Skyddad bärs

, , 6 kommentarer
Ni kanske visste att man inom EU inte får kalla ett öl för kölsch om det görs utanför Köln? Men visste ni att det finns ett gäng andra ölnamn och öltermer som också har ett skydd kring hur det får användas?

Inom EU finns tre nivåer av ursprungsskydd för jordbruksprodukter: PDO, PGI och TSG. PDO som står för Protected designation of origin är det högsta skyddet och innebär att produkten förutom att komma från en viss plats också har en kvalitet, alternativt vissa egenskaper, som i hög grad av görs av den platsens unika förutsättningar samt att produktion, process och beredning sker på platsen. Såvitt jag vet finns dock ingen öl som åtnjuter PDO-status. PGI står för Protected geographical indication och för att nå det skyddet ska en produkt ha något attribut som går att härröra till ett visst geografiskt område men det behöver inte vara något som är unikt för det området. Dessutom ska minst en av produktion, process och beredning ske inom området. Till sist finns TSG, Traditional specialty guaranteed, som bara innehåller krav på process och inte tar någon geografisk hänsyn.

Den kanske mest kända öltypen som är skyddad är alltså kölsch, som har haft ett skydd inom Tyskland sedan 80-talet och i slutet av 90-talet fick PGI-skydd och som alltså därmed är skyddat inom hela EU. För att få heta kölsch måste det uppfylla vissa krav på produktionen samt bryggas i Köln eller max 50 km utanför staden. Det påstås på många håll att Berliner Weisse har ett PGI-skydd, som skulle innebära att inom EU får en öl bara skriva ut berliner weisse på etiketten om det är bryggt i Berlin. Jag har dock inte lyckats hitta någon officiell källa på att ett sådant skydd finns.

I Storbritannien finns två stycken PGI för öl, dels ett för Kentish Ale och Kentish Strong Ale, och dels ett för Rutland Bitter. De här lokala stilarna är inte särskilt kända i Sverige, med ett stort undantag i Bishops Finger Kentish Strong Ale, men en Kentish (Strong) Ale ska, förstås, vara en ale som bryggs i regionen Kent, göras på traditionellt vis och får vara mellan 3,5 och 6,0 % stark. Rutland Bitter får bryggas i både Rutland och Leicestershire men får buteljeras på annat håll (det är ganska vanligt i Storbritannien att skicka sin öl till en annan anläggning för buteljering).

Förr i tiden hade även Newcastle Brown Ale ett PGI-skydd, men när deras nya bryggeri hamnade lite utanför Newcastles stadsgräns fick de välja mellan att byta namn på ölet eller återkalla sitt PGI, och de valde som du förstår det senare.

Det finns också en PGI för tjeckiskt öl (Czech Beer/České Pivo) som bryggerier i Tjeckien får använda, givet att de uppfyller vissa krav förstås. 80 % av extraktet ska komma från malt som gjorts av godkända tjeckiska kornsorter och beroende på om det är ljus lager eller en annan öltyp ska 30 % respektive 15 % av alfasyrorna komma från godkända tjeckiska humlesorter. Därtill måste metoden med dekoktionsmäskning användas, men det är valfritt om man använder enkel-, dubbel- eller trippeldekoktion. Man måste även separera de två jäsningsstegen, det vill säga använda en tank för den primära jäsningen och en annan för den sekundära jäsningen/lagringen.

En geografiskt mer specifik PGI finns för bryggerier från staden České Budějovice, vars mest kända öl är Budvar, och stipulerar att bara dessa får använda termerna Budějovické pivo och Českobudějovické pivo, dvs "öl från Budějovice, på sina etiketter. Förutom att ölen måste bryggas i staden ska den också ta vatten från den underjordiska reservoar som finns 300 meter under staden, malten ska göras på korn som odlats i Mähren och humlen ska endast vara av Saaz-sort i hela kottar. Liknande PGI finns för flera olika lokala öl.

Det finns även flera andra lokala PGI i såväl Tjeckien som Tyskland. Dessa är utöver de tidigare nämnda Bayerisches bier, Hofer Bier, Münchner bier, Kulmbacher bier, Mainfranken bier, Bremer bier, Dortmunder bier och Reuther bier i Tyskland och Černá Hora, Březnický ležák, Znojemské pivo, Chodské pivo och Brněnské pivo i Tjeckien. När man tittar närmare på dem ser man att vissa är ganska löst hållna och att vissa till och med borgar för en del otraditionella metoder. Exempelvis finns en som stipulerar att humleextrakt skall användas. Tillsammans med pellets visserligen, men ändå... 

Utöver alla dessa PGI-skydd finns även öl som har TSG-skydd. Det vill säga att det kan bryggas varsomhelst och få använda det skyddade namnet, så länge det följer vissa uppsatta regler. De som har TSG-skydd är dels sahti och dels lambic, inklusive de traditionella stilnamnen i lambicfamiljen. Det finns totalt fem olika TSG för olika typer av lambic, där man särskiljer på lambic med och utan frukt samt om man använder indikatorn oude (eller vieille) eller inte, samt en egen för faro.

Till sist kan också nämnas att det förstås finns olika varumärkesskydd inom ölvärlden, exempelvis för Trappist, Steam Beer och ESB.

Man får alltså passa sig lite för vad man kallar sin öl.

6 kommentarer:

  1. Bra fart på bloggen på sistone! Roligt!

    SvaraRadera
  2. Är inte bishops finger en kentish strong ale? Den får väl ändå räknas som relativt känd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det har du helt rätt i. Missade den totalt. Har rättat det i artikeln, tack för att du uppmärksammade det.

      Radera
  3. Svar
    1. Jo, det stämmer förstås, sahti har TSG-skydd.

      Radera
  4. Intressant läsning!

    SvaraRadera