Fetaost hör kanske inte till de vanligaste ostarna att sitta och mumsa på i egen majestät utan används kanske mest som en matost, men köper man seriös fetaost är den riktig god på egen hand. Jag förväntade mig att den skulle vara lite klurig att matcha med öl men när jag testade den mot fyra olika öl hittade jag fyra olika kanonmatchningar.
Fetaost är en skyddad term som bara får användas om osten tillverkats i Grekland och av antingen ren fårmjölk eller en blandning av får- och getmjölk. Jag köpte fetaosten till det här testet i en ostbutik som sålde fatlagrad fetaost på lösvikt och den osten är som natt och dag jämfört med att köpa färdigförpackad fetaost på matbutiken. Krämigare med mer karaktär av fårmjölk, lätt syrlig och med en riktigt sjyst sälta. Att den är fatlagrad innebär att osten legat på träfat (istället för ståltank) under både torrsaltningen och lagringen i saltlag.
Som motpart valde jag en belgisk wit representerad av klassikern Hoegaarden, en ljus lager i frankisk stil i form av Oppigårds Hedemora Lager, en best bitter i Rudgate Battleaxe och en belgisk blond i form av Den Blonda Nunnan från det för mig lokala Vreta Kloster Bryggeri.
Matchningarna började starkt med Hoegaarden vars fruktiga och kryddiga smaker gjorde sig väldigt bra med den karaktärsfulla fetaosten. Jag var lite oroligt för att ölet skulle väga för lätt för osten, men det var inga problem alls. Istället visade sig den lilla lätta syrliga tonen i ölet hitta en kompis i osten. Bra, men det skulle bli bättre.
Hedemora Lager är ett klockrent exempel på varför öl ibland kallas för flytande bröd och i detta fall ett flytande rustikt lantbröd. Just den sortens bröd man skulle vilja äta till sin fetaost och det blev så jäkla gott ihop. Inte särskilt spännande kanske men så otroligt bra och med en slags hemvan komfort.
Battleaxe tog med sig en nötighet och djupare maltighet i en lätt kropp och det visade sig att även detta funkade med osten. Medan jag nog skulle säga att matchningen var den minst bra i denna kvartett var den inte alls dum och bjöd på spännande kontraster mellan nötighet och fårmjölk samt mellan fruktighet och sälta. Imponerande av en öl som klockar in strax över fyra procent att klara av en ostmatchning så bra.
När jag kom till det sista ölet var det inte längre någon överraskning att det också gick bra ihop med osten, fast på ett helt nytt vis. Med Den Blonda Nunnan var det den ljusa fruktigheten som gav en intressant motpart till sältan och syrligheten i osten. När de lättare ölen fungerat så bra var jag lite rädd att denna öl som närmar sig sju procent skulle bli för tung, men inte då.
Om man nu inte äter sin fetaost som den är utan använt den i en maträtt som man ska välja öl till skulle jag utgå från öltyperna ovan och välja den som man tror passar bäst ihop med de övriga komponenterna i rätten. Fetaost brukar vara så pass tongivande i maträtter att ett sådant tänk bör funka galant. Med det sagt, glöm inte att testa att njuta en god fetaost som den är.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar