Angående Heinekens köp av minoritetsandel i Beavertown

, , 1 kommentar
Jag har följt Beavertown ganska länge och är faktiskt lite förvånad att de nu har valt att sälja en del av bolaget till Heineken. Även om det är en minoritetsandel som har sålts lämnar det en del frågetecken åt oss konsumenter. 

Jag hörde ett löst rykte redan för flera år sedan, jag tror att det var 2015, om att Beavertown var på väg att säljas (jag minns dock inte vilken köpare det ryktet gällde). Det blev ingenting då och det ryktet avfärdade jag som löst snack, men så här några år senare när Beavertown har valt att sälja en minoritetsandel funderar man på om det inte fanns något korn av sanning i det ryktet. Trots det gamla ryktet blev jag ganska förvånad när det nu blev klart att Beavertown sålt en del av bolaget till Heineken. Man har liksom aldrig fått den känslan från Beavertown. 

En av de första konkreta reaktionerna på nyheten är att flera bryggerier har valt att hoppa av Beavertowns festival Extravaganza. Brittiska Cloudwater och Brew By Numbers liksom svenska Stigbergets och Brewski samt amerikanska The Veil och, nu senast, Jester King hör till de som har meddelat sina avhopp, och det handlar förstås om värderingar. Man vill helt enkelt inte jobba tillsammans med de stora jättarna och väljer att värna om en ölkultur som bereder plats för små, oberoende bryggerier utan att låta de riktigt stora företagen åka snålskjuts på de smås goda rykte.

För även om man kanske kan se en fördel i att Beavertown nu får en bredare distribution, är det också att se som en björntjänst för ölkulturen. Visst, det kan på kort sikt leda till att barer som innan bara hade Heineken och liknande nu också får Beavertown i sortimentet. Men det Heineken (och flera andra storbryggerier) försöker skapa är en illusion av att det finns en stor valfrihet som ölkonsument. För vad hade hänt om inte Heineken hade köpt in sig i Beavertown? Jo, de där barerna hade köpt in öl från andra distributörer, vilket hade skapat större valfrihet på riktigt. Och det är såklart just det som Heineken vill undvika genom att bredda sitt eget sortiment. Beavertown och Heineken vinner på det, medan alla småbryggerier som annars hade haft en chans att sälja sina öl där, liksom konsumenterna som uppskattar variation i sitt ölutbud, förlorar på det.

I det stora hela gör kanske inte den här affären i sig självt en stor skillnad, men den är ju inte en isolerad händelse. Alla dessa uppköp leder tillsammans mot ett mindre varierat ölutbud. Än så länge är kraften hos de små bryggerierna och konsumenternas törst efter dem ännu större, men det är nog inget man ska ta för givet. Det som kan göra stor skillnad även i det enskilda fallet är hur konsumenter och kollegor reagerar på detta. Ju större reaktioner, ju mindre troligt blir det att nästa affär sker. 

Samtidigt kan jag ur ett entreprenörsperspektiv förstå Beavertowns grundare Logan Plant och det beslut han har tagit. Han har visioner för sitt företag som han vill förverkliga och behöver ett stort inflöde av kapital för att göra det. Drömmen om fortsatt expansion, Beaverworld och allt vad det nu är har han pratat om i några år och om det är det bästa sättet för honom att realisera de visionerna så har jag inget emot det beslutet. Att expanderande företag säljer en del av bolaget för att få in kapital för fortsatt expansion är inget konstigt i sig.

Det är Heinekens intentioner med en sådan här affär som man kanske ska fundera lite djupare på, snarare än Beavertowns intentioner. Och så får man fråga sig själv om det är viktigt att det finns en variation på ölmarknaden med många små, oberoende bryggerier eller om det är viktigt att just Beavertowns öl får stor spridning. Kanske handlar det om huruvida man ser på saken som generell ölälskare eller som ett fan av Beavertown. 

Tänker man att det inte spelar någon roll vem som står bakom ölen, bara den är god, kan man ju ta sig en stund och fundera över allt Heineken har gjort, eller åtminstone är anklagade för att ha gjort, de senaste åren.  Ställ det sen i relation till den anda av att vara en samhällsbyggande kraft som är vanlig bland små bryggerier. Fundera sedan igen på om det spelar någon roll vem som står bakom ölen du dricker, vem som får intäkter av ditt ölköp. 

Jag säger inte att det ena eller andra är rätt eller fel, utan jag vill bara väcka lite tankar. För ju mer ölintresset växer, ju mer pengar finns det i oss ölintresserade konsumenter och därmed större möjligheter att tjäna pengar på oss. Med det följer att det blir mer att tänka på och mer att ta ställning till som ölkonsument. 

1 kommentar:

  1. När tror du att vi kommer se ett svenskt hantverks bryggeri bli uppköpt av inbev, heineken eller molson coors? Poppels kanske skulle vara attraktivt (växer snabbt, satsar på få öl som tilltalar en bred massa som session ipa och american pale ale), Oppigårds skulle också vara attraktivt.

    SvaraRadera