Det blir nyårsmiddag med gänget ikväll och kvällens meny ser på förhand riktigt trevlig ut.

Morotssoppa med lime och cayenne

Vitlöksspäckad lammstek med örttäcke, potatisgratäng med jordärtskockor, rödvinssås och svampsås

Chokladfudgekaka med grädde och bär

Utvalda ostar

Inga spektakulära grejer utan en alldeles lagomt fin middag för ett gäng som mestadels består av studenter. Det blev lite extra svårt för oss att komponera ihop det hela eftersom en inte kan äta nötkött, en annan inte äter fisk och skaldjur, en tredje är laktosintolerant och en fjärde är allergisk mot jordnötter.

De flesta andra verkar dricka vin ikväll. Inget fel med det, jag var nästan sugen på det själv för att få lite omväxling. Men det blev såklart öl i slutändan. Till förrätten korkar jag upp en flaska Dupont Avec les Bons Veux. Vad kan egentligen vara mer passande på nyårsafton? Jag tror förstås att den ska passa rätt bra till soppan som lär vara söt, kryddig och lite syrlig. Till lammet blir det en Mikkeller Jackie Brown. Brown ale är en personlig favorit till lamm och jag tyckte det var dags att ge Jackie Brown en ny chans då jag tror att humligheten kan komma väl till pass när det är en mastig potatisgratäng till. Till efterrätten letade jag upp en De Dolle Extra Export Stout ur källaren för att lyxa till det lite och imperial stout med chokladkaka slår ju aldrig fel. Sedan blev det en Brother Thelonius att sippa på till ostarna, den borde passa riktigt bra till taleggion.

Gott nytt år på er allihopa!

Ungefär kring förra nyåret som jag började samla på mig lite öl i syfte att lagra dem, så det blir väl lagom att göra en första inventering nu när nästa nyår närmar sig. På sätt och vis en liten sammanfattning av året. Två stycken kartonger har det blivit, en med barley wines och diverse typer av stout och porter och en med diverse öl i belgisk stil samt de udda flaskor som hamnar utanför dessa kategorier. Dessutom har jag några öl kvar i Uppsala men de är väl tänkta att drickas upp under våren.

Barley wines:
Nils Oscar Barley Wine (2007)
Thomas Hardys Ale (2005)
Samuel Smith Strong Golden
Sierra Nevada Bigfoot (2010, 4 st)
Djävlebryg Old Mephisto
Great Divide Old Ruffian
Nynäshamn Bötet Barley Wine
Emelisse Barley Wine
Dieu de Ciel Solstice d'Hiver
Mohawk Barley Wine
Traquair 2010
North Coast Old Stock Ale (2010, 2 st)

Stout och porter:
Brooklyn Black Ops
Brooklyn Black Chocolate Stout (2009, 6 st)
Dugges ½ Idjit
Dugges Idjit
Nils Oscar Imperial Stout
Nils Oscar Rökporter (2007)
Hantverksbryggeriet Kosacken
Koff Porter
Great Divide Yeti
Slottskällans Imperial Stout (2009)
Slottskällans Imperial Stout (2010)
Nynäshamn Sotholmen Extra Stout
Avery The Czar
Samuel Smith Imperial Stout
Nögne Ö Imperial Stout
De Dolle Extra Export Stout
Alvinne Mano Negra
Struise Black Albert
Carnegie Porter (2009)
St Peters Cream Stout
Coopers Best Extra Stout

Lambic:
Cantillon Cuvée St Gillois (Cuvée de Champions)
Cantillon Bruocsella 1900 Grand Cru
Cantillon Kriek (2 st)
3 Fonteinen Oude Geuze
3 Fonteinen Oude Kriek
Oud Beersel Oude Geuze
Girardin Geuze Black Label

Andra belgiska stilar:
Rochefort 6
Rochefort 8
Rochefort 10
Westmalle Dubbel
Westmalle Tripel
Orval
Chimay Röd
Chimay Vit
Chimay Blå
La Trappe Tripel
Slottskällan Kloster (2008)
North Coast Brother Thelonius
Bush Triple Ambrée
Abbaye des Rocs Brune
St Bernardus 12
Gouden Carolus Cuvée van der Keizer Blue (2009)
Gouden Carolus Cuvée van der Keizer Blue (2010)
Maredsous 8
Kwak
Dupont Saison
Dupont Avec les Bons Veux
Liefmans Goudenband
De Dolle Stille Nacht (2 st)

Övriga:
St Landelin Mythique
Gayant La Goudale
Schloss Eggenberg Samichlaus (2009)
Schloss Eggenberg Samichlaus (2010)
Schneider Aventinus
Schneider Aventinus Weizen-Eisbock

I Uppsala:
Cantillon FouFone (osäker på årgången, troligen 2007)
Cantillon Lou Pepe Kriek (2003)
Cantillon Lou Pepe Geuze (2003)
Rodenbach Vin de Cereale (2004)
Struise Cuvée Delphine
Goose Island Bourbon County Stout (2009)
Goose Island Night Stalker
Hair of the Dog Adam
De Dolle Oerbier Special Reserva (2008)

Black Albert kommer ju på bolaget i vår så jag tänkte nog plocka med mig den när jag åker tillbaka till Uppsala och prova tillsammans med Cuvée Delphine, som ju är samma öl som lagrats på bourbonfat (Four Roses för att vara exakt), så får man försöka norpa nån ny flaska från bolaget sen. Avec les Bons Veux kanske man skulle ta och knäcka nu på fredag?

Annars är det en del flaskor som står där minst lika mycket för att jag gärna skulle dela dem med några andra som kan tänkas uppskatta dem, men inte riktigt har fått något tillfälle för det än. Om någon är sugen på att dela på Cantillonflaskorna jag har i Uppsala är det bara att hojta. Sen är det väl en del flaskor som det blir dags att dricka redan under året som kommer. Särskilt kul när man kan börja göra lite vertikalprovningar av t ex Black Chocolate Stout.

Jag tror att vi har gjort den här whiskykakan varje jul i åtminstone fem år i rad nu, så den hör väl till våra jultraditioner kan man säga. Trots att ingen i familjen dricker whisky så lyckas vi ändå skaka fram whisky att baka den med på ett eller annat sätt varje år. En skiva eller två funkar lika bra som eftermiddagsfika, enklare efterrätt eller som något gott att ha med sig i matsäcken på en skridskotur.

Ingredienser:
200 g rumsvarmt smör
3 dl socker
1 tsk vaniljsocker
3 ägg
0,5-0,75 dl whisky eller bourbon
4 dl vetemjöl
100 g korinter
200 g hasselnötter
ca 15 torkade aprikoser

Sätt ugnen på 150 grader och smörj och bröa en bakform om ungefär 1,7 liter. Rör ihop smör, socker och vaniljsocker tills det blir poröst. Blanda sedan ner ett ägg i taget och rör om ordentligt mellan varje ägg. Häll i whiskyn och rör om riktigt väl. Klipp eller hacka aprikoserna i mindre bitar och blanda ner dessa tillsammans med korinter och nötter i mjölet. Rör sedan ner allt detta i kaksmeten. Om man använt elvisp eller hushållsassistent med visp så är det dags att byta till degkrokar eller att röra för hand här, för smeten blir väldigt tjock och stadig. Klicka ut smeten i formen och grädda långt ner i ugnen i 1 timme och 30 minuter.

Stjälp upp kakan och låt den kallna helt under formen. Packa sedan in hela kakan i folien och låt den mogna i 4-5 dagar. Den ska enligt uppgift hålla sig i uppemot en månad, men vi har aldrig lyckats få den att räcka så länge. Kan med fördel avnjutas tillsammans med en skvätt av någon stark och söt öl, till exempel ett barley wine i engelsk stil.

Sen har vi den andra varianten, för den som är lite mer förtjust i att dricka whisky. En del av er har säkert redan sett (och kanske prövat?) det här receptet på andra bloggar eller forum.

1 dl socker
4 ägg
2 dl torkad frukt
1 tsk salt
1 dl farinsocker
4 msk citronsaft
nötter
2 liter whisky

Ta fram en mellanstor skål.
Kolla whiskyn genom att smaka.
Häll whisky i ett decilitermått och drick.
Upprepa.

Sätt på elvispen.

Smaka återigen på whiskyn, om den fortfarande håller kvalitén.

Blanda 1 dl smör i en stor skål, lägg till 1 msk socker och vispa igen.

Kolla om whiskyn fortfarande är god, drick ännu en kopp.
Schtäng av elvischpen. Knäck två hönor och schläng i schkålen, med all torkad fjukt....

Schätt på elvischpen igen. Om den fjuktade torken fastnar i schkålen, vrid loss den med en muvschkrejsel.
Schmaka sen om whiskyn fortfarade är god.

Schen schka du schila 2 dl schalt, eller nåt schånt. De é inte schå noga.

Kolla whischkyn.

Schils citronsaften, lägg till en mat...sched... och schå socker, eller nåt, va fan.

Schmörj ungnen.

Vrid kakformen på 220 grader, glöm inte att schtänga av elvischpen.

Schläng ut schkålen genom fönschtret och.. schå kolla schen whiskyn.

Gå å lägg dej...

Vem fan schänner för å äta en sketen fjuktkaka!

Den stora dagen är här och jag vill bara passa på att önska er all en riktigt god jul! Njut av julens alla läckerheter tillsammans med familj och goda vänner, och kom ihåg att njuta de alkoholhaltiga dryckerna i måttliga mängder.

Under vintern har jag lyckats prova mig igenom de flesta jul- och vinteröl som varit nya för år. Pappa har tagit det lite lugnare och nöjt sig med att gå på julölsprovning med Dala Ölakakademi. Med de samlade smakupplevelserna och minnen från tidigare jular lyckades vi komma överens om vilka julöl som skulle hamna på bordet i år (mamma har inget att säga till om även om hon också dricker julöl till julbordet). Något begränsade av att en del julöl redan var slut på systembolaget i Falun så valde vi ut den ständige favoriten Jämtlands Julöl samt Slottskällans Tomte och Nögne Ö God Jul.

Jämtlands Julöl dracks ikväll när vi åt nygriljerad skinka och till julbordet imorgon blir det Tomte och som ren njutaröl under julaftonskvällen hamnar God Jul i glasen, som i mitt tycke är årets allra bästa julöl av de som finns på Systembolaget. Jag har hört många som tyckt att Jämtlands inte alls nått upp till sin vanliga höga standard på julölen i åren, och även på provningen som pappa var på tyckte de flesta att den inte höll klassen, men när vi drack den ikväll smakade den alldeles utmärkt.

På måndag skrivs terminens sista tenta och sen är det dags att åka hem till Falun på julledighet. De senaste dagarna har jag försökt äta upp så mycket som möjligt av det som funnits i kylskåp, frys och skafferi istället för att köpa ny mat, så det är någorlunda tomt när jag lämnar. Så här dags i månaden är förstås också en tid då man är glad att slippa gå till ICA och laka ur kontot ännu mer.

I frysen låg några skivor fläskkarré och i skafferiet fanns det att välja mellan ris, spaghetti och couscous att äta till. Det fick bli spaghetti. Marinad till köttet pusslades ihop av olja, soya, salt, rosmarin, oregano och säkert nån mer udda krydda. Lite isbergssallad fanns också som behövde ätas upp. Sås då? Nä, fanns ingenting vettigt att basera en sås på, och spaghetti med en köttbit kändes lite väl torrt. Så jag pallrade mig ner till ICA ändå och köpte lite gräddfil. I med de sista vitlöksklyftorna. En spansk peppar fanns det också, bara att finhacka och slänga i. I med salt och citronpeppar och så var en hyfsad sås klar.

När jag var in på Systembolaget i torsdags för att beställa hem lite av mitt-i-månaden-nyheterna, som ska komma på måndag så att jag precis hinner hämta ut dem, så kände jag efter i fickan och hittade 19 kr i mynt. Traskade bort till vanliga ölhyllan och letade efter öl för max 19 kr. Punk IPA? Nja, den hade säkert passat rätt bra, men jag har ju druckit den så mycket under hösten. Men här då, Nils Oscar Kalasöl. Kan inte minnas när jag drack den senast, och en vienna borde passa utmärkt till ugnsgrillad fläskkarré. Kostar 19 kronor exakt dessutom, så slapp jag alla småmynt.

Här är resultatet

Mot någorlunda höga odds blev detta en god middag med en passande öl till. Såsen livade upp pastan medan köttet och ölet utförde sin väntade dans mellan stekyta och karamelliserade smaker i ölet. Kalasölet var dessutom lite humligare än väntat, med en frisk av touch av citrus på slutet. Nu har jag tre portioner fläskkarré med spaghetti kvar, så det blir en enformig helg i matväg. Jag ska nog belöna mig själv med en Valsviken Vinterporter senare ikväll, så kan jag nog stå ut med matens enformighet.

I diskussionen som uppstod efter inlägget om inköpsprocessen kom en nygammal frågeställning upp: Ska Systembolaget verkligen bestämma vilka öl Sveriges mikrobryggare ska brygga? Det är väl inte direkt så att de faktiskt tvingar någon, men det blir en snarlik effekt då de sätter upp relativt snäva smakbeskrivningar av öl de önskar köpa in. Det är väl oftast så att bryggarna inte har ett öl i sin vanliga repertoar som stämmer in utan får lov att brygga ett nytt öl som passar in i dessa beskrivningar för att ha en chans att få in öl på hyllorna. När Systembolaget efterfrågade två singlehopöl till det kommande vårsläppet var det ju en hel hög bryggare som satte sig och bryggde sådana.

Vore det då inte bättre om våra svenska bryggare kunde brygga det de själva känner för och ändå ha en rimlig möjlighet att ta sig in på Systembolagets hyllor? Jag tror att vi alla kan enas om att svaret på frågan är ett rungande ja. (Eller?) Därför hade jag hoppats att vi kunde försöka spåna fram en bra idé för att lösa detta och förhoppningsvis kunna skicka in ett väl genomtänkt förslag till Systembolaget.

Min egen tanke var att man helt enkelt slopar smakbeskrivningarna när man efterfrågar svensk mikroöl och nöjer sig med t ex våröl, sommaröl, höstöl, julöl för säsongssläppen och stilar (IPA, weissbier osv) till fasta släppen, utan några större specifikationer. Bryggaren får sedan motivera varför just det ölet är ett sommaröl och under provningarna bedömer man hur väl ölet når upp till motiveringen. Fördelarna är ju alltså att bryggarna slipper anpassa sig till Systembolaget för att få in sina öl. Ett problem att lösa är ju förstås att kan bli svårare att få en objektiv bedömning och jämförelse. Men nog borde väl de som jobbar med offertprovningar vara så duktiga att de kan jämföra kvaliteten på två öl trots att de är av skilda stilar?

Vad tror ni? Är problemen med detta tillvägagångssätt för stora för att det ska fungera? Kan man komma runt dem? Har ni kanske några helt andra förslag för att lösa problemet?