Ölfotoskolan: Lite om att hantera dåligt ljus

, , 1 kommentar
En av de viktigaste delarna vid all form av fotografering är förstås ljuset. Ordet foto kommer just av grekiskans ord för ljus och det är ju själva ljuset som registreras av kamerans sensor (eller film, för de som kör analogt). Att lära sig hantera ljuset till fullo och få en blick för bra ljus gör man knappast i en handvändning, men ett bra ställe att börja är att titta närmare på lite sätt att hantera brist på ljus när man ska fota öl.

Som jag skrev om i förra delen av ölfotoskolan är olika kameror olika ljuskänsliga, men givet en och samma kamera finns det egentligen bara tre inställningar som påverkar ljusintaget. Kamerans bländaröppning och slutartiden reglerar hur mycket ljus man ska släppa in till sensorn vid en exponering. Därtill kan man förstärka signalen med ISO-inställningen. Alla tre parametrar påverkar också bilden på andra sätt. Bländaröppningen styr även skärpedjupet, slutartiden påverkar hur mycket av både motivets och kamerans egna rörelser som hinner fångas upp och signalförstärkningen kommer förstås också att förstärka brus. Därför är det inte alltid lämpligt att hantera dåligt ljus genom att använda större bländare, längre slutartid och/eller högre ISO. Istället kan man tillföra mer ljus.

De flesta kameror, oavsett om det är en mobilkamera, kompaktkamera eller systemkamera, som säljs idag har en inbyggd blixt. Dessa är dock ofta att betrakta som en nödlösning. Starkt ljus rakt framifrån ger väldigt lätt skarpa och onaturliga skuggor samt starka och fula reflektioner (särskilt i ölglas och -flaskor), för att bara nämna två nackdelar med direkt blixt. Detta tar lätt udden av en annars välkomponerad bild. Tar man en bild på en vätska med lösta partiklar, så som många ölsorter men även vid t ex undervattensfoto, kommer partiklarna reflektera tillbaka det starka blixtljuset och vätskans utseende kan bli helt förvrängt. Har man tagit några ölbilder med mobilkamera och inbyggd blixt har man säkert råkat ut för det här någon gång. Direkt blixtljus är alltså inte heller någon särskilt bra lösning, även om det ibland kan vara att föredra framför de brusiga eller oskarpa bilder som fås om man drar upp ISO eller slutartiden.

En vinklingsbar blixt är ofta en bra lösning. Genom att vinkla blixten så att den reflekteras mot en yta, t ex ett tak eller en vägg, kommer ljuset falla på motivet ur en annan vinkel och dessutom hinna bli mer diffust på vägen, vilket oftast ger en mycket behagligare belysning av motivet. Man får dock passa sig så att ytan man slår blixten mot är någorlunda vit, annars kommer man få färgstick i bilden.

Externa, vinklingsbara blixtar kostar dock några kronor och oftast behövs lite mer avancerade kameror för att kunna använda dem. Rent ekonomiskt är det kanske inte en lösning som är aktuell alltså. Kan man då inte bara använda en ficklampa? Nja, riktigt så enkelt är det tyvärr inte. Ficklampor har dels ett väldigt riktat ljus som gör det svårt att belysa hela motivet och dels har de ett ljusspektrum som är ganska olikt solens vilket gör att färgåtergivningen lätt blir väldigt onaturlig. Och nog skulle du känna dig lite konstig om du satt i baren och lyste på din öl med en ficklampa medan du fotade den?

Vad ska man göra då? För det första kan man försöka planera sitt fotograferande så att det sker medan det finns dagsljus tillgängligt. Så här mitt i vintern kan det förstås vara lite klurigt och eftersom man generellt dricker sin öl på kvällstid är ljuset vid ölfototidpunkten ofta bristande även under våren och hösten. För att inte tala om hur ljuset kan vara inne i dunkla publokaler.

Om man har ett stillastående motiv, så som en öl, kan man använda en längre slutartid. Förutsatt att man kan hålla kameran still förstås. Med stöd kan man klara lite längre slutartider med kameran i handen men det bästa är förstås om man man monterar kameran på stativ eller helt enkelt ställer den på en platt yta. Om kameran står i helautomatiskt läge fattar den inte själv att slutartiden ska dras upp lite extra, så det får man ställa in själv. Detta görs i manuellt läge eller i det semiautomatiska läge som brukar kallas för slutarprioritet (märks S på Nikonkameror och Tv på Canonkameror) där man väljer slutartid själv medan kameror väljer alla andra inställningar automatiskt.

Så länge både kamera och motiv är helt still är det inga problem att dra på med långa slutartider. Problemet är just att hålla kameran helt still. Även på ett stativ eller ståendes på ett bord eller annan yta kommer kameran vibrera av att du trycker ner och släpper upp avtryckaren. Det kan lösas med en fjärravtryckare, men för att slippa extra utrustning kan man också sätta på självutlösaren så att kameran tar bilden några sekunder efter att du tryckt av. Då hinner vibrationerna från avtryckningen ebba ut. Vill man finlira kan man även se till att spegeln inne i kameran fälls upp innan bilden tas, så att inte vibrationerna från den rörelsen stör, men det börjar kanske bli lite överkurs.

Det finns förstås mycket mer att säga om hur man kontrar dåliga ljusförhållanden, men någonstans här har du nog redan blivit trött i ögonen så här sätter vi punkt för den här gången. Och ja, jag hoppas det inte dröjer tre månader till innan nästa avsnitt i den här serien kommer.

Till sist några snabba exempelbilder för att illustrera lite av det som sägs ovan. Alla är fotade handhållet utan stöd med automatiska inställningar och tagna direkt ur kameran. Utöver blixtanvändningen är det samma ljusförhållanden (inomhusbelysning) i alla tre bilder.

Mobilfoto med inbyggd blixt
Tagen med systemkamera utan blixt

Tagen med systemkamera med blixt slagen mot taket

1 kommentar:

  1. Mobil-blixten har allt som oftast förmågan att sabba färgen på ölen (i glaset), något som ju blir väldigt uppenbart i dina 3 bilder.

    SvaraRadera