Fabrikör Ekstedts artikel häromdagen om vad hembrygd öl kostar påminde mig om något jag länge funderat på att skriva om, nämligen hur lite utrustning man behöver för att brygga öl hemma. Och hur mycket utrustning man kan skaffa för att göra sitt hembryggeri bättre och/eller få det att hantera fler moment på ett bra sätt.
För den enklast möjliga hembrygden, då man använder maltextrakt och därmed inte behöver mäska in någon malt, kräver väldigt lite:
En stor kastrull
Värmekälla såsom spisplatta eller gasbrännare
Vanlig köksutrustning som visp, sil och hushållsvåg
Termometer
Jäskärl med vattenlås
Slang, eventuellt hävert
Kapsyleringsapparat
Värm vatten i en kastrull, vispa ut maltextrakt i vattnet till önskad stamvörtstyrka, värm till kokning, tillsätt önskade mängder humle vid önskade tidpunkter, kyl av i isvattenbad till önskad temperatur, överför till jäskärl, tillsätt jäst, skaka för hand för att syresätta, montera vattenlåset, låt jäsa ut, buteljera tillsammans med sockerlag, kapsylera och låt stå för kolsyrejäsning. Klart.
Så enkelt är det att göra en öl på allra enklaste vis. Det skapar ganska stora begränsningar för vad man kan göra men så länge man förstår begränsningarna och håller sig inom dem kan man göra rätt hyggliga öl.
Denna grund går att bygga på åt diverse olika håll. Personligen tycker jag att ett bra första utbyggnadssteg är en eller flera prylar som hjälper en att övervaka, kontrollera och optimera jäsningen. Andra skulle säkert säga att utrustning för helmaltsbryggning är det naturliga första steget i utrustningsexpansionen.
Ens utrustning för själva bryggningen är ett helt kapitel för sig, man kan ha allt från en enkel brew-in-a-bag-påse för 200 spänn, via hemsnickrade mäskkärl med mer eller mindre lullull, till avancerade RIMS-verk för femsiffriga belopp. Den delen tänkte jag inte gå in djupare på, utan istället försöka visa den stora flora av kringutrustning som faktiskt är bra att ha.
För att kunna räkna på bryggverkets effektivitet samt börja övervaka jäsprocessen behöver man kunna mäta vörtstyrkan. Det här gör man med en hydrometer och/eller en refraktometer. Den förra är billigare och mycket enkel att använda men skapar mer spill. Den senare kostar lite mer men skapar endast försumbara mängder spill. Tänk dock på att mätningar med refraktometer i vört som börjat jäsa inte kan användas rakt av utan behöver räknas om då alkoholen också påverkar vätskans brytningsindex. Omräkningskalkylatorer finns på nätet.
Det är viktigt för jästen hälsa och förmåga att skapa en bra öl att vörten är ordentligt syresatt. Att skaka jäskärlet för hand är tungt och ger på sin höjd ett hyfsat resultat. Att använda en vörtspridare vid överföringen till jäskärlet hjälper något, men det bästa är att pumpa in syre i vörten. En akvariepump är en enkel lösning, men för ett fullgott resultat behöver man i princip pumpa in ren syrgas och då behöver man förutom ren syrgas på tub också en diffusionssten.
Vörtens temperatur under jäsningen är också en mycket viktig faktor för slutresultatet. Att kunna påverka temperaturen under jäsningen är därför också ett viktigt steg i att optimera sina öl, och i stort sett alla fall är det nedkylning som behövs eftersom jäsprocessen alstrar värme. Eftersom mängden värme som alstras varierar med jästens aktivitet är en passiv kylning inte optimal. För att kunna styra temperaturen på bästa sätt behöver man en lösning som mäter vörtens temperatur och anpassar nedkylningen (eller uppvärmningen) efter den så att en jämn, given temperatur hålls. Det här finns det en mängd lösningar för, och man kan köpa såväl färdiga lösningar som göra hembyggen som löser detta.
Så fort man börjar brygga med malt snarare än maltextrakt behöver man också kunna få malten krossad. Det går visserligen att köpa färdigkrossad malt men det är av flera anledningar bäst om malten krossas så nära inpå bryggningen som möjligt. Därför behöver man någon typ av maltkvarn eller -kross.
Efter avslutat kok behöver vörten kylas innan jästen tillsätts. Ju snabbare, desto bättre. Isbad funkar okej för de minsta volymerna, men när man kommer upp i de volymer som de flesta hembryggare siktar på är det bättre med en spiral av kopparrör eller rentav en plattvärmeväxlare för att kyla sin vört.
När bryggvolymen växer behöver man också mer jäst och för att slippa köpa massor av jäst kan man propagera upp jäst själv. Det gör man lämpligtvis i en E-kolv. En magnetomrörare ökar celltillväxten 2-3 gånger jämfört med att bara låta förkulturen stå. Det är inte särskilt avancerat att bygga en egen om man vill spara in lite pengar, men tänk på att det inte är bra om den alstrar värme som går upp i förkulturen. Med den här utrustningen kan man också göra ett forcerat utjäsningstest, ett enkelt test som ger värdefull information om hur den valda jästen beter sig.
Vill man kunna tappa sin öl på fat behöver man, förutom själva fatet också en kolsyrekälla och en regulator om man inte tänker sig att kolsyrejäsa på fatet. Vidare behöver man förstås något att servera ölen med. Kompletterar man med en Beergun kan man tappa kolsyrad öl från fat till flaska och kan därmed komma undan kolsyrejäsning på flaska.
Som ni förstår finns det oändliga mängder med utrustning som en hembryggare kan investera i. Det som jag räknat upp här är väl ungefär vad en ambitiös hembryggare kan sikta på att bygga upp över tiden, utöver själva bryggutrustningen. Har man specialintressen och/eller vill gå ännu mer avancerat finns förstås massor av mer prylar att införskaffa. Vakuumpackare för att packa om humle på bästa sätt, pH-mätare för att kontrollera ölens syrautveckling samt bunsenbrännare, petriskålar, inkubator, pipetter och diverse andra labbpryttlar för att odla fram egna renkulturer av jäst, för att bara nämna några grejer.
Plus allt förbrukningsmaterial i form av olika rengöringsmedel och dylikt som behövs för att hålla god hygien, förstås.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar