Lagringsexperiment: Carnegie Special 175th Anniversary Porter

, , 1 kommentar
I år fyller Carnegie Porter 180 år, vilket också betyder att det var fem år sedan som de släppte sitt 175-årsjubileumsöl som gjordes tillsammans med Garrett Oliver. Denna lite starkare varianten av Carnegie Porter är lagrad på fat från Heaven Hill och slutade på 8,8 % vilket leder den i de trakter där några års lagring kan vara värt. Men är fem år för mycket för denna specialare?

Om jag inte missminner mig plockade den här ölen upp rätt mycket alkohol från kvarvarande sprit ur faten den lagrades på. Personligen tror jag nog att det inte bara är alkoholhalten i sig som inverkar på lagringsmöjligheterna utan också, eller snarare, stamvörtstyrka. Högre stamvörtstyrka innebär något generaliserat mer malt och därmed mer smakämnen som kan utvecklas över tid.

På tal om faten så är Heaven Hill visserligen en specifik bourbon, men Heaven Hill Distilleries äger också många fler bourbonmärken, däribland Elijah Craig, Evan Williams och Old Fitzgerald. Utifrån texten på etiketten är det inte helt säkert om det bara är fat med sprit som blivit just Heaven Hill, eller om det är blandade fat från Heaven Hill Distilleries som använts. Min gissning är det senare, med tanke på mängden fat som har använts.

Mycket snack om fat blev det, men så här fem år efter tappning är fatkaraktären inte längre särskilt tydlig. Märkbar, men som en bakgrundsspelare. Lätta drag av vanilj och ek samt en hint av bourbon i eftersmaken är vad som återstår. I vissa klunkar känns det mer, i andra mindre. Åldern börjar sätta sina spår, och inte bara genom att fatens smaker har dämpats. Avrundning i smaken är tydlig, liksom de typiska tonerna av madeira och papp som kommer med åren. De är inte dominanta ännu, för det är fortfarande en öl som man kan placera som en porter, men de börjar ta över mer och mer.

I mina ögon har den här ölen redan passerat sin topp. Den nåddes nog för ett till två år sedan, när den var mindre präglad av papptoner och mer av bourbonfaten. Jag har svårt att se att den skulle bli bättre med ytterligare lagring. Det lär snarare vara så att den har påbörjat sin resa nedåt och lär bli sämre och sämre med åren allt eftersom åldern slår sin klor allt hårdare i den. Vad man tycker om när det gäller lagrad öl är förstås en smaksak, men har man flaskor kvar skulle jag åtminstone rekommendera att man smakar av en av dem inom en snar framtid för att utvärdera om det är värt att fortsätta lagra dem.

1 kommentar:

  1. Min plan att dricka en flaska varje nyårsafton under 10 år står fast. Men jag tror att det kommer att hända mindre och mindre än vad det gjorde de första åren.

    SvaraRadera