Under en period i mitt liv gjordes ganska frekventa resor till Belgien och oftast Bryssel, vilket brukade betyda besök på Cantillon och inköp av flaskor som fick följa med hem. Oftast fanns det en eller flera specialare som fick ta upp det mesta av det begränsade utrymmet i väskan, men ibland fanns det plats över för deras vanliga gueuze. Det är jag glad över nu, för av alla deras öl som jag lagrat är det nog just Gueuze som tenderar att stå sig allra bäst. Den flaska från 2015 som inmundigades senast var närmast gudomligt god.
När jag öppnar och häller upp en Cantillon blir det som en liten ritual med att plocka fram lambickorgen från Cantillon att placera flaskan i, ta fram Cantillon-glaset och skölja det med kallt vatten, dra av kapsylen och skruva i korkskruven. Ploppa korken, kolla korkens status och så slutligen hälla upp öl i glaset.
Små detaljer som var och en bidrar med något litet för att ge ölet chansen att visa sig från sin bästa sida. Ritualen i sig själv gör nästan allra mest, den mentala effekten av att man gör något extra, något lite mer än att bara öppna och hälla upp, det förhöjer också. Den här gången hade det inte behövts.
Ölet var nämligen perfekt. Från den täta, fina skumkronan till den lätta astringensen i avslutet som satte en balans som gav en otrolig mersmak.
Det var omisskännligen en Cantillon i glaset. Jag kan inte definiera den med ord, men de har en hussmak som bara blir tydligare med ålder och som var väldigt närvarande här. Öl med sådan tydlig karaktär och personlighet är alltid kul att ta sig an.
Syran satt exakt där den skulle, uppfriskan utan toner av vinäger eller ättika. Den möttes först av en rondör med drag åt kola, vilket skvallrade om en viss ålder, och sedan av ovan nämnda astringens.
En öl i en mycket fin fas av sitt åldrande, utan minsta tecken på att något börjat förfalla. Den lär överleva många år till men jag är inte riktigt säker på varför man ska vänta när den är så bra nu. Jag har en till flaska från samma buteljering och jag blev otroligt sugen på att dricka den i närtid.
Det här är anledningen till att jag lagrar lambic.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar