Avsmakning av hembrygd Mosaic-saison/IPA

Idag var det så dags. En dryg vecka efter buteljering kunde jag inte vänta längre på att smaka av min nya hembrygd, efter ett drygt års uppehåll sedan första försöket på hembryggning. Den här gången blev det en öl med saisonjäst och kopiösa mängder Mosaichumle.

Ölet har för simpelhetens skull gjorts med maltextrakt. Tanken var att jästen och den stora mängden humle skulle spela huvudroll och att maltprofilen inte var särskilt viktig. Därtill är den bitterhumlad med lite Magnum, jäst med Wyeast 3711 French Saison och sedan aromhumlad med totalt 100 gram Mosaic, fördelat på ca 40 g flameoutgiva och 60 g torrhumling. Detta i vad som var ca 4 liter vört från början.

Av de fyra litrarna vört har humlingen käkat upp en hel del och med lite småförlust vid tappning och dylikt blev det inte mer än 2,33 liter som hamnade på flaska. Det var dock bara halva originalbatchen, den andra halvan står nu och sekundärjäser med svarta vinbär.

Idag var det så dags för avsmakning. Kolsyran fanns där, fast kanske något lite lägre än tänkt. Lite mer tid i flaskan kanske löser det. De kopiösa mängderna humle har gett ölet en fantastisk fruktig arom som drar åt melonhållet. Beskan var, som tänkt, ganska försiktig vilket passar bra in i ölet. Saisonjästen har gett mer karaktär till ölet än US-05 som jag provat tidigare, men jag hade kanske hoppats på ännu lite mer jästkaraktär. Kanske humlade jag bort den någonstans på vägen? Eller så har den svår att skilja från humlesmakerna.

Det finns också en liten "bismak" som drar åt honungshållet som jag associerar lite med maltextrakt. Jag hade hoppats slippa den helt men den var åtminstone väldigt svag. I övrigt blev ölet riktigt friskt och fruktigt och jag måste säga att jag är väldigt nöjd, med tanke på genvägarna med maltextrakt. Jag ser framemot att dricka de få andra flaskor jag har kvar.

Humlerester i jäskärlet

Däremot blev det ett något dyrt öl. 100 g humle, ett paket maltextrakt och hälften av ett smack-pack flytande jäst kostar några kronor när man bara får ut 2,33 liter öl i slutändan. Antagligen var väl också humlegivan något överdriven, vilket kunde ha sparat in både humlekostnad och ölförluster, då humlen suger åt sig en jäkla massa öl. Å andra sidan var inte det här ett öl jag gjorde för att spara pengar.

Någon gång ska jag allt ta och replikera denna idé i större skala och med helmaltsbryggning. Om man ska kalla det saison eller IPA vet jag inte riktigt, men gott blev det.