Lagringsexperiment: Rodenbach Vintage
Den här rackaren släpptes för ett tag sedan på Systembolaget och jag föll då som en fura. Underbar öl och jag blev lite sugen på att testa om den kunde utvecklas i flaskan. Hade faktiskt någon sorts misstanke om att inte särskilt mycket skulle hända med den här typen av öl, men det blev ändå ett test. Igår kväll var jag alldeles för sugen på just en röd suröl för att kunna vänta längre.
Efter att jag köpte denna har jag även fått tillfälle att smaka en äldre och en yngre flaska, och när den är ung kan den bli lite för rivig i syra och alkohol, men så fort man kommer förbi det anser jag att den når toppen. Där ligger den också kvar i några år verkar det som. Visst händer det en del med smaken men den håller ändå en ganska jämn kvalitet över åren.
Syran verkar hålla sig på ungefär samma nivå när den unga rivigheten väl har lagt sig. Körsbärssmakerna var tydligare förut men å andra sidan har den nu en tydligare nyans av kola. Den är fortfarande mycket välbalanserad mellan syran och den lätta sötman. Min slutsats är att man lika gärna kan dricka en Rodenbach Vintage vid två som vid fyra års ålder. En underbar suröl båda gångerna!
Men den bör vara minst 2 år.
SvaraRaderaDen är definitivt värd att lägga lite pengar på.