Angående gårdsförsäljningsdebatten

, , 1 kommentar
Gårdsförsäljningsdebatten rasar hetare än någonsin just nu. Inte minst tack vare att Systembolaget gett sig på att i olika kanaler propagera mot gårdsförsäljning vilket lett till att frågan fått ännu mer uppmärksamhet. Det cirkulerar dock en del felaktigheter liksom feltolkningar av vad frågan egentligen innebär. Jag hoppas kunna tydliggöra lite av det.

Gårdsförsäljningsfrågan har alltså fått nytt liv genom en del riksdagsmotioner vilket har fått Systembolaget att lägga en hel del tid och pengar på frågan. Bland annat la de en miljon kronor på en annonskampanj mot förslaget att på prov införa gårdsförsäljning i Skåne. Dessutom fanns Systembolaget på Centerpartiets partistämma i september för att lobba för sin sak, även om det rörde mer än bara gårdsförsäljning då Centerpartiet även skulle rösta om partiets inställning till alkoholmonopolet.

De som argumenterar emot gårdsförsäljning vill dock gärna få det till en fråga om just alkoholmonopolets vara eller icke vara - och det är kring detta som det råder en del oklarheter.

När exempelvis Systembolagets VD Magdalena Gerger skickade ut ett öppet brev till alla Sveriges riksdagsledamöter utgick hon från att en tillåten gårdsförsäljning skulle fälla alkoholmonopolet. Det handlar alltså inte om att det skulle bli ett ökat supande bara för att det skulle bli en något ökad tillgänglighet om svenska bryggerier och vingårdar kunde sälja sin starköl och sitt vin sina egna gårdar. Det handlar om att gårdsförsäljning enligt statliga utredningar inte är förenligt med ett bevarat alkoholmonopol i övrigt. I förlängningen skulle inte EU tillåta att svenska producenter får sälja direkt till kunder medan alla utomsvenska producenter är begränsade till Systembolaget, menar man. Det här är däremot inte prövat av EG-domstolen, den instans det slutligen skulle avgöras av.

Som motargument mot detta brukar folk nämna att Finland minsann har både ett alkoholmonopol och tillåter gårdsförsäljning. Den finska gårdsförsäljningen omfattar idag bara sådana produkter som är unika för Finland, vilket inkluderar sahti samt frukt- och bärviner, och som därmed inte har några konkurrenter i övriga EU. I slutändan handlar det ju nämligen om konkurrens och att inte snedvrida den. 

Man kan ju tycka att det vore mer rättvist ur konkurrenssynpunkt om man tillät gårdsförsäljning i Sverige, eftersom gårdsförsäljning är en möjlighet som producenter i andra länder har. Om gårdsförsäljning tilläts i Sverige skulle både den svenska mikrobryggaren och den franska vinbonden kunna sälja sina produkter på de egna gårdarna och sedan ha samma förutsättningar på de övriga marknaden, med eller utan monopol.

Frågan har ställts till den EU-kommissionär som är ansvarig för konkurrensfrågor men svaret var öppet och kan inte riktigt tolkas på annat sätt än som ett osäkert kanske. Det är med andra ord oklart vad som skulle hända med alkoholmonopolet i övrigt om man införde gårdsförsäljning. Frågan skulle behöva komma upp i EG-domstolen för att få ett säkert svar. Frågan är väl dock om en dom som säger att gårdsförsäljning och alkoholmonopol inte är förenligt verkligen skulle betyda att alkoholmonopolet avskaffas, eller om det helt enkelt innebär att gårdsförsäljning inte tillåts?

Slutligen är det relevant att återvända till Finland och hålla ett öga på dem framöver. De är på väg att reformera hela sin alkohollag vilket kommer inkludera ett utvidgande av gårdsförsäljningen så att den även ska täcka in hantverksbryggerier som brygger upp till en halv miljon liter om året. Man kan läsa mer om det här: Länk.

Med allt det utrett är det återigen läge att ifrågasätta att Systembolaget, ett statligt företag, driver opinion i en fråga om sin egen existens. Systembolaget kan absolut, och ska enligt sitt uppdrag från Riksdagen, informera om riskerna med alkohol, men det är skillnad på att informera och att opinionsbilda. Det senare passar sig inte för ett statligt bolag, särskilt inte ett som står i monopolställning. De bör istället hålla sig politiskt oberoende.

1 kommentar: