Amagers Kåååd har inte direkt en etikett som är som gjord för Systembolaget. Den kommer ändå dyka upp till hösten, som Amager Modern IPA och kommer till fasta sortimentet i september. Med ny etikett förstås. Det har inte sparats på humlesorterna - Herkules, Tomahawk, Summit, Chinook, Simcoe, Centennial, Amarillo och Cascade har alla fått bidra till denna moderna IPA.

Humlen ger sig också väl tillkänna direkt med en intensivt frisk och fruktig arom med grapefrukt, nyslaget gräs och en kompott av tropisk frukt. Mycket, mycket trevlig humlebukett som lovar gott!

Därför blir det något av ett antiklimax när man tar en klunk och känner att kroppen är för tunn för att orka bära all humle. Det är helt enkelt inte tillräckligt med socker kvar i ölet och effekten blir att humlen slår över och ölen får en lätt aluminiumaktig smak. Ingen total katastrof men gott nog störande. Det blir lite bättre när ölen får värma upp lite men då tappar den istället lite av sin fina friskhet.

Mycket av den fina fruktigheten finns förstås också med i smaken och tillsammans med den trevliga efterbeskan gör det denna IPA rätt hygglig ändå. Men den kunde ha varit så mycket mer om man bara hade balanserat upp den med ett uns mer sötma.

Amager Modern IPA lanseras i Systembolagets fasta sortiment i september och kommer då att kosta 35 kr för 50 cl.


Eskilstuna har fortfarande en stor ölfamilj men tre av de står ut som bra sommaröl. Åtminstone på pappret. Sommar Ale är förstås en självskriven sommaröl, och vem menar att en välhumlad wit eller en lågalkohols-IPA inte passar bäst på sommaren?

Session-IPA, alltså en en öl med mycket aromhumle, låg alkoholhalt och en beska som är anpassad till den tunnare kroppen, är trendigt i staterna just nu och Eskilstuna har inte varit sena att haka på. Jag gillar hela konceptet och när sommarvärmen slog till på riktigt var jag inte sen att öppna en till en lunch i gröngräset. En trevlig fruktighet och nyanserade malttoner mötte näsborrarna men också en infektion som inte gick att ta miste på. Riktigt synd för det kändes som ölen i sig skulle vara riktigt bra annars. Efter en snabb titt på Ratebeer konstaterar jag att det verkar vara ett problem som är isolerat till enstaka flaskor då ingen rating nämner något liknande.

Vidare till Sommar Ale, som är en tweakad version av Mälarbadens Sommar Ale, som startade sin bana som festivalöl vid första upplagan av Allt-om-Öl-festivalen för två år sen. Kanske har jag haft otur med flaskan igen men den når inte upp till tidigare somrars utgåvor då den varit riktigt trevlig. Nu är den mest söt och överdrivet maltbetonad med bara lättare inslag av humle.

Det bästa sparas såklart till sist. Modern Veteöl är en vidareutveckling av förra årets Sommar Wit. Istället för de stilklassiska kryddorna koriander och pomerans har man kryddat den med en god dos moderna humlesorter. Resultatet är en mycket frisk veteöl som osar citrus och krusbär. Lite skumbanan, lite vete, låg beska och fantastiskt drickbar. En fullträff för en varm sommardag.

Ett av de större bryggerierna i den nya vågen av brittiska bryggerier är beläget i lilla Bakewell i Derbyshire. I Sverige känner vi dem kanske allra bäst genom deras flaggskepp Jaipur men de har en bred repertoar och är inte rädda för att använda nya ingredienser, som t ex gurkor, i sina öl. Följ med på besök hos Thornbridge!

Nästa lördag (10/8) är det dags för det efterlängtade släppet av Cantillon Blåbär. Ölen säljs exklusivt på Ölbutikken i Köpenhamn och släpps endast en gång om året, i mycket begränsad upplaga. 

Från klockan 15.00 på lördag kommer den att börja säljas.Som vanligt kommer den på både hel- och halvflaska. Den som inte har möjlighet att åka till Köpenhamn och Ölbutikken på lördagen har kunnat reservera ett set med en stor och en liten flaska för att hämta upp senare, men det verkar som att reservationerna nu är fullbokade. Något pris för årets upplaga har ännu inte avslöjats. Tidigare har de kostat 120 respektive 240 danska kroner för liten respektive stor flaska.
Butan-2,3-dion, mer känt som diacetyl, ger en smak som du säkert känner igen bättre från mejerier än från öl. Diacetyl är nämligen en av de smakämnen som gör att smör smakar just smör. Smaken beskrivs ofta som just smör eller smörkola, men finns även i vissa öl, viner och whisky.

Dess kemiska formel är (CH3CO)2 och det är alltså en sorts keton. I rumstemperatur är den en vätska med gulgrön färg och marginellt lägre densitet än vatten. I öl uppstår den genom att jästen bildar α-acetolactate (AAL) under jäsningen, en molekyl som jästen inte kan metabolisera vidare. Jästen släpper därför ut AAL som sedan, genom spontan dekarboxylering (vilket på vanlig svenska betyder att koldioxid "bryter sig loss" från molekylen), "sönderfaller" till diacetyl. Högre temperatur genererar snabbare sönderfall.

Till skillnad från AAL är diacetyl ett ämne som jästen faktiskt kan metabolisera, så om jästen får chansen äter den upp diacetylen som bildats. Om man vill undvika diacetyl i sin öl kan man därför ge ölen en så kallad diacetylrast efter avslutad jäsning. När jäsningen avstannat produceras ju inte heller någon mer AAL. Genom att sedan höja temperaturen skyndar man på omvandlingen från AAL till diacetyl, som jästen sedan kan äta upp. Detta förfarande används framförallt vid lagerbryggning där omvandlingen annars går långsamt på grund av den låga jäsningstemperaturen. Det finns förstås också många fler metoder för att påverka diacetylhalten i öl, bl a kan man förebygga högre mängder genom kröjsning och genom att ha pigg jäst.

Om ölet har mycket AAL kvar vid buteljering kan det ändå smaka som det ska (eftersom AAL är närmast smaklöst), för att sedan få en smörsmak när AAL sönderfaller till diacetyl och koldioxid. Ett enkelt exempel på varför kvalitetskontroll inte bara bör bestå av provsmakning vid buteljering. Som (hem)bryggare kan man göra ett mycket enkelt test av sin grönöl. Häll upp i två glas och täck över båda. Värm det ena glaset i vattenbad under cirka 15-20 minuter och kyl sedan ner igen. Ta bort täckmaterialet och lukta på ölen i de två glasen. Om de luktar likadant är allt frid och fröjd. Om det uppvärmda ölet luktar smör/smörkola finns det fortfarande AAL i grönölet (som under uppvärmningen sönderfallit till diacetyl) och om man buteljerar utan åtgärd kommer ölet så småningom utveckla samma smörkolasmak. Diacetyl kan även uppstå vid infektion av Pediococcus eller Lactobacillus. Om även det ouppvärmda ölet doftar smörkola kan det därför vara ett tecken på infektion.

Diacetyl är en önskad smak i vissa öltyper och anses vara en felsmak i andra. I till exempel tjeckisk pilsner är viss diacetyl önskvärt enligt SHBF:s öltypsdefinitioner, och i många typer av brittisk ale får det förekomma i låga nivåer medan det anses vara en felsmak för i princip alla belgiska stilar. I för stora mängder blir smörkolasmaken närmast obehaglig vilket förstås aldrig är önskvärt, oavsett ölstil. Tröskelvärdet för att detektera diacetyl i öl ligger kring 10-40 mikrogram per liter, beroende på vilken sorts öl det är. I viner är diacetyl särskilt önskvärt i vissa chardonnayviner, där framförallt amerikanska vingårdar gjort sig kända för att avsiktligt producera smörbomber till viner. Tröskelvärdet för att uppfatta diacetyl i vin är betydligt högre än för öl, i storleksordningen 10-100 gånger större än öl beroende på vintyp. Diacetyl är också önskvärt i en del spritsorter, särskilt whisky.

Om man kan få tag på artificiell smörsmaksättare, en produkt som är vanligare i USA än i Sverige, kan man själv testa diacetyl i öl genom att "spika" en öl med detta. Annars finns också diacetyl avsedd just för ölsmaksträning att få tag på, t ex här.

Bilderna i denna artikel är ej copyrightskyddade och får användas fritt av alla
Flerfaldige hembryggarmedaljören Hampus Olofsson (svart) har startat importfirma
Det händer saker i ölvärlden även under semestertider. Nästa öl till serien Game of Thrones är på väg, en ny svensk importör har startat igång med bl a lambic på importlistan och Great American Beer Festival sätter nytt rekord i att sälja slut biljetter på kort tid. Men kanske allra mest spännande är All In Beer Fest.

Augusti 2013 bjuder på det minsta tillskottet till det lokala beställningssortimentet som jag överhuvudtaget kan minnas sedan tjänsten infördes för drygt ett år sedan. Sju nya öl är allt vi får, men bland dessa har det i alla fall klämts in två öl från ett premiärande bryggeri, nämligen Nausta som nu ser ut att få ut sina öl efter lite trubbel med den planerade julilanseringen.

Hornbeer Russian Imperial Stout, 54,90 kr, 50 cl
Lundabryggeriet En Annorlunda Lager, 24,00 kr, 33 cl
Nausta India Pale Ale, 21,50 kr, 33 cl
Nausta Pale Ale, 17,50 kr, 33 cl
South Plains APA, 32,30 kr, 33 cl
South Plains HOW, 29,40 kr, 33 cl
Xbeeriment Smoked Stout, 59,90 kr, 50 cl

Utöver dessa kommer Byaregårdens Brown Ale, IPA och Pilsner på ny flaskstorlek (33 cl).