år på trä i sällskap med alla mikroorganismer avslöjar sig direkt. Den livliga kolsyran ger ett fräsch intryck tillsammans med syran och blandar upp de i övrigt mogna tonerna med något mer ungdomligt. Ändå är det den åldrade lambicen som dominerar smaken med sin torra, nästan lite jordiga smak.

Det är däremot inte den mest komplexa eller skarpa geuzen utan en snällare och mjukare variant. Drie Fonteinen Oude Geuze som finns i ordinarie sortiment till ett i stort sett identiskt literpris är till exempel ett par snäpp bättre, liksom Boon Oude Geuze Mikkeller Blend som kommer i samma tillfälliga släpp som denna blend. Men blandningen är klart annorlunda och vill man få lite bredd i sin lambicsamling är den ett givet köp. Gillar man geuze ser jag ingen som helst anledningen att avstå i vart fall.



Eftersom det lokala sortimentet är som det är kommer snabbrecensionerna av dessa skrotas. Istället tänkte jag från och med det här släppet ge er hela listan på ölen som släpps tillsammans med att jag utser mina favoriter bland dem. I februarisläppet fanns det som tur var hela nio åtta hedervärda öl bland de 23 som släpps, och de kan ni läsa mer om här.

Inte helt oväntat är det Göteborgstrakten som levererar de bästa lokala ölen till februarisläppet. Favoritduon kommer från Electric Nurse, Dugges och Beerbliotek. Tre bryggerier och två öl? Ja, den ena är givetvis en samarbetsöl. Electric Nurse/Dugges har fått till en riktigt smarrig fruktbomb med sin Family Reunion IPA, medan Beerbliotek kommer med en riktigt tung och god imperial stout vid namn Eternal Darkness.


Dugges släpper också sin berliner weisse Bow Tie Daddy och så får vi se en återkomst av den härliga Rådanäs Saison som figurerade på Systembolaget i höstas. Mer gott och mörkt kommer från Train Station med deras Dark Side Imperial Ale, medan ljust, lätt och humligt är ledorden bakom Mohawk Session IPA. Ljus och lätt är också Beerblioteks Pilsner One-O-One som också levererar bra smak.


Till sist vill jag lyfta två öl från lite mindre etablerade bryggerier än i det ovanstående sällskapet. Fantombryggaren Good Guys Brew har fortsatt slipa på sin Pilot IPA som jag provade för några månader sen och när den nu släpps är den riktigt, riktigt bra. Tungt humlearomatisk och fullmatad med härlig fruktighet. Även Bryggverket släpper en tungt humlearomatisk öl med sin Dubbelpipa (ett namnval som de möjligen kan få lov att diskutera med PangPang) som också håller hög klass. Uppdatering: Good Guys Brew beslutade att flytta fram sin lansering av Pilot IPA till mars, då batchen som bryggts för släppet (ej samma batch som provades på skribentprovningen) inte höll önskad kvalitet.


Alla öl som släpps ser ni nedan. De öl i listan som inte nämnts ovan går från odrickbara till helt okej eller rent av bra utan att imponera. Det gemensamma är att jag anser att de vid skribentprovningen inte smakade tillräckligt bra för att köpas. Har man andra intressen för köp än bara smak kan vissa av dem vara värda att få tag på ändå förstås.


Dugges Bow Tie Daddy
30845, Härryda , 33 cl, 24,90 kr, 4 %

Skellefteå Bryggeri Backens Lager
30847, Skellefteå , 33 cl, 16,90 kr, 4,7 %

Beerbliotek Pilsner 101
30872, Göteborg, 33 cl, 23,90 kr, 5 %

Lone Pine Brewery Jumping Jacks Hoppy Lager
30853, Falkenberg, 50 cl, 37,10 kr, 5,2 %

Rådanäs Ekologiska Saison
30856, Härryda, 33 cl, 28,90 kr, 6 %

Bergslagens Brygghus Cuprum Pale Ale
30870, Smedjebacken, 33 cl, 26,90 kr, 5,9 %

Kackelstugan Öland Pale Ale
30859, Borgholm, 33 cl, 24,50 kr, 4,9 %

Good Guys Brew Eva Lisa Pale Ale
30786, Karlstad, 33 cl, 23,40 kr, 5 %

Närke Slättöl Pale Ale
30851, Örebro, 50 cl, 31,60 kr, 4,9 %

Skellefteå Bryggeri Backens Ale
30848, Skellefteå, 33 cl, 18,30 kr, 5,3 %

Hönöbryggeriet American Pale Ale
30857, Öckerö, 33 cl, 29,20 kr, 5,3 %

Lone Pine No Monkey Business APA
30852, Falkenberg, 50 cl, 37 kr, 5,6 %

Skelderwiken This Ale Is Irish Red
30649, Ängelholm, 33 cl, 26,90 kr, 5,5 %

Mohawk Session IPA
30682, Göteborg, 33 cl, 24,90 kr, 4,5 %

Jädraöl IPA
30795, Sandviken, 33 cl, 27,90 kr, 6,5 %

Migranten Odyssé IPA India Pale Ale
30831, Malmö, 33 cl, 29,80 kr, 6,8 %

Electric Nurse/Dugges Family Reunion IPA
30858, Härryda, 33 cl, 24,90 kr, 6,5 %

Good Guys Brew Pilot IPA India Pale Ale - uppskjuten till 1/3
30855, Karlstad, 33 cl, 27 kr, 7 %

Brygghus 19 Innovation
30869, Karlshamn, 33 cl, 29,90 kr, 8 %

Bryggverket Dubbelpipa
30863, Umeå, 33 cl, 44,20 kr, 9,5 %

Stockeboda Gårdsbryggeri Kaffeporter
30804, Simrishamn, 33 cl, 29,90 kr, 6 %

Train Station Dark Side Imperial Ale
30864, Knivsta, 33 cl, 38,90 kr, 9 %

Beerbliotek Eternal Darkness
30871, Göteborg, 33 cl, 38,10 kr, 11 %

I februari blir det dubbla småpartisläpp igen och här har vi hela listan på ölen som ska komma i de båda släppen (och den stora listan med kommande släpp är förstås också uppdaterad med dessa och fler). Vi kan bland annat se framemot godsaker som Fastenbier, några olika lambic från bryggare vi inte ser så ofta i släppen, imperial stouts från Brooklyn och Founder's som vi ser desto oftare och så något så ovanligt i Sverige som en Zoiglbier.

5 FEBRUARI
T5
Aecht Schlenkerla Rauchbier Fastenbier, 11558, Tyskland, 50 cl, 28,90 kr, 5,5 % - 7000 st
Boon Oude Geuze Mikkeller Blend, 11568, Belgien/Danmark, 75 cl, 109 kr, 7 % - 5000 st
Brooklyn Black Chocolate Stout, 11504, USA, 35,5 cl, 23,90 kr, 10 % - 40000 st
Sierra Nevada Celebration, 11689, USA, 35,5 cl, 31,50 kr, 6,8 % - 25200 st
Sigtuna DIPA Organic, 11565, Sverige, 33 cl, 29,90 kr, 8 % - 15000 st
SKA Modus Mandarina, 11305, USA, 35,5 cl, 29,90 kr, 6,8 % - 15000 st

T6
Dieu du Ciel Solstice d'Hiver, 11750, Kanada, 34,1 cl, 44,90 kr, 10,2 % - 3456 st
Edge Pure Decadence, 11387, Spanien, 33 cl, 42,90 kr, 10,3 % - 2400 st
Left Hand Imperial Coffee Milk Stout, 11217, USA, 65 cl, 99,90 kr, 8,9 % - 2100 st
Stone Enjoy After 07-04-16 Brett IPA, 11011, USA, 75 cl, 139 kr, 7 % - 1956 st

T7
Brewdog Abstrakt 19, 11463, Storbritannien, 37,5 cl, 139,90 kr, 13,1 % - 990 st
De Ranke Hop Harvest 2015, 11318, Belgien, 75 cl, 93 kr, 5,5 % - 672 st
Lindemans Oude Gueuze Cuvée René Special Blend 2010, 11561, Belgien, 75 cl, 119 kr, 6 % - 576 st

19 FEBRUARI
T5
Founder's Imperial Stout, 11359, USA, 35,5 cl, 38,90 kr, 10,5 % - 10080 st
Garage Project Day Of The Dead, 11254, Nya Zeeland, 33 cl, 35,90 kr*, 6,7 % - 8640 st
Garage Project La Calavera Catrina, 11245, Nya Zeeland, 33 cl, 35,90 kr*, 6 % - 8640 st
Gänstaller Zoiglbier, 11222, Tyskland, 50 cl, 32,90 kr, 5,8 % - 15000 st
Nynäshamn Smörpundet Porter, 11597, Sverige, 25 cl, 27,80 kr, 5,9 % - 6000 st
Oskar Blues/Shamrock Death By Coconut, 11389, USA/Irland, 35,5 cl, 47,90 kr, 6,5 % - 7200 st
To Öl Black Malts & Body Salts, 11567, Danmark/Belgien, 33 cl, 39,90 kr, 9,9 % - 10080 st

T6
Baird The Carpenter's Mikan Ale, 11113, Japan, 33 cl, 39,90 kr, 7 % - 3888 st
Buxton Ring Your Mother 1832 XXXX Mild, 11555, Storbritannien, 33 cl, 39,90 kr, 9,5 % - 3888 st
Garage Project Cabbages & Kings Imperial Oyster Stout, 11573, Nya Zeeland, 75 cl, 94,40 kr, 12 % - 1920 st
Lagunitas Hairy Eyeball, 11334, USA, 65 cl, 89 kr, 9,1 % - 1800 st
Modern Times Mega Fortunate Islands, 11263, USA, 65 cl, 95,90 kr, 8 % - 3000 st

T7
Brooklyn Black Ops, 11562, USA, 75 cl, 149 kr, 11,6 % - 1100 st
Lindemans Blossomgueuze, 11741, Belgien, 75 cl, 139 kr, 6 % - 1000 st
Nya Carnegiebryggeriet Krakatau, 11328, Sverige, 75 cl, 99 kr, 9,2 % - 1000 st
OWA Yuzu Lambic 2015, 11829, Japan/Belgien, 37,5 cl, 119,90 kr, 5,5 % - 1140 st

Det är mitt i natten när Marcus Hjalmarsson låser upp portarna till den gamla slakterilokalen som byggts om till bryggeri. Han går direkt in till maltkrossen och börjar mala till dagens första bryggning. Sen rullar det på med inmäskning, lakning,  kok och så vidare, till långt in på morgonen. Sen görs allt om en gång till. Med en dubbelbryggning fylls en tank. Samtidigt buteljerar man från en annan tank, och så rullar det på. Törsten efter Brewskis öl är stor och måste ständigt släckas.

-Jag börjar kl 04 varje morgon. Jag älskar de där första timmarna då jag är här själv och telefonen är tyst. Det är mycket lättare att vara produktiv då, berättar Marcus.


Tillsammans med några till driver han Brewski i ett industriområde i södra Helsingborg. Bryggeriet har inte varit öppet i mer än ett drygt år och redan har de fått in två öl i Systembolagets fasta sortiment och exporterar till Danmark,  Spanien, Italien och USA. Fler länder står dessutom på kö men just nu hinner de inte ens brygga till efterfrågan. Nya tankar är på väg vilket kommer höja kapaciteten och Marcus klurar på en lösning för att utvidga bryggverket med ett till kärl vilket skulle kapa några timmars arbetstid vid en dubbelbryggning.

Det frikostiga användandet av frukt i ölen, så som Mangofeber DIPA och Passionsfeber IPA, har vunnit stor gunst hos kunderna. Men frukten är inte helt problemfri. 
-Det än nog ingen överraskning för folk att frukten kostar en hel del att köpa in men det är nog inte lika många som tänker på att det blir mycket mer oanvändbart bös i tankarna och därmed mer öl som går till spillo. Jag blir själv förbannad när jag går in på Systembolaget och ser vad vår öl kostar, men egentligen borde vi nog ta ännu högre priser för fruktölen, avslöjar Marcus.



På sikt vill han ta fram nya öl att brygga året runt och skala ner fruktölen till säsongslanseringar. Förutom kostnaderna varierar också frukten mycket i kvalitet vilket i förlängningen gör att ölen varierar i kvalitet, på ett sätt som de själva inte kan råda över. För det är alltid riktig frukt som används, om än i form av puré eller juice.

-Essenser ger mer förutsägbara och stabila resultat men också en mer enkelriktad smak. Riktig frukt ger en bredare smakbild eftersom fler smakämnen kommer med. Jag har gjort några experiment med att blanda olika essenser men det blir inte som jag vill ha det, berättar Marcus.


-Att vi överhuvudtaget började med frukt berodde på att jag inte kunde få tag på den humle jag ville ha. Då fick jag ta till frukt för att få fram de smaker jag sökte. Nu när vi faktiskt får tag på de där humlesorterna skulle jag kunna få fram de smaker jag vill åt utan att använda frukt men nu har fruktölen blivit så stora, fyller han i.

Öl som Twisted Twin och Herr Hemlig, som Marcus gjorde på den tiden han jobbade på Höganäs, är bra bevis på att han kan brygga utmärkt öl utan frukt.
-Det jag vill lära mig mer om är att brygga mörka öl. Jag har några samarbetsbryggningar på gång som jag nog kan lära mig en del av, avslöjar han.



Just samarbetsbryggningar har blivit en stor grej för Brewski. I februari och mars kommer Marcus resa till USA för flertalet samarbeten, främst i Florida, och flera andra samarbeten med mer närbelägna bryggerier är i planeringsstadiet. På bryggeriet i Helsingborg har han sedan några månader tillbaka också en till bryggare att bolla med. Fredrik Fölster må vara ung men har bland annat en bryggeriteknisk utbildning, en praktik på Brekeriet och en anställning på Rådanäs på sin meritlista. När jag kommer tillbaka till bryggeriet mitt på dagen är det just Fredrik som avslutar dagens andra bryggning, medan de övriga medarbetarna Alfred, Robin och Mariana sköter buteljeringen.


Även om det på ytan ser ut som en daglig lunk råder ingen stiltje i utvecklingen. En vägg ska slås ut för att utvidga maltrummet medan andra rum ska rustas upp för att bli kontor och kallager. Om det blir behov finns också ett rum som med lite renovering kan husera fler tankar. Den gamla slakterilokalen kräver lite kärlek för att bli bra som bryggeri.

-När vi fick tillträde till lokalerna var det fortfarande blod och gammalt djurfett lite överallt. Vi fick sanera och kakla om flera väggar. Kommunen var inte till någon större hjälp, de trodde inte på oss i och med att det redan fanns ett bryggeri i stan. Nu när de märker att vi gör bra ifrån oss har de däremot blivit lite mer behjälpliga. Det var slitigt som fan i början med allt det där. Det vill jag aldrig göra om, säger Marcus med en menande blick mot en av de gamla väggarna där kaklet fortfarande är något slitet.



Till hjälp redan från början har distributören BeerMe varit, och Marcus pekar särskilt ut Markus Tybell som i ett tidigt skedde trodde på och vågade satsa på Brewski. Men det var inte helt villkorslöst. 
-Tybell sa att om jag kunde leverera 80 % av min öl till dem och följa hans instruktioner till punkt och pricka så skulle jag lyckas. Det är jag glad att jag gjorde. Jag hade hoppats på att sälja omkring fem till tio tusen flaskor i månaden till Systembolaget vid det här laget. Nu ligger vi på 50 000 flaskor i månaden. Organisering är kanske inte min starkaste sida så jag behöver folk kring mig som är bättre på det, säger Marcus med ett leende.

Med så hög efterfrågan både i Sverige och utomlands ser framtiden lovande ut. Det finns också många spännande framtidsplaner, men så mycket mer än så får inte avslöjas här och nu. En sak kan man i alla fall slå fast. Det blir spännande att följa Brewski framöver.
Innan förra veckans Köpenhamnsvisit var det över ett år sedan jag var där senast. Sedan dess har det öppnat några nya etablissemang som blev självklara mål för denna resa, utöver själva huvudeventet förstås. Det bjöds på fräscha nudlar, tunga köttstycken och stängda tacotruckar. Ställen som är värda återbesök för kvaliteten på maten, ölet eller för att de just var stängda den här gången.

Först ut blev Mikkellers nya ramenställe Ramen To Biiru som de öppnat tillsammans med Bento. Keith Shores tecknade ansikten pryder ingången och gör den något anonyma fronten lite enklare att hitta. Inomhus är det däremot inte så mycket som gör att man känner igen det som ett Mikkellerhak, utan inredningen består av ett lågt långbord gjort av två massiva plankor och så några barstolar längs med fönstren.

Maten beställer man vid en liten maskin vid ingången där man väljer mellan shio, shoyu och miso samt vilken dryck man vill ha till. När man trycker på de små knapparna får man en liten lapp som man sen tar med till kassan och betalar. Kanske en gimmick enligt vissa, men det hjälper att bygga upp en atmosfär av att det här är något annat än en Mikkeller Bar.


Till restaurangen har Mikkeller tagit fram en särskild öl i belgisk stil som ska vara gjord för att passa bra ihop med maten. Dessutom finns fyra andra av Mikkellers öl, men jag valde såklart just Ramen. När jag först smakade på ölet var det alldeles för beskt och med för vass kolsyra. Men så kom maten in och med den ändrade ölet karaktär och blev mycket behagligt. Själva maten var kanske ännu bättre, med en riktigt god och fräsch buljong med perfekt kokta nudlar och så två ägghalvor med krämig gula och en mör bit fläsk. Två tummar upp! 

Ramen To Biiru är en restaurang och inte något ölhak. Hit går man för att äta, och med närheten till Mikkeller & Friends (ca 1 km) är det fint att kombinera dessa två. Ännu närmare ligger det också nyöppnade Åens Ölbar men eftersom vi intog vår Ramen vid lunchtid och Åens öppnar senare blev det istället en tur upp till just Mikkeller & Friends.


Efter att ha väntat på en ny fatöl som aldrig kopplades på hade så klockan blivit så mycket att det var dags att äta igen. Åens fick vänta till en annan gång och vi tog oss ner till nästa för mig nya hak. Warpigs.

Jag vet inte riktigt om atmosfären tilltalade mig, det blir inte direkt mysigt inne i den stora och något kala lokalen. Däremot är det rökta köttet riktigt gott och ölen håller ännu högre kvalitet. Köttet beställs per kvartspund (ungefär 110 g) och man kan alltså välja mellan att plocka ihop några olika saker eller ta en större bit. Allt slafsas upp på en bricka och så går man till baren och väljer sin öl.

Här är ölutbudet så pass stort och bra att man kan ha en lång, god kväll här utan att ha maten som ursäkt för att svänga förbi. 20 kranar med öl i toppklass. Min favorit blev Mo'Saic Mo'Problems som rent utav strålade av Mosaic-humle. 


Sen kom nästa dag och med den planer på att testa på Hija De Sanchez, en tacotruck som håller till kring Torvehallarna, och som bland annat gjort en samarbetsöl med just Warpigs. Men den höll inte öppet den dagen, eller möjligen inte alls under vintern, så det får vänta till en annan gång.

Bara två utav fyra nya ställen på önskelistan avprickade men med tanke på kvaliteten på dem så får det betyget väl godkänt ändå. Sen följdes det ju upp med själva huvudeventet som var över alla förväntningar.
Systembolaget släppte nyligen sin försäljningsstatistik för fjolåret och liksom i fjol har jag plockat fram lite topp-10-listor inom olika kategorier. Då kan vi bland annat se att flera noterbar förändringar från 2014 förstärktes under 2015. Brooklyn Lager rycker i från i toppen av amerikanska öl och öl som Newcastle Brown Ale och Innis & Gunn tappar medan övriga ale i toppen fortsatt rusa framåt. Dessutom har aleförsäljningen fortsatt att öka, om än inte lika starkt som året innan, medan både ljus och mörk lager tappar mark.

Låt oss börja med att titta på försäljning per öltyp, enligt Systembolagets kategorisering. Där kan vi se att ljus och mörk lager tappar något medan ale, veteöl, specialöl och spontanjäst öl ökar på bra. Stout och porter gör en marginell minskning. Fortsätter denna utveckling kommer ljus lager snart ha mindre än 90 % av marknaden.

ÖltypFörsäljningsvolym i liter
Förändring
Försäljnings-
volym i procent
Ljus lager
210 965 596
-1 134 261
90,06 %
Ale
14 401 138
+1 124 453
6,15 %
Mörk Lager
4 465 074
-146 234
1,91 %
Veteöl
1 831 591
+206 606
0,78 %
Porter/Stout
1 280 319
-10 694
0,55 %
Specialöl
1 242 037
+232 653
0,53 %
Spontanjäst öl
62 444
+16 138
0,03 %
Summa
234 248 198
+288 660
100 %

Man ska komma ihåg att alkoholskatten höjdes 1 januari 2014 och igen 1 januari 2015 samt att det rapporterats om kraftigt ökad gränshandel. Att ljus lager, och i synnerhet toppsäljaren Sofiero, fortsätter backa i försäljningen på Systembolaget kan helt enkelt bero på att en betydande del av försäljningen av sådan öl flyttats från Systembolaget till gränshandeln.

I listorna nedan är första kolumnen med siffror ölets totala försäljning i liter under 2015, följt av förändring i sålda liter, procentuell förändring och placeringsförändring på topplistan. Dessa listor är kompilerade utifrån Systembolagets försäljningsstatistik, med reservation för eventuella misstag i min sammanställning.

Ale
1. Newcastle Brown Ale
733 052
-51 285
-6,5%
0
2. Brewdog Punk IPA
620 455
147 527
31,2%
0
3. Gotland Sleepy Bulldog Pale Ale
436 455
161 027
58,5%
6
4. Brooklyn East IPA
362 017
60 391
20,0%
1
5. Lagunitas New Dog Town Pale Ale
348 665
61 965
21,6%
2
6. Oppigårds Amarillo
312 481
12 005
4,0%
0
7. Oppigårds Golden Ale
306 818
32 494
11,8%
3
8. Gotland Sitting Bulldog IPA
303 575
180 399
146,5%
NY
9. Innis & Gunn Oak Aged Beer
301 075
-92 425
-23,5%
-6
10. Leffe Blonde
297 504
15 654
5,6%
-2

Porter/Stout
1. Guinness Draught
309 137
3 173
1,0%
0
2. Guinness Extra Stout
131 347
11 265
9,4%
0
3. Fuller's London Porter
96 165
13 051
15,7%
1
4. Carnegie Porter
90 267
4 960
5,8%
-1
5. St Peter's Cream Stout
77 269
-1 266
-1,6%
0
6. Young's Double Chocolate Stout
53 629
-5 770
-9,7%
0
7. Oppigårds Thurbo Stout
42 803
13 711
47,1%
2
8. Stoodley Stout
35 472
-5 830
-14,1%
-1
9. Yeti Imperial Stout
30 814
-3 794
-11,0%
-1
10. Terrapin Moo-Hoo Chocolate Milk Stout
24 690
24 690
-
NY

Veteöl
1. Erdinger Weissbier Hefe
315 280
58 967
23,0%
0
2. Franziskaner Hefe-Weissbier
249 208
-3 131
-1,2%
0
3. Kronenbourg 1664 Blanc
223 192
83 082
59,3%
3
4. Weihenstephaner Hefe Weissbier
180 724
-16 058
-8,2%
-1
5. Hoegaarden Wit-Blanche
179 929
-13 783
-7,1%
-1
6. Störtebeker Bernstein Weizen
160 854
5 505
3,5%
-1
7. Schneider Weisse Mein Grünes Tap 4
83 248
18 160
27,9%
1
8. Erdinger Weissbier Kristallklar
78 484
-7 389
-8,6%
-1
9. Wisby Weisse
67 435
11 937
21,5%
0
10. Paulaner Hefe-Weissbier
58 737
7 626
14,9%
0

Svensk ale
1. Gotland Sleepy Bulldog Pale Ale
436 455
161 027
58,5%
1
2. Oppigårds Amarillo
312 481
12 004
4,0%
-1
3. Oppigårds Golden Ale
306 818
32 494
11,8%
0
4. Gotland Sitting Bulldog IPA
303 575
180 399
146,5%
NY
5. Oppigårds Indian Tribute
231 177
31 793
15,9%
-1
6. S:t Eriks IPA
208 989
30 570
17,1%
1
7. Brutal Brewing Hale to Nothing
174 905
24 114
16,0%
2
8. Sigtuna Organic Ale
171 599
-19 672
-10,3%
-2
9. Oppigårds Single Hop Ale
152 981
-13 597
-8,2%
-1
10. Wisby Klosteröl
152 497
-40 744
-21,1%
-5

Amerikansk öl
1. Brooklyn Lager
1 397 312
312 342
28,8%
0
2. Miller Genuine Draft
809 105
-193 084
-19,3%
0
3. Pabst Blue Ribbon Export
715 432
30 266
4,4%
0
4. Budweiser
537 003
-107 612
-16,7%
0
5. Brooklyn East IPA
362 017
60 391
20,0%
0
6. Lagunitas New Dogtown Pale Ale
348 665
61 965
21,6%
0
7. Sierra Nevada Pale Ale
239 085
12 020
5,3%
1
8. Lagunitas Maximus IPA
230 075
109 273
90,5%
NY
9. Samuel Adams Boston Lager
209 764
-49 091
-19,0%
-2
10. SKA Modus Hoperandi
187 873
-22 348
-10,6%
-1

Belgisk öl
1. Stella Artois
776 513
-17 733
-2,2%
0
2. Leffe Blonde
297 804
15 954
5,7%
0
3. Hoegaarden Wit-Blanche
179 929
-13 783
-7,1%
0
4. Chimay blå
117 430
-2 629
-2,2%
1
5. Duvel
95 588
-4 825
-4,8%
1
6. Mikkeller Peter, Pale and Mary Gluten Free
90 983
90 983
-
NY
7. Omnipollo Nebuchadnezzar
84 781
-9 628
-10,2%
0
8. Mikkeller American Dream
81 576
-63 573
-43,8%
-4
9. Lindemans Apple
74 941
40 875
120,0%
NY
10. Omnipollo Leon
60 051
14 928
33,1%
0

Mörk lager
1. Falcon Bayerskt
1 078 593
-97 914
-8,3%
0
2. Zlatopramen Half n' Half
439 208
-15 673
-3,4%
0
3. Arboga Mörk Lager
289 937
-37 287
-11,4%
0
4. Staropramen Dark
156 063
-17 556
-10,1%
0
5. Negra Modelo
88 404
85 116
2588,7%
NY
6. Krusovice Cerne
84 433
8 828
11,7%
0
7. Primátor Premium Dark
52 735
6 471
14,0%
-2
8. Zeitgeist Black Lager
44 362
10 295
30,2%
0
9. Störtebeker Schwarzbier
30 843
27 726
889,5%
NY
10. Ayinger Celebrator Doppelbock
13 968
13 968
-
NY



Ibland blir en krogkväll bara sådär fantastiskt rolig. I torsdags var det en sådan kväll på Fermentoren i Köpenhamn när Brewski och Dry & Bitter smällde på 10 öl var på kranarna. Fantastiskt bra öl rakt igenom men framförallt grymt härlig stämning med massor av sköna människor och flera nya vänner.

Det kändes inte som det då, men så här i efterhand inser jag att vi var där i tio timmar. Tio timmar på ett och samma ställe säger för mig att det var ett sant kvalitetshäng. Att beta sig igenom de 20 ölen var ett sant nöje i sig självt, med rejält hög lägstanivå och många toppar bland ölen. Instant classics som Brewski Pen!s Colada, humlejuice i form av Dry & Bitter Christian Bale Ale och mörka makter i Mental Gloryhole löste av varandra.

Men det var alltså också en afton av idel härligt sällskap. Koncentrationen av fist-bumps, skålar och high-fives låg på rekordnivå. Skratten fyllde lokalen och sorlet överröstade musiken. Glädjen som god öl skänker växte exponentiellt. Det var, som man säger på danska, hygge. Väldigt mycket hygge.

Som kanske framgått var det en pangkväll att minnas länge. Jag har till och med en liten "souvenir" som hjälper mig att minnas den. När två excentriskt klädda och smått vilsna amerikaner frågade om de kunde ta de lediga stolarna vid vårt bord bjöd in till att sitta ner med oss. Det slutade i mycket av ovan nämnda skålar och fist-bumps. De var inte där för eventet utan hade mest bara ramlat in på en för dem random bar för att ta en öl. Visade sig att dessa herrar, Matthew och Thomas, kom från Venice Beach och driver Late Sunday Afternoon som tillverkar scarfar. Och så fick jag en näsduk som de tillverkar.

Lika random var det att en bekant hemifrån var i stan för ett jobbmöte och svängde förbi en stund för att hänga och dricka god bärs. Lite mindre random var det kanske att Todd och Jared från Cigar City Cider & Mead var där i och med att de är inblandade i Slim Pickens Cider & Mead som hade sin första cider med på en extrainsatt kran. De bidrog oavsett till många high-fives och skratt.

Så höll jag nästan på att glömma att Fermentorens sköna delägare Jay ställde sig och fixade BBQ, för en extra guldkant på kvällen. En eloge för det.


Nåja, det här är trots allt en ölblogg och även om det finns en stor poäng i att lyfta fram hur trevligt man kan ha kring god öl på en bra bar kanske jag ska nämna något mer om ölen.

Brewskis kvartett med berliner weisses var alla mycket bra. Varianten med att tillsätta pastöriserad fruktpuré i den färdigjästa ölen, som alltså gör att frukten inte är med i någon jäsning, bevarar massor av fruktsmak. En del tycker kanske att det är fel väg att gå men faktum är ju att det blir mycket likt det traditionella sättet att servera berliner weisse, där man vid servering tillsätter fruktsirap till grundölen. Den här kvällen hade de med sig Pen!s Colada med ananas och kokos, Norwegian Forest Metal from Sweden med jordgubbar, hallon och svarta vinbär, The Blackening med bara svarta vinbär och så Kathakwa Coffee med, you guessed it, kaffe. Köper man konceptet har jag svårt att se att man inte skulle gilla alla dessa.

Vidare hittade vi en favorit bland en trio saisoner i Dry & Bitter Mahalo, med en lätt men härlig modern humlearom samt lätta fruktdrag från tillsatt ananas. Även i nästa trio fanns en bra ananasöl, nämligen en tokfärsk Ananasfeber, men den drog jämnt med Christian Bale Ale som levererade en grym humlepunch. 

Bland de tyngre ölen avlöste toppölen varandra med öl som Uprising IPA, Sacred Oat Oatmeal Stout, Still Lifestyle Coffee Porter och Mental Gloryhole. Den sistnämnda får nog utses till den största favoriten, kanske för att jag älskar kokos. Det är nämligen en imperial stout med kokos (och kaffe) som får riktigt mycket utrymme. 

Två unga bryggerier som redan levererar på hög nivå och som har många spännande planer. Att både Dry & Bitter och Brewski hör till Skandinaviens mest spännande bryggerier just nu bekräftades i torsdags. 
Efter lite vintervila är det snart dags för släpp på Systembolaget igen. Ni är väl taggade? Amerikansk trappistöl, danska amerikaner, norska belgare och så ett gäng överdrivna imperial stouts. Mycket kul hursomhelst och kanske bäst av alla är en viss barley wine från Västerås. Här är snabbrecensionerna på januarisläppet.

[Namn]
[Art.nr., Ursprung, Volym, Pris, Alkoholhalt, Modul - Beställt antal]
[Mitt omdöme]
[Datummärkning (om det fanns någon läsbar på provflaskan)]

Det är inte alltid det är samma batcher på skribentprovningarna som släpps i butik. Därför anges datummärkningen på de provade flaskorna så att man själv kan kolla om det är samma batch på hyllan eller inte.


Haandbryggeriet Belgisk Pale Ale
11563, Norge, 50 cl, 42,90 kr, 6,5 %, T5 - 8820 st
Fruktigt humlig, mycket fräsch smak. Pigg och härlig. Malten kommer smygande. Det belgiska står i bakgrunden av det humliga men bidrar med en fint fruktig backdrop.
Bäst före: 21.10.2017



Spencer Trappist Ale
11819, USA, 33 cl, 39,90 kr, 6,5 % T5 - 9600 st
Godisfruktig smak med tuggummitoner. Inledande sötma försvinner mot slutet och gör plats för en lättare beska. Rätt så enkel och okomplicerad öl, men håller sig åt det belgiska hållet utan någon tydlig amerikansk bastardisering.

Baladin Nazionale 2015
11637, Italien, 75 cl, 79,90 kr, 6,5 % T5 - 3800 st
Kryddig och fruktig med lätt brödiga toner. Ganska återhållsamma estrar blir den tydligaste kvarvarande smaken mot avslutningen. Konceptet med bara italienska råvaror blir, snarare än smaken, det som gör att ölet sticker ut.
Bäst före: 11/2017

7 Fjell Walkendorff Amber Ale
11594, Norge, 33 cl, 34 kr, 6 % T6 - 3780 st
Upphumlad amber med en blandning av pigga humletoner och dova maltsmaker vilket blir lite av en krock för mig. Det är som att den inte riktigt kan bestämma sig för om den ska vara en IPA eller en ESB. 7 Fjell gör flera bra öl, känns lite märkligt att just den här skulle släppas.
Bäst före: 09.11.17

Amager/Crooked Stave Chad King of the Wild Yeasts
11699, Danmark/USA, 50 cl, 51,90 kr, 5 % T6 - 3360 st
Brettigt så det förslår, tillsammans med toner av amerikansk humle. Fin smakmix som går bra ihop. Möjligen att brettsmakerna är lite för kraftiga för min smak, men det kan ju vara att flaskorna som kommer på hyllorna är färskare och därmed har mindre brettsmak utvecklad.
Bäst före: 07/2016 

Amager/Arizona Wilderness Arizona Beast IPA
11837, Danmark/USA, 50 cl, 51,50 kr, 7 %, T5 - 8400 st
På skribentprovningen var flaskan från juli. Två dagar innan skribentprovningen provade jag en flaska från september som var betydligt piggare, och flaskorna som kommer på hyllorna kommer vara ännu nyare. I en färsk flaska är det bra drag i humlen, med lite extra spets, medan maltgrunden är fint avrundad tack vare havret.
Bäst före: 07/2016 respektive 09/2016

Modern Times Aurora Red Rye IPA
11538, USA, 47,3 cl (burk), 35,90 kr*, 6,7 % T5 - 13440 st
Pigg smak som är oljigt och barrigt humlig. Här går humlesmakerna rätt så bra ihop med den lite karamelliga maltkroppen, även om det inte är klockrent här heller.
Tappad: 09/02/2015

7 Fjell Lyderhorn Saison Noir
11596, Norge, 33 cl, 36,90 kr, 8,3 % T6 - 3780 st
Mörkt fruktig med lätta toner av hårdare rost, samt en finstämd pepparton. Det ligger smakmässigt sett rätt långt från vad jag går med på att kalla en saison, så luras inte av namnet. Tänk snarare porter med saisonjäst och peppar. Lägger vi kategoriseringen åt sidan funkar det däremot fint och smakerna går rätt bra ihop.
Bäst före: 04.02.17

Hantverksbryggeriet Baronen 2014
11564, Sverige, 33 cl, 69 kr, 10,4 % T6 - 2500 st
Djupt maltig smak med stort fokus på russin och portvin. Lätt eldig, på ett positivt sätt. Nyanserat och jäkligt smarrigt!
Bäst före: 17.11.17

S:t Eriks Belgian Stout
11921, Sverige, 33 cl, 27,90 kr, 8 % T5 - 10000 st
Här går inte särskilt mycket stouttoner fram då det knappt finns några rostade smaker, utan det är fokus på det belgiska med mörk torkad frukt och lite fenolisk kryddighet. Gott dock.

Ghost Brewing King Kegwa Coffee Imperial Stout
11443, Danmark, 33 cl, 49,90 kr, 10,7 % T7 - 1440 st
Tydlig men ändå ganska mild kaffearom. I smaken blir kaffet också tydligt men utan att ta över. Bra balanserat mellan grundöl och kaffekryddning alltså. Lite choklad- och sojasmaker får också ta plats bredvid kaffet och de rostade tonerna. Rätt så lättdrucket för en så stark stout.
Bäst före: 07 16

Pohjala Pime ÖÖ
11595, Estland, 33 cl, 49,90 kr, 13,6 % T7 - 1512 st
Mycket söt imperial stout där den höga alkoholen inte alls märks då alkoholsmaken försvinner ut bland allt restsocker. Massor av choklad, toffee, sirap och kola. Gott, men ha tandborsten nära till hands!
Bäst före: 22.12.15

Flying Monkeys The Chocolate Manifesto Triple Chocolate Milk Stout
11793, Kanada, 75 cl, 139 kr, 10 % T6 - 1728 st
Kraftig chokladsmak som blir rätt så artificiell, som en gräddchokladgodis. Det är en chokladsmak som är ganska långt ifrån vad en bit mjölkchoklad eller mörk choklad smakar i vart fall. Häftig på sitt sätt, men speciell och kan lätt bli lite väl mycket.

Omnipollo Noa Pecan Mudcake Stout
10698, Sverige, 33 cl, 59 kr, 11 % T5 - 12000 st
Mud cake med pekannötter är precis vad det här luktar! En aning artificiell smak (den är gjord med pekannötsarom så det är inte så märkligt) och överlag något udda, men också ganska gott som en efterrätt. Inte särskilt söt däremot. Kan inte riktigt bestämma mig för om jag gillar det eller inte.


Följande öl kommer också i T7 men var inte med vid skribentprovningen:
OWA Yuzu Lambic 2015, 11829, Japan/Belgien, 37,5 cl, 119,90 kr, 5,5 % - 1140 st - flyttad till 19/2
Yuzu Lambic har jag provat några gånger tidigare om än inte just den här årgången. Den brukar ha en mycket aromatisk, nästan parfymerad, yuzusmak som jag kan tycka blir lite väl mycket men gillar man mycket yuzu blir den snarast ett mästerverk.
Trettioandra upplagan av blandade smånyheter bjuder bland annat på evenemangstips för de närmsta veckorna liksom nyheten om en något oväntad ny trappistöl.

Poppels är på väg att flytta till nya lokaler med nytt brygghus. Den nuvarande anläggningen kommer dock inte lämnas öde utan tas över av Göteborgskrogen Old Beefeater Inn.
– Efter att ha serverat göteborgare förstklassigt hantverksbryggt öl från hela världen i över 20 år ska det nu bli otroligt roligt att ta klivet och pröva vingarna som bryggare. Poppels Mölnlycke-baserade bryggeri passar oss utmärkt. Här finns alla möjligheter att växa rejält, med förutsättningar som bevisligen klarar av att producera högklassigt öl i stora volymer, säger Old Beefeater Inns VD Sven Janneson i ett pressmeddelande.
Övertagandet planerar att ske 1 april 2016 (och så hoppas vi att detta inte är ett aprilskämt).



Bloggkollegan Magnus på MankerBeer blir Omnipollos nya operations manager. Magnus som är grundare av MankerBeer har sagt att han kommer fortsätta driva bloggen men med vissa förändringar i innehållet som han bidrar med.



Omnipollo är för övrigt nästa svenska bryggeriföretag (eller vad vi nu ska kalla dem) som släpper folköl. Deras Pineapple Gose på 3,5 % finns ut i dagligvaruhandeln sen några dagar tillbaka.



För alla som bor i södra Sverige och kan tänka sig att ta sig över sundet vankas det svenskevent på Fermentoren i Köpenhamn på torsdag. Brewski tillsammans med danska Dry & Bitter, som drivs av samma Søren som ursprungligen låg bakom Fermentoren, tar då över kranarna. Med ett litet gästspel av nya Slim Pickens Mead & Cider.



Något lite längre fram kommer Nöjesguidens Ölmässa tillbaka, i år på Nordic Light Hotel. Uppdelat på fyra pass den 29-30 januari, med biljett för 200 kr per pass. En hel del bryggerier från Stockholmstrakten men också lite besök från västkusten i form av Beerbliotek, All In och Brewski.



Belgoträffen har funnits betydligt längre och kommer liksom i fjol att arrangeras på Fyrishov i Uppsala. I år är det 13 februari som gäller och biljetter köps i förväg på Tickster. Ett givet besök om man finner glädje i högkvalitativa hembrygder i belgiska och franska stilar.



I fjol gjorde Amager en kvartett samarbetsöl med svenska bryggerier, men se det blir det inget av i år. Norge (och USA) har sprungit om Sverige som största exportländer för Köpenhamnsbryggeriet och i år bjuder man istället in fyra norska bryggerier. Med tanke på hur mycket bra bryggerier som finns i Norge nuförtiden kan det nog bli riktigt bra. Återstår bara att se om ölen hittar ut på Systembolaget.



Och så har det till slut dykt upp en imperial stout från ett trappistbryggeri. Amerikanska Spencer, det näst senaste tillskottet bland trappistbryggerierna, släpper nu nämligen Trappist Imperial Stout.
Att geuze kan lagras ett tag är ingen hemlighet. Så varför inte passa på att dra in en gammal pava 3 Fonteinen Oude Geuze när man hänger på Akkurat? Och varför inte dra in en någorlunda ny flaska samtidigt att jämföra mot? Nä, just det, så det var ju bara att tuta och köra. Så här gick det.

3 Fonteinen Oude Geuze är just nu den enda geuze vi har i ordinarie sortimentet och därmed den enklaste att köpa på sig om man vill spara undan några flaskor av denna säregna ölstil. Att det råkar vara en av de allra bästa i stilen, särskilt bland de regelbundet producerade exemplen, gör förstås inte saken värre.

Innan man börjar lagra kan det förstås vara värt att testa om man nu gillar den med lagring, något man bland annat kan göra på Akkurat. Jag drog in en flaska från 2013 och en från 2002 för att testa lite lagring och lite mer lagring.

De första åren är enbart positiva, men inte med jättestora skillnader. Smakerna får samla sig något. Det är fortfarande ungdomligt med en pigg och fräsch smak men också med en viss mognad. Citrustonerna och eken är mer välintegrerade och den lilla spretighet som ibland kan upplevas i en färsk flaska är bortblåst.

I den äldre flaskan har det hänt en hel del. Fortfarande något man känner igen som samma öl men med en del lagringstoner som sätter en annan karaktär på ölet med lätta sherrytoner. Dessutom med betydligt lugnare kolsyra än i unga flaskor. Den håller fortfarande fint och har enligt mig inte börjat gå tydligt utför.

Däremot är det ju en fråga om man föredrar ungdomlig fräschör eller det mogna djupet. Under den här provningen tyckte jag den äldre var att föredra i mitt dåvarande humör, medan jag nog skulle ta en yngre flaska om jag stod inför valet i skrivande stund.

Och just det, om någon undrar så skiljer det bara 50 kr mellan just dessa flaskor  i Akkurats prislista. 185 kr versus 235 kr. Inte särskilt dyrt att ge sig på att testa lite själv alltså.
För tre år sedan införde Systembolaget lanseringar till fasta sortimentet fyra gånger per år istället för två som man använt tidigare. I samband med det ändrade man också produkternas garanterade tid på hyllan från ett år till ett halvår. Nu ändras garantitiden till nio månader och vi tar såklart en liten titt på varför och vilka konsekvenser det får.

Ändringen kommer efter önskemål från leverantörssidan. Det har ansetts vara för svårt att etablera en produkt och för osäkert om den ska finnas kvar på sikt eller inte. Dessutom har det bara varit två månader från den första utvärderingen till att produkten får (eventuell) förändrad butikstäckning eller eventuellt försvinner ur sortimentet, vilket har varit svårt att jobba med för leverantörerna.

Med förändringarna i systemet kommer nya produkter få garanterad hylltid i nio månader. De första tre månaderna utvärderas inte produkten alls, utan utvärderingen sker under månad 4-6 efter lansering och först efter nio månader träder resultaten av dessa i kraft. En öl som lanseras i mars kommer alltså att utvärderas under perioden juni - augusti och resultatet av utvärderingsperioden träder i kraft i december.

Det här får flera effekter. Att varje ny produkt får stanna längre betyder att det blir lite färre nya produkter i varje släpp för att hyllplatsen ska räcka. Svårare att ta sig in i sortimentet, lättare att få stanna kvar, alltså. Vilket i sin tur väl knappast är något som är bra för de mindre bryggerierna. Enligt en bryggare jag talat med var det inte heller något Systembolaget talade särskilt högt om när de presenterade ändringarna.

Att utvärderingsperioden förskjuts bör däremot kunna lösa ett problem jag har påtalat förut. Nämligen att öl som säljer bättre än väntat i början, när det inte räknas, sen kan bli slutsålda när utvärderingsperioden drar igång. Med tre månader från lansering till att utvärderingen börjar hinner leverantören anpassa sig bättre till efterfrågan och risken att straffas av att sälja för bra i början minskar därmed.

På det hela taget tycker jag att ändringarna är rimliga. De nackdelar som de medför kan, och bör, man lösa på andra sätt. T ex genom att differentiera olika butikers utbud mer så att det totala sortimentet som finns på någon hylla blir större, även om det på varje enskild hylla fortsätter vara lika stort som idag.