Lagringsexperiment: North Coast Brother Thelonious

, , Inga kommentarer

Denna amerikanska tagning av en mörk stark belgare har nu funnits på Systembolaget i några år och var en av de första ölen jag stoppade ner i källaren när jag började lagra lite öl för tre år sen. Med nästan tre år passerat sedan bäst före kändes det som det var dags att öppna och testa.

De tre åren har gjort den gott tycker jag. Det lilla alkoholsting som den kan ha färsk är bortblåst och smaken är mer fokuserad och nyanserad kring de djupt fruktiga inslagen. Karamell och råsocker, som ligger tydligare när den är färsk spelar nu bara en liten biroll i bakgrunden och bidrar med djup till smaken.

Oxidationen har börjat märkas dock, och även om den ger trevliga inslag av portvin kan jag tänka mig att jag hade tyckt lite bättre om den för ett år sen. Framförallt tror jag inte att jag hade uppskattat ytterligare lagring (men det vet man aldrig förrän man prövat, en del öl vänder uppåt igen). Oxidationstonerna känns inte helt sammanfogade med de övriga smakerna vilket stör mig en del.

Som färsk har den en del humlenärvaro och en lätt bitterhet och båda dessa element är nu borta. Istället har ölet en fruktig sötma men avslutas åt det torrare hållet. Överlag upplever jag att den nu har mer kropp och mindre spritighet än tidigare.

Om den lagras så bra som sina belgiska fäder? Nja, inte riktigt så bra som de bästa, men inte så tokigt ändå.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar