Att vara oberoende

, , 3 kommentarer
Som någon som uttrycker sina åsikter offentligt på en blogg, i en tidning eller på något annat sätt vill man ju gärna kunna titulera sig oberoende. På så sätt ska de som läser ens åsikter vara garanterade att det är just ens egna, opåverkade åsikter. Men hur kan man vara oberoende?

Det kan verka som en enkel fråga med ett enkelt svar. Det tycker jag inte att det är. Tar man emot pengar för att skriva något särskilt är man självklart inte oberoende. Då handlar det om PR och inget annat. Så långt är det enkelt. Om man som bloggare kan det förstås tyckas att man inte är oberoende om man har reklam på sin blogg. Det kan man enkelt undvika genom att inte skriva något om de man har reklam från eller deras produkter.

Hur blir det då om man skriver i en tidning som har reklam? Där finns inte samma direkta koppling mellan den som betalar för att ha reklam i tidningen och den som skriver i tidningen, särskilt inte för frilansskribenter. I slutändan finns det ändå en koppling mellan skribentens inkomst och företagen som betalar för reklam i tidningen.

Sedan har vi förstås fallet med varuprover/journalistprover. Att ta emot dem kan vara en förutsättning för att kunna utforska och skriva om en öl innan den släpps, något som är särskilt intressant för öl som kommer i små volymer och tar slut fort eller som inte kan köpas via Systembolaget. Men så fort man tagit emot något gratis är man inte opåverkad. Har man möjlighet som skribent att gå på Systembolagets nyhetsprovningar är det förstås ett exceptionellt bra sätt att kunna prova öl mer eller mindre opåverkat. Som anställd på en tidning sitter man i en bättre sits, eftersom det förhoppningsvis är företaget som tar emot varuproverna (eller betalar för ölen som recenseras, om så skulle vara fallet).

Något man kanske inte tänker på i första hand är hur personliga relationer mellan skribenten och aktörer i branschen eventuellt kan påverka vad man skriver. Det är förstås omöjligt att vara en framstående och engagerad skribent utan att ha kontakter. Ju närmare samarbete man har, desto djupare och mer unikt får man möjlighet att skriva som skribent, men samtidigt blir man oundvikligen också mer involverad och påverkad av relationen.

Till sist kan ens andra jobb eller uppdrag, forna eller nuvarande, påverka en. Det finns massor av skribenter som på ett eller annat sätt är eller har varit inblandade i bryggerier, barer, restauranger och andra aktörer. Jag är en av dem.

Man kan undvika att skriva om de som man är inblandade med och vara tydlig med sin koppling när man skriver om dem, men i slutändan kan man kanske ändå inte kalla sig oberoende. Det finns helt enkelt mycket som kan göra att man inte riktigt är 100 % oberoende som skribent längre. Det finns förstås ändå ett gäng skribenter som är det. Jag är inte med i det gänget. Jag försöker självklart att inte låta det påverka vad jag skriver och om vad jag väljer att skriva, och att vara öppen kring vad som varit journalistprover och liknande. I slutändan är det ändå bäst att inse att jag inte är helt oberoende.

3 kommentarer:

  1. Det låter som om vi två har dragit samma slutsatser i de här frågorna. Jag tänker mig att det man försakar i totalt oberoende kan få bloggen att bli lite bättre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, där håller jag absolut med dig Magnus!

      Radera
  2. Som vi diskuterat tidigare så tycker nog jag i alla fall att (än så länge) är det rätt stor skillnad trots allt på bloggarna i Sverige och regelrätt journalistik som jag anser vara mer oberoende i dagsläget. Bloggarna tenderar att bara lyfta fram och skriva om sådant man tycker har varit bra, vilket då gör att hela det journalistiska tänket blir lite naggat i kanten. Vad det beror på kan man ju diskutera men samtidigt förstår jag om man inte vill skriva om dåliga upplevelser (dock har det blivit bättre både hos dig och andra på senare tid :) ) Inget fel i det dock, men däri ligger nog ändå skillnaden i mitt tycke. Bloggarna kan ju såklart vara jävligt bra ändå.

    SvaraRadera