Många öl var det

Vid senaste nyhetsprovningen på Systembolaget vankades det också temaprovning med öl ur det lokala beställningssortimentet. 88 olika öl från över 40 olika bryggerier radades upp. Utvalsprocessen hade varit enkel - de tre bäst säljande ölen från alla bryggerier som gick att få tag på för tillfället genom det lokala beställningssortimentet. Rikskändisar som Bengt Frithiofsson och Jens Dolk samsades med ölbloggare i en fullsatt provningslokal. Efter åtta timmars provande klev jag ut ur lokalen och har sedan dess klurat på hur jag ska skriva denna artikel.

De provade ölen kan i stort delas upp i fem kategorier. Industrilager, bra öl, öl med potential, trista men hyfsat välgjorda öl och öl som skadats till odrickbarhet. Den senare kategorin innehöll tyvärr många fler öl än väntat och det är den tillsammans med de öl som har potential jag tänkte avhandla i denna första del om de lokala ölen. Del 2 kommer att handla om de bättre ölen medan jag helt lämnar industriölen och en del annat oskrivet.

Att alla ölen från Ahlafors (Ljusa, Mörka, Ahle Ale), Ysta (Färsköl, Mörk och IPA) och Stockeboda (Single Malt, IPA och Pils) skulle vara infekterade var jag förberedd på utifrån tidigare erfarenheter. Däremot var det för mig en överraskning att både Kallholmens (Levande Lager och Ale) och Qvänums öl (McBrian, Havre, Jonsson) led av infektioner som gjorde dem i stort sett odrickbara. Alla dess fem bryggeriers öl var alltså sura och med diverse oönskade smaker i överflöd, som jag på grund av tidsbrist och avsaknad av en fallenhet för självplågeri inte utforskade närmare.

Även Strömsholms tre öl var rejält skadade, med syrliga gröna äpplen och diverse felsmaker i Falskmyntaren medan både Tok-Olle och Slussvaktaren hade en kraftigt stickig doft och smak av bränd plast. Det jag druckit tidigare från dem har visserligen inte alltid varit klockrent men heller aldrig så här skadat. Till slut var även Leufsta Blond odrickbar med massor av grönsaker och andra obehagliga felsmaker. Höga Höjder och Alla Tiders från Ängöl led framförallt av allt för mycket kokta grönsaker i doft och smak, något jag aldrig känt i deras öl tidigare, varken dessa specifikt eller några andra. Möjligen kan det bero på att båda flaskorna var rätt gamla.

Jag är varken utbildad öldomare eller hembryggare och har därför aldrig fått någon träning i att närmare identifiera felsmaker eller för den delen haft något driv att lära mig för att förbättra mina egna öl (som alltså inte finns). Någon som vore det kan säkerligen analysera dessa öl närmare och vad som gått fel. För den här gången nöjer jag mig med att konstatera att de var felaktiga och odrickbara.

Ölen från Södra Maltfabriken, Jädraöl, Lundabryggeriet och Byaregården hade alla gemensamt att de hade en hyfsad grund men med märkbar (men inte kraftig) smak av kokta grönsaker och/eller hade smakprofiler som man lite svepande kan beskriva som oslipade och obalanserade. Dessa öl skulle jag inte välja att köpa idag men problemen känns ändå så små att de med lite tid, inkörning och erfarenhet borde kunna bli av med grönsakerna och slipa till recepten. Därmed tycker jag att de har potential för framtiden och ser framemot att se hur dessa bryggerier utvecklas.

Det nyaste bryggeriet det kom med öl från torde vara Bålsta och deras Eklöws Röda. Jag minns knappt hur Kilkenny smakar men jag gissar att det är något åt det hållet den försöker komma. Maltig, lätt mustig kropp med marmelad och höstlöv. Lite som att äta makaroner och köttbullar, det går ner men det är inte speciellt spännande. Kul för Bålsta men inte värt att beställa.

Grebbestads Lager, Jägaröl och Göteborgs Nya Starkpilsner fann jag också en aning trista och helt enkelt inte riktigt värda att beställa om man inte har en särskild anledning. Det finns helt enkelt bättre saker till samma pris på hyllan. Samma sak gäller Kallebryggeriets Kung Inge.

Sådärja, det var den trista delen av det hela. Jag återkommer med del 2 som behandlar den betydligt roligare delen, nämligen de goda ölen från provningen som vi får tillgång till genom det lokala beställningssortimentet.

Sedan det belgiska bryggeriet Bosteels för någon vecka sedan stämde Brasserie d'Ebly för att ha gjort ett glas som liknar deras ikoniska Kwakglaset, eller snarare en ställning till glaset som liknar ställningen till Kwakglaset, har det börjats tala här och var om att bojkotta Bosteel och deras produkter. Kampen leds av De Struise som på sin Facebooksida tar strid för den lilla bryggaren Ebly och nu har även en del svenska pubar hängt på bojkotten.

Bosteels är kända för Kwak, Tripel Karmelit och Deus Brut des Flandres och särskilt kring det speciella Kwakglaset har man byggt upp en historia för att öka försäljningen. Glaset i sig är en mindre variant av ett brittiskt "yard glass", ett glas som inte kan stå själv utan behöver vila mot en ställning. Bosteels hävdar att det förr i tiden användes av kuskar som kunde kroka fast glaset på sin droska och ta med sig öl i farten. En sådan användning av glaset verkar dock sakna historisk grund och är sannolikt påhittad.

Eblys glas är gjord för deras La Corne du Bois des Pendus och är ett dryckeshorn i glas med en tillhörande ställning (se bild). Detta har Bosteels nu dragit dem inför rätta för och kräver att de ska sluta använda detta glas, som de tycker liknar deras Kwakglas för mycket. Det hela skulle förstås innebära en substentiell ekonomisk motgång för Ebly och dess grundare Gaetan Patin.

Enligt Urbain på De Struise har Bosteels gjort en årlig nettovinst på närmare 30 miljoner kronor. Ställ det mot lilla Ebly som förväntas ha en årsproduktion omkring 140 000 liter under 2012 och för två år sedan bara gjorde en tredjedel av det. I sammanhanget är det också värt att nämna att andra, större bryggerier också har använt liknande glas, bland andra Heineken (bildbevis).

Jag kan förstå att man vill skydda sin verksamhet från varumärkesintrång och liknande men i detta fall känns det som att Bosteels varit lite väl kinkiga. En del kända svenska pubar verkar hålla med och bland andra De Klomp i Linköping och Pressklubben i Stockholm kommer enligt uttalanden från anställda att sluta servera öl från Bosteels, åtminstone under den närmaste tiden.

Tänker du bojkotta Bosteels?

Häromdagen var det en nyhetsprovning av öl som släpps på Systembolaget på lördag men det fanns också tillfälle att prova 88 öl ur det lokala beställningssortimentet. Innan provningen startade pratade vi med en del ansvariga hos Systembolaget och tog upp att det kunde vara ett problem att en del bryggerier hade dålig kvalitetskontroll och att Systembolaget inte heller har kvalitetskontroll på dessa öl, med resultatet att skadad öl hamnar på hyllorna. Under provningen visade det sig att förvånansvärt många öl var förvånansvärt dåliga, och eftersom Systembolaget uppmanade oss att tycka till om det har jag nu sammanfattat mina tankar i ett mail som jag även delar med er här.

Först en liten kommentar för att förklara varför Systembolaget inte har någon kvalitetskontroll på dessa varor. De ligger alla i beställningssortimentet, vilket är "leverantörernas sortiment" där de får sälja i stort sett vad de vill så länge det håller sig inom lagen och etiketterna stämmer och är regelriktiga.

Här är så den text jag skickat till Systembolaget:
"Med anledning av gårdagens temaprovning med lokalproducerade öl och den korta diskussion vi hade inför den kring kvalitetskontroller hör jag av mig till er med mina åsikter och funderingar i frågan.

Utav de 88 lokalproducerade öl vi provade fann jag åtminstone 17 som var mer eller mindre odrickbara på grund av infektioner och felsmaker. Därutöver var det många fler som hade mindre felsmaker. Dessa odrickbara öl var inte utspridda över de olika bryggerierna utan det rörde sig snarare om en dryg handfull bryggerier vars samtliga öl i provningen var dåliga. Det rör sig inte om personlig smak i dessa fall utan om uppenbart skadade öl, där bryggerierna har brustit i sin kvalitetskontroll.

Detta riskerar att skada ert rykte som återförsäljare, det generella ryktet för svensk öl och förstås bryggerierna själva samt avskräcka folk från att gräva djupare i ölkulturen. I den monopolställning ni har kan ni förstås inte förbjuda producenter och leverantörer att sälja sina varor i beställningssortimentet men ni bör kunna ställa kvalitetskrav på de produkter ni erbjuder extra tjänster för.

Det handlar inte om mer än att ställa krav på en grundläggande kvalitet. Den bedömningsskala ni redan använder till offertprovningar bör gå utmärkt att använda till detta, där ni endast ställer kravet att två av tre provare anser att den uppfyller en grundläggande kvalitet. Eller något liknande. De produkter som inte klarar av kvalitetskontrollen blir åtminstone fråntagen möjligheten att ingå i den logistiklösning som tillåter kunder att beställa dessa produkter till sin butik utan extra kostnad för producenten. Möjligheten att lagerföra sina produkter på de tre närmaste butikerna är kanske svårare att rucka på?

En lösning är att ni kvalitetsprovar alla dessa produkter, men man kan också tänka sig att det är först när en produkt får in ett visst antal reklamationer, relaterat till dess försäljning, under en tidsperiod som ni tar in den för kvalitetskontroll. Det bygger förstås på att kunder i allmänhet är duktiga på att reklamera felaktiga produkter.

Det borde bli bäst för alla om producenterna får lov att ta tag i sin kvalitetskontroll."

Vad har ni läsare för åsikter kring det här?

Nu på lördag släpps 27 nya öl på Systembolaget och som vanligt med de exklusiva släppen blir plånboken betydligt tunnare om man vill komma hem med en flaska av vardera nyhet. Det är en vid blandning av mixpack, magnumflaskor och exklusiva öl förpackade i pappcylindrar på bästa whiskymanér. För att hjälpa er att hitta vad ni behöver köpa och vad ni kan lämna på hyllan kommer här korta kommentarer om nästan alla öl i släppet, baserat på dagens nyhetsprovning på Systembolaget.

T5 - fyrtiotal butiker

De Struise Pannepot Old Fisherman's Ale 2011
Mycket pumpernickel och lite eldig rost. Torkad frukt ligger i bakgrunden och lurar. Intensiv smak som drar åt rågbröd med marmelad. Tungt och intensivt, kan nog bli ännu bättre med lite ålder.

Stone 16th Anniversary IPA
Intensivt kryddig och "grön" humle dominerar aromen tillsammans med en krydda som drar åt en dålig bloddy-mary-mix. Beskan drar iväg ordentligt i smaken som annars domineras av trött humle och konstiga kryddor som inte går ihop i mitt smaksinne. Obalanserat bottennapp...

Nils Oscar Julöl 2012
Tung kropp med mycket rost som ligger över något gömda chokladtoner. Lätt eldighet mot slutet, och en smygande efterbeska som drar med sig rostigheten i en andra omgång. Kompetent men inte speciellt spännande.

Mikkeller Fra Til
Pepprigt rivig doft med lätt rökighet. Mycket kraftig smak med en stor rostighet, på gränsen till för mycket för min smak. Kvar på tungan ligger en diffus kryddighet och när allt annat försvunnit ligger en kraftigt rostig och besk eftersmak kvar som faktiskt blir jobbig.

Nögne Ö God Jul
Knäckebrödig doft med chokladkola och vörtbröd. Smaken är medelfyllig och välbalanserad med inslag av gräsig humle och karamell. Mustigt och gott! Mogen smak som nog ändå framstår som den tål lite åldring.

Nögne Ö Underlig Jul
Julkryddig doft med nejlika, ingefära och lite kanel på en grund av vörtbröd och knäck. Väldigt julig pjäs! Smaken är också den mycket kryddig, där ingefäran tar de första och största kliven. Bakom den ligger en relativt lätt kropp med karamell och rostat bröd. Svårplacerad öl som jag inte riktigt vet om jag gillar eller inte. Den behöver nog sitt tillfälle.

AleSmith YuleSmith Winter
Den typiska mixen av halvtrött humle och kola från en amerikansk red ale. Mycket intensiv humlighet i doften men samtidigt känns den inte helt pigg. I smaken känns det fräschare och kolasmaken stör inte humlen lika mycket utan de ger plats åt varandra. Något söt i slutet för att vända tillbaka mot beskare domäner i eftersmaken. Ovanligt bra för sin stil får jag ändå säga.

Port Brewing Santa's Little Helper
Kraftig rostighet med stark kaffesmak och en lyxig chokladton som kämpar sig fram. Bakom det kraftpaketet finner jag lite gräddkola och en lätt kryddighet. Nästan lite överväldigande smak som njuts bäst i små sippar, men den blir ingen favorit för mig.

Fuller's Vintage Ale 2012
Toffeedominerad doft med inslag av päronjuice och lite vaniljkräm. Mycket trevlig doft som gör att smaken lämnar mig lite besviken då den innehåller simplare drag av rå malt och saknar den mjuka härligheten i doften. Kanske vinner på några år?

Harviestoun Highland Odessey mixpack
-Old Engine Oil
Köttig doft med inslag av tomat. Umami, tro? Efter långa försök kommer mitt doftsinne förbi kött- och tomattonerna och hittar även choklad och knäckebröd. Smaken är en aning lätt och lämnar inget bestående intryck. Lite klyschigt, men det är verkligen en lättdrucken och småtrevlig porter som inte står ut åt något håll.

-Ola Dubh 12
Soja, vanilj, torvrök och choklad i en märklig blandning som sätter fart på hjärncellerna. Varje sniff leder till nya intryck och på så sätt är det en mycket intressant öl. Sojan är dock återkommande och så även i smaken, vilket leder till ett intryck av sälta. Märkligt, märkligt. En till öl som jag inte riktigt vet vad jag ska tycka om.

-Ola Dubh 18
Mångfacetterad arom med torv, tjära, hav, choklad, lite finare soja och vanilj. Här kan man i ännu högre grad hitta nya intryck i varje ny sniff. Man skulle nog kunna spendera en timme i en skön länsfåtölj med att bara sitta och dofta och försöka bena ut alla doftintryck. Eftersom jag finner båda soja och ha har jag svårt att släppa tanken på sushi. Smaken är också den nyansrik och turligt nog lite mer dämpad på sojadelen. Det ger starka associationer till en öde havsstrand med tång på grusstranden och ett salt hav som slår mot klipporna och en öde gammal fiskebåt som drivit i land. Jag gillar när en öl kan måla upp sådana bilder för ens inre, men samtidigt kan jag inte låta bli att tycka att ölen i sig saknar något.

Courage Imperial Russian Stout
Choklad, kola, cappuchino och nougat samsas med en medelfyllig rostighet. Det lovar gott men är lite kantigt. Jag gillar den ändå men kan, återigen, tänka mig att den tjänar på att få ligga till sig och bli rundare i sin framtoning.

SKA Molé Stout
Rejält chilisting i doften. Skarpt och nästan lite syrligt på ett sätt som påminner om inlagda jalapeños. Mycket chili i smaken tillsammans med en något odefinierad kryddighet och lite vörtbröd. Relativt lätt kropp och inte speciellt stark trots den enorma chiliaromen. Mycket annorlunda tingest på alla sätt och vis. Flummig, som Joao uttryckte det.

Nynäshamn Valsviken Vinterpoter 2012
Läs en fullständig recension här. Ett härligt välbalanserat inslag bland alla extremer i detta släpp.

Alaskan Smoked Porter
En försiktig ton av rökt kött ligger i framkant kring en kropp med choklad, lättrostat kaffe och pumpernickel. Smaken följer i samma fotspår med en mycket trevlig rökighet. Det här, mina damer och herrar, är en riktig klassöl och om man gillar rauchbier, Nils Oscar Rökporter eller något annat i den stilen blir man sannolikt frälst av den här godingen.


T6 & T7 - vinkällarbutikerna 

Schloss Eggenberg Samichlaus Bier 2012
Stark, eldig doft med mycket torkad frukt, marsipan och stora drag av portvin. En lätt touch av kryddad rom. Mogen, härligt rund smak. Starkt och stort, lyxigt och värdigt.

Baladin Super Bitter
Stor gräsig arom med lätta toner av rostat bröd i bakgrunden. Övervägande besk smak som drar ut i en lång efterbeska med en härlig gräsig ton, men känns överlag en aning tunn i smakerna och blir lite för endimensionell.

Baladin Lune Riserva Teo Musso 2010
Fullständig recension finns här. Står sig mycket bra mot de andra ölen i provningen.

Nut Birra Divina
Ljus öl med typiska belgiska jästsmaker i form av en ljus, spritsig fruktighet med lite drag av kryddnejlika. Låg beska och en lätt sötma. Behaglig men saknar lite smakdjup.

Mikkeller Red/White Christmas
Spännande doft med drag av exotisk frukt blandat med knäck och torkad frukt. Smaken är humledriven till en början med rivig beska och en fräsch fruktighet blandat med grön humle, som till viss del övergår i en maltigare ton med mer knäck. Gott, men lite rivigt.

Hoppin' Frog Frosted Frog
Pepparkaksdeg! Jag kastas tillbaka i tiden till julbak med mamma medan snön faller i driver utanför fönstret. Känslan är svår att kasta bort trots att jag sitter i en steril provningssal tillsammans med drygt 20 andra ölskribenter och är långt ifrån något julbak. I smaken drar kryddigheten lite mot glögg men pepparkaksdegen hänger kvar, framförallt kanel och torkad ingefära. Udda öl på alla sätt och vis. Inte helt olik pumpaölen men ändå något annat.

Brewdog San Diego Scotch Ale
Mycket chokladkola i den milt eldiga doften som ackompanjeras av vanilj och rågbröd. Smaken är söt och eldig med mer framträdande vanilj kring chokladkolan, som gör det till lite av en godisöl. Jag känner mig inte helt övertygad dock.

Hoppin' Frog Barrel Aged B.O.R.I.S. the Crusher
Tungt, tungt med tydliga smaker av bourbonlagring med lite karamell och mycket vanilj över en intensivt chokladig kropp med inslag av kaffe. Oerhört kompetent imperial stout som hittar en fin balans mellan grundöl och fatlagring, mellan choklad och vanilj, mellan kraft och elegans. Smakar det så kostar det, men den här ölen är verkligen värd sitt pris.


Dessutom kommer Frequency Aint Nuthin To F*** Wit, Strömsholms Malakias 2012 och Samichlaus Helles 2012, alla i T7.

Fler artiklar om släppet:
BeerSweden
Allt om Öl

Få öl är så välpaketerade som denna. Pappcylinder med aluminiumlock och en välformad, genomskinlig flaska. Det ska väl till en trälåda för att slå det. När innehållet i flaskan dessutom är färgat som en whisky eller cognac vill man nästan hälla upp en fyra i sitt bästa whiskyglas, korka igen flaskan och ställa upp i barskåpet. Såväl prislappen såväl som ölets totala avsaknad på kolsyra förstärker den bilden.

Som ni säkert har förstått tilltalar det estetiska kring denna öl mig väldigt mycket. Det blir till en hel ritual bara att ta upp flaskan ur dess pappcylinder, skära av vaxet och skruva ur korken ur flaskhalsen. Vätskan i sig är lätt grumlig och orange, nästan som eld. Sätt glaset i närheten av levande ljus och ölet får ett eget liv.

Smaken är intensiv och lättflyktig i ett. Smaxexplosionen kommer och går, kvar sitter smaklökarna och undrar vad som hände och sinnet famlar i mörkret efter associationer. Efter en stund kommer man fram till att det finns en kryddighet som påminner om glögg, en lätt syrlig ton som drar åt vitt vin, en ren rejäl kolasmak, en touch av bourbon och ett väldigt vinöst stänk av torkad frukt. Det finns en italiensk själ därinne, det märks. Samtidigt som det är helt uppenbart att det är en barley wine är det en helt unik smakupplevelse som är svår att bli klok på.

Det kommer endast 240 flaskor på Systembolaget. Å andra sidan kostar dessa 199 kr styck vilket sätter den i en prisklass som sällan är skådad på Systembolagets ölhyllor och som är helt i paritet med t ex Cantillon Blåbär. Prisvärt? Tja, det beror ju på dig det. Baladin har tagit en öl och gjort det till vad som mer eller mindre kan ses som en livsstilsmarkör. Exklusiv förpackning, liten upplaga, högt pris och häftig öl. En accesoar i hyllan, en raritet i samlingen. För den som söker detta är det prisvärt.

Den recenserade ölen var ett varuprov.

En vecka kvar till första advent, med allt vad det innebär. Julstressen är i antågande och jag insåg just att jag inte postat någon lista över ölen som kommer i december. Nu på lördag kommer nämligen en vild mix av exklusivare julöl, utsvävade italienare, imperial stouts och andra starka saker. Och såklart en öl från Brewdog. Här har ni hela listan.

T5 - fyrtiotal butiker
Alaskan Smoked Porter (USA), 65 cl, 99 kr, 6,5 %
AleSmith Yule Smith Winter (USA), 65 cl, 129 kr, 8,5 %
Courage Russian Imperial Stout (England, Storbritannien), 27,5 cl, 44,90 kr, 10 %
De Struise Pannepot Old Fisherman's Ale 2011 (Belgien), 33 cl, 39,50 kr, 10 %
Fuller's Vintage Ale 2012 (England, Storbritannien), 50 cl, 59 kr, 8,5 %
Harviestoun Highland Odessey (Skottland, Storbritannien), 3x33 cl, 137,30 kr

• Old Engine Oil, 6 %
• Ola Dubh 12, 8 %
• Ola Dubh 18, 8 %

Mikkeller Fra Til (Danmark/Belgien), 37,5 cl, 43,90 kr, 8 %
Nils Oscar Julöl 2012 (Sverige), 50 cl, 49,90 kr, 7,7 %
Nynäshamns Valsviken Vinterporter 2012 (Sverige), 25 cl, 41,80 kr, 9,1 %
Nögne Ö God Jul (Norge), 50 cl, 47,50 kr, 7,5 %
Nögne Ö Underlig Jul (Norge), 50 cl, 45,90 kr, 6,5 %
Port Brewing Santa's Little Helper (USA), 65 cl, 99 kr, 10 %
SKA Molé Stout (USA), 35,5 cl, 28,50 kr, 5,8 %
Stone 16th Anniversary IPA (USA), 65 cl, 98,90 kr, 10 %

T6 & T7 - vinkällarbutikerna
Baladin Lune Riserva Teo Musso 2010 (Italien), 50 cl, 199 kr, 11,5 %, T7
Baladin Super Bitter (Italien), 75 cl, 87 kr, 8 %, T6
Brewdog San Diego Scotch Ale (Skottland, Storbritannien), 33 cl, 119 kr, 11,9 %, T6
Frequency Ain't Nuthin To F*** Wit (Sverige), 75 cl, 99 kr, 7,5 %, T7
Hoppin' Frog Barrel Aged B.O.R.I.S. the Crusher (USA), 65 cl, 169 kr, 9,4 %, T6
Hoppin' Frog Frosted Frog (USA), 65 cl, 109 kr, 8,6 %, T6
Mikkeller Red/White Christmas (Danmark/Belgien), 150 cl, 199 kr, 8 %, T6
Nut Birra Divina (Italien/Belgien), 75 cl, 129,90 kr, 6,5 %, T7
Schloss Eggenberger Samichlaus Bier 2012 (Österrike), 33 cl, 41,90 kr, 14 % , T6
Schloss Eggenberger Samichlaus Helles 2012 (Österrike), 33 cl, 35,80 kr, 14 %, T7
Strömsholms Malakias 2012 (Sverige), 33 cl, 29,90 kr, 6,2 %, T7


Stroud Maris Otter Vintage Ale skulle enligt uppgift också ha ingått i detta släpp men verkar ha blivit uppskjuten till februari.

Några av dessa har ni kunnat läsa om tidigare här och på andra bloggar och några av dem kommer ni få stifta närmare bekantskap med här på Portersteken inför släppet. Dessutom är det förstås nyhetsprovning på Systembolaget i veckan, varifrån ni kommer få den vanliga uppradningen med snabbrecensioner av nästan alla öl i släppet (tre av T7-ölen kommer inte att ingå i provningen). Om man bortser från den sedvanliga bristen på alkoholsvagare öl i de exklusiva släppen ser det ut att finnas något för alla smaker. Frågan är om det finns något för alla plånböcker?

Baladins förpackningar ger en exklusiv känsla

Det sägs att man äter med ögonen. Kanske dricker vi lite med ögonen också? Många system för ölbedömning räknar in hur ölet ser ut i glaset men spelar det någon roll hur drycken är förpackad? Smaken påverkas ju förstås inte direkt av flaskans utseende, men om man sätter öl i ett sammanhang handlar det ju också om en upplevelse och där spelar ögonens intryck också roll.

Förpackningen i sig kan förmedla mycket om produkten. Har du tänkt på att lågprisprodukter ofta också ser väldigt billiga ut, med enkel design etc? Det handlar förstås om att man med utseendet vill förmedla att det är just en budgetprodukt, inte att spara in några futtiga kronor på en billigare design. Tvärtom skulle jag gissa på att de företagen lägger ner ganska mycket pengar på att få fram rätt "budgetlook". Det omvända gäller förstås också, en vacker och spännande förpackning skapar förväntningar på produkten.

Jag tycker också att en snygg förpackning skapar ett mervärde för mig när jag dricker öl. Helhetsupplevelsen blir ett snäpp bättre när producenten tänkt på allt och lagt ner tid på en tilltalande förpackning. Mikrobryggerier är generellt hyfsat duktiga på snygg branding men få lyfter fram det lilla extra. Kanske vill man inte verka alltför exklusiv utan bygga mer på en vardagslyxkänsla. Kanske är det också därför det blir extra kul när bryggerierna lägger ner lite extra på sina förpackningar. Ett exempel är Valsviken Vinterporter från Nynäshamn som kommer förpackad i en snygg liten kartong eller för den delen Baladins öl som vanligtvis kommer i riktigt snygga flaskor och i specialfall som Lune till och med kommer i en sjyst "whiskycylinder".

En spexig eller extra lyxig förpackning är en sjyst isbrytare om man har gäster hemma och någonstans kan det kanske också göra ölskeptiker något mer mottagliga, när de ser att det är något som inte bara är tråkiga burkar. I butiken är det ju också många som väljer "något med snygg etikett".

Poängen är väl alltså att en snygg öl också förtjänar en värdig förpackning. Vad tycker du, spelar det någon roll hur ölen är förpackad så länge den är god?