Det bästa med Betelgeuze från Mikkeller och To Öl är det fyndiga namnet, som anspelar på stjärnan Betelgeuse som man kan se som ena axeln i stjärnbilden Orion. Det lite mindre bra med den är att den utlovade humlingen slår igenom väldigt lite. Att krogen jag drack den på drog på ett rejält överpris hjälpte förstås inte heller.
Det är förstås alltid en liten chansning att köpa så pass dyra öl på krogen. Jag hade goda minnen av (torr)humlad geuze sen jag provat en av Revelation Cats singelhumlade varianter på Köpenhamns Ölfestival 2010 och Cantillon Cuvee St Gilloise är en favoritöl, så jag slog till ändå. Någon måste ju "offra" sig.
Tyvärr visade det sig inte vara något extraordinärt. Torrhumlingen hade väldigt milda genomslag och jämfört med en klassisk geuze var den både mild och något tillbakadragen. Helt godkänd egentligen, med en nerstämd och ganska behaglig syra, mycket lätta funkiga drag och lite olika citrusnyanser. Knappast i klass med geuzes från Girardin, Drie Fonteinen, Tilquin eller Cantillon, men bra ändå.
Som kund kan jag tänka mig att betala lite mer just för att det är lite udda med en geuze humlad med bland annat Citra, Nelson Sauvin och Galaxy. När grundölet inte är något att betala extra för och lullullet med humlingen knappt slår igenom i smaken känner jag mig nästan lite lurad.
Jag förstår att det kostar mycket att producera en geuze, att humlingen i sig säkert kostade en hel del och att småskaligheten av denna öl ytterligare drar upp produktionskostnaden per flaska. Samtidigt bör man som producent inse att det inte alltid är likhetstecken mellan produktionskostnad och vad smakupplevelsen är värd. I det här fallet visade det sig också krogen (Pitcher's i Falun) lagt på ett rejält påslag vilket inte riktigt hjälpte min uppfattning om pris kontra smakupplevelse.
Nåväl, jag blev återigen påmind om att läsa på lite om en produkt och vad andra konsumenter tyckt om den innan jag kastar massor av pengar på bartendern eller affärsbiträdet.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar