Mycket svart-IPA har det blivit under hösten och nyligen basunerade jag ju ut att jag hittat min favorit bland de svenska varianterna som kommit och gått under de senaste åren. Nu har turen kommit till amerikanerna som också varit ovanligt välrepresenterade i det svenska folkhemmet (nåja...) under hösten. En av normsätterna inom stilen möter här ett nytt grepp från bryggjätten.
Jag talar förstås om Stone Sublimely Self Righteous Ale och Samuel Adams Dark Depths Baltic Black IPA. Magic Hat Demo ville också vara med men lämnade WO när motståndet presenterades. Sublimely har i min lilla värld en status som bänkmärke för övriga öl i stilen, men det var längesen senast som jag faktiskt provade den. Dark Depths är en underjäst svart-IPA, dvs vad man skulle kunna kalla för en välhumlad baltisk porter. Därav namnet Baltic Dlack IPA förstås. Man har tagit stilen i en ny riktning helt enkelt, vilket även Mohawk gjort med sin Small Batch Black Coffee IPA som fanns att smaka på SBWF. Spännande att se att det redan experimenteras med en så pass ung stil. Ja, ung i dess moderna utförande i alla fall, det lär ha funnits liknande öltyper även längre tillbaka tiden också.
Dark Depths gillade jag skarpt på Systembolagets ölskribentprovning inför oktobersläppet, men hade inte riktigt lika bra upplevelse av nu. Stod den helt enkelt ut under provningen eller har humlen tappat så mycket på bara tre veckor? Eller lider den av Sigtunasyndromet? Även den här gången upplevde jag den som trevlig men med försiktigare humlesmaker och lite mer slätstruken helt enkelt. En angenäm upplevelse och för priset är det förstås prisvärt.
Lite dyrare och lite krångligare att få tag på är Stone Sublimely Self Righteous Ale. Privatimport som ska förbokas och väntas länge på är receptet för att få tag på den och nu har den senaste laddningen av dessa förbeställda flaskor just dimpit ner i Sverige. Den är väldigt värd det lilla extra krånglet så håll utkik efter nästa beställningsomgång hos Great Brands. Humlen väntar knappt tills ölstrålen nått glasets botten innan den attackerar näsborrarna, som villigt kapitulerar. Under all härlig citrushumle finns en tjock kropp med choklad och lite kaffe men utan att bli särskilt rostig. Det senare är en stor fördel i min bok då det underlättar balansen mellan humlen och malten, vilket Sublimely lyckas fint med. Det här är fortfarande standardsättande för mina preferenser inom stilen.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar